<img >

i zoologi i Messina och Palermo. K. måste anses för en af den moderna morfologiens, särskildt embryologiens, allra förnämsta banerförare. Sedan han 1872 i en monografi öfver Hydra (ett af de ursprungligaste bland de flercelliga djuren) påvisat nervsystemets första framträdande inom organismernas serie, följde han i sina arbeten öfver flera maskformers embryologi detta organsystems individuella utveckling ett stycke uppåt på organismernas skala, på samma gång han lämnade grundläggande bidrag till vår kännedom om en del andra organs bildningshistoria. Hans företal till den tyska uppl. af Balfours handledning rörande hönsäggets embryologi väckte på sin tid mycket uppseende på grund af den satiriska skärpa, med hvilken K. gisslade en del missriktningar inom den morfologiska vetenskapen. Bland hans arbeten må utom de nämnda framhållas: Sullo sviluppo del Lumbricus trapezoides (1878) och Die entstehung des annelids aus der larve von Lopadorhynchus (1886). L—e. Kleiner Feldberg [kla'j-]. Se Feldberg 2. Kleiner Grasbrook |kla'jner grāsbrå̄k]. Se Hamburg, sp. 1198. Klein-Flottbek [kla'jn-], by. Se Flottbek. Kleinglockner [kla'jn-], bergstopp. Se Grossglockner. Klein-Glogau [kla'jn-], stad. Se Glogau 2. Kleinia, bot. Se Senecio.

Fig. 1. Litet kopparstick af H. S. Beham. (Till art. Kleinmeister.)

Fig. 2. Litet kopparstick af Aldegrever.

Kleinmeister [kla'jnmajster], ty. (af klein, liten, och meister, mästare), ”småmästare”, den häfdvunna benämningen på en grupp tyska konstnärer (Aldegrever, Altdorfer, bröderna Beham, Binck, Pencz m. fl.), hvilka under förra hälften af 1500-talet utbildade sig under omedelbar eller medelbar påverkan af Albrecht Dürer. De voro i allmänhet verksamma både som målare och kopparstickare och ha i synnerhet i den senare egenskapen vunnit erkännande. Deras arbeten utmärkas genom teknikens omsorg, skärpa och prydlighet samt genom en ärlig och naiv, ehuru i allmänhet mycket nykter och borgerlig uppfattning. Kopparstickens lilla format och ytterst detaljerade utförande ha gifvit upphof till namnet kleinmeister. Afsedda för de tyska städernas borgerliga kretsar, framställa dessa små blad både religiösa, mytologiska (se fig. 1) och historiska ämnen; men sitt största intresse torde de ega genom de många och friska skildringarna ur det samtida folk- och soldatlifvet — hvilket för öfrigt ofta äfven afspeglar sig i de historiska bilderna —, genom de ej få porträtten samt genom de ornamentala kompositionerna (se fig. 2). De ha i detta sistnämnda afseende utöfvat en ganska betydlig inverkan på den tyska konstslöjden, t. ex. guldsmedskonsten och keramiken, samt medverkat vid utbildandet af den tyska renässansstilen. Deras arbeten, ofta af endast ett par kvadrattums storlek, äro mycket eftersökta och högt uppskattade. Sveriges nationalmuseum är ganska rikt på konstalster af detta slag. Upk.* Kleinmichel [kla'jn-], Richard, tysk tonsättare, f. 1846 i Posen, d. 1901 i Charlottenburg, utbildad vid Leipzigs konservatorium, verkade bl. a. som kapellmästare vid stadsteatrarna i Leipzig och Magdeburg samt komponerade goda pianoetyder, åtskillig kammarmusik, 2 symfonier, operorna Manon och Der pfeifer von Dusenbach (1881), sånger m. m. E. F—t. Kleinpaul [kla'jn-], Rudolf, tysk författare, f. 1845, bosatt i Leipzig, har skrifvit ett stort antal reseskildringar m. m. och de i vissa hänseenden anmärkningsvärda språkliga arbetena Das leben der sprache und ihre weltstellung (3 bd, 1893) och Das fremdwort im deutschen (1896, 3:e uppl. 1905). Klein-Popo [kla'jn-], ort. Se Grand Popo. Kleins Asthma-Bekämpfer [kla'jns]. Se Hemliga medel.