Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klastorp - Klatovy, stad. Se Klattau. - Klatt, Friedrich Wilhelm - Klattau - Klaus. 1. Broder K., schweiziskt helgon. Se Flüe. - Klaus. 2. Klaus Narr - Klausel - Klausen, Henrik Kristian Johan - Klausenborg - Klausenburg. 1. Komitat i Siebenbürgen. - Klausenburg. 2. Hufvudstad i nämnda komitat - Klaus Narr. Se Klaus 2. - Klausthal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
223
lägenheter och frälseränta, tax. till 42,600 kr. Hela
arealen är omkr. 4,468 hektar, hvaraf omkr. 1,200 har
odlad jord. - K. hette förr Lasstorp och tillhörde
i början af 1600-talet Knut Klasson Uggla samt
därefter hans änka, Anna Gyllenhorn, under hvars tid
gårdens namn synes ha blifvit ändradt till Klastorp,
samt hennes systerdotter Sigrid Gyllenstierna och
dennas båda män, G. Fleming och J. J. Hastfer. Den
sistnämnde förökade egendomen genom inköp af Krämbols
järnbruk (1678), som 1880 under pågående sänkning
af sjöarna Viren och Kolsnaren exproprierades af
sjösänkningsbolaget och refs. K. ärfdes sedan af
dottern till Fleming och Sigrid Gyllenstierna, Anna
Kat. Fleming, och öfvergick genom hennes tredje man,
grefve Nils Strömberg, till dennes släkt. Godset
utvidgades och förbättrades alltmer, särskildt af
Nils Strömbergs son, grefve Klas Strömberg, hvilken
uppförde den nuv. manbyggnaden (efter en brand 1754)
och 1776 gjorde K. till fideikommiss, som på grund
af hans förordnande öfvergick till hustruns brorson
grefve Klas Ax. Lewenhaupt. K. innehas f. n. (1910)
af den förste fideikommissariens sonsons son
kabinettskammarherren grefve Klas Lewenhaupt. Den
sistnämndes farbroder, öfverhofjägmästaren
grefve Klas M. Lewenhaupt, 1848-82 innehafvare af
fideikommisset, inlade stora förtjänster om egendomen
genom nyodlingar, jordförbättringar och en omsorgsfull
skogsskötsel samt dels utvidgade, dels anlade
kvarnar, sågar, kalkugnar, fabrik för tillverkning
af terpentin, harts och kimrök samt marmorbruk. 1872
inrättade han en slöjdskola, som utvecklades till en
af de förnämsta i Sverige och åtnjöt årligt bidrag
från länets hushållningssällskap. Numera finnas
på godset två slöjdskolor, som underhållas af dess
innehafvare. En jaktvårdarskola med såväl teoretisk
som praktisk undervisning har sedan hösten 1903
varit anordnad å K. med understöd af Södermanlands
läns jaktvårdsförening. Wbg.
Klatovy, stad. Se Klattau.
Klatt, Friedrich Wilhelm, tysk botanist, f. 1825,
d. 1897, blef filos. hedersdoktor i Eostock 1864, var
föreståndare jämte sin hustru, född Zetterström
från Dalarna, för en privat gosskola i Hamburg till
1870 och undervisade sedan i goss- och flickskolor
där. Han egnade sig åt deskriptiv botanik och
sysselsatte sig företrädesvis med växtfam. Iridaceæ,
Primulaceæ, Compositæ och Gramineæ, öfver hvilka
han publicerat många afhandlingar i (mest tyska)
tidskrifter ("Linnæa" m. fl.) och lärda sällskaps
skrifter. K:s arfvingar donerade till Stockholms
högskola flera af dennes större specialherbarier
af tyska växter och värdefulla specialherbarier af
ofvannämnda växtfamiljer m. fl. T. K.
Klattau (tjech. Klatovy), hufvudstad i ett
distrikt med samma namn i sydvästra Böhmen. 12,891
inv. (1900). K. har oberrealgymnasium,
landtbruksskola, museum samt maskin-,
tändsticks- och annan industri. K. led
mycket både i husit- och trettioåriga krigen.
J. F. N.
Klaus. 1. Broder K., schweiziskt helgon. Se
Flüe. - 2. Klaus Narr, hofnarr hos flera tyska
furstar, först hos kurfursten Ernst af Sachsen
(till 1486), sedermera bl. a. hos Fredrik den vise
(1513-25) och Johan den ståndaktige (till 1532). K:s
lef-nadsteckning jämte berättelse om hans många upptåg
utkom flera gånger i tryck mellan 1551 och 1602.
Klausel (af lat. clausula, se Klausul), ret. Den
rytmiska byggnaden af en prosaframställning är i
regel friare och långt mindre lätt att iakttaga än ett
versifieradt styckes. Mest utpräglad är den vanligen
i slutet af ett arbete, vid utgången af ett kapitel,
vid afslutningen af ett "stycke" o. s. v., och dessa
(individuellt olika) rytmer kallas klauseler. Körande
svenska författares karakterismer i detta hänseende
finns intet undersökt. Se Jean Paul Richter,
"Vorschule der ästhetik", § 86, och Zielinski,
"Das klauselgesetz bei Cicero. Grundzüge einer
oratorischen rhytmik" (1904). R-n B.
Klausen, Henrik Kristian Johan, norsk skådespelare,
f. 1844, d. 1907, utbildade sig tidigt för scenen
och spelade vid åtskilliga teatersällskap, studerade
dessemellan i Paris 1864 och i Stockholm 1866-67
samt fästes 1874 vid Kristiania teater och 1899
vid Nationalteatern. Som karaktärsskådespelare
åstadkom K. dugande framställningar af bl. a. Peer
Gynt, Shylock, Harpagon och Tartuffe. Framför
allt utmärkte han sig dock i lustspelet genom sin
skrattväckande, torra komik, träffsäkra realism och
uppdrifna maskeringskonst (bl. a. som Morten Kiil i
"En folkefiende" och Lundestad i "De unges förbund");
äfven i den rena farsen skapade han förträffliga
figurer. Han var omtyckt jämväl som uppläsare. 1875
uppträdde han på K. teatern och 1900 på Dramatiska
teatern i Stockholm.
Klausenborg, skans i Bohuslän vid Krokstrand vid
Idefjorden, byggdes 1717 af grenadjärbataljonen
och uppkallades efter dennas chef öfverste
Klausen. Efter krigets slut fick skansen förfalla.
L. W:son M.
Klausenburg. 1. (Ung. Kolozs) Komitat i
Siebenbürgen. 5,001 kvkm. 253,656 inv. (1900),
58 proc. valaker, mest protestanter. -
2. (Ung. Kolozsvár, rum. Clusu) Hufvudstad i
nämnda komitat, vid Lilla Szamos och ungerska
östbanan. 49,295 inv. (1900), till större delen
ungrare. K. består af en inre stad, delad i
gamla och nya staden, och 5 förstäder, som
efter befästningarnas borttagande förenats med
den inre staden. Det är säte för en unitarisk
och en reformert biskop (superintendent)
jämte öfverkonsistorium, har statsuniversitet
(grundlagdt 1872), katolskt obergymnasium,
reformert seminarium och kollegium (obergymnasium),
unitarisk högskola med seminarium och obergymnasium,
handelsakademi, lärar- och lärarinneseminarier,
landtbruksskola med mönsterjordbruk, döfstuminstitut,
musikkonservatorium, museer och bibliotek. Liflig
handel och betydande industri (sprit-, cigarr-
och maskintillverkning, kvarnar m. m.). - K. ligger
nära den romerska kolonien Napoca. 1173 bosatte sig
där ett antal sachsiska kolonister och gaf platsen
namnet K. på grund af dess läge nära ett pass
(ty. klause). Det tyska elementet var dock redan
mot slutet af 17 :e årh. nästan försvunnet. Som
Siebenbürgens hufvudstad och säte för landtdagen
var K. 1830-48 medelpunkten för den nationella
rörelsen i storfurstendömet. I dec. 1848 intogs och
besattes staden af general Bern. Det är hufvudsätet
för ungrarna i Siebenbürgen och medelpunkten för den
andliga odlingen i östra Ungern och för unitarierna
därstädes. (J. F. N.)
Klaus Narr. Se Klaus 2.
Klausthal (Clausthal), den viktigaste bergsstaden i
Oberharz, i preussiska reg.-omr. Hildes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
