Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klinta, två graffält på Öland - Klinta, stundom användt namn på socknen Bosjökloster (se d. o. 1) - Klintberg, August Fredrik Hjalmar - Klintberg, Mattias Viktor - Klinte - Klinteberg. 1. Vilhelm af - Klinteberg. 2. Fredrik Ludvig - Klintehamn - Klintehamn-Roma järnväg - Klinte källa - Klintsy - Klio, astron. en af småplaneterna - Klio, grek. myt. Se Kleio. - Klipp - Klippa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Troligen härstammar graffältet, åtminstone
delvis, från den äldre järnåldern. Vid K. i
Köpinge socken finnas en mängd grafvar, runda,
kvadratiska och rektangulära sättningar
samt treuddar, och där anträffades 1775
ett större silfverfynd från vikingatiden.
T. J. A.
Klinta, stundom användt namn på socknen Bosjökloster (se d. o. 1).
Klintberg, August Fredrik Hjalmar, sjömilitär, f. 8
sept. 1835 i Fasterna prästgård, Uppland, blef 1856
sekundlöjtnant vid flottan, egnade sig 1856-59 åt
handelssjöfart och var 1863-65 i engelsk örlogstjänst
samt utmärkte sig därunder för dödsförakt i strider
med maorierna på Nya Zeeland. Han var sekond å
fregatten "Vanadis" under dess världsomsegling
(1883-85). I svenska flottan avancerade K. till
kommendör (1889), konteramiral (1894) och Viceamiral
(1900) samt fick 1903 amirals af sked. Under de
sista åren af sin tjänstetid var han fyra gånger
högste befälhafvare för kusteskadern. Han var 1885–87
chef för skolorna vid Flottans station i Stockholm
och 1889–1903 chef för Flottans stab. Han har varit
led. af reglementskom-missionen (1887; ordf. 1893),
af sjökrigsmaterial-kommittén (1892; ordf. 1901), af
kommittén ang. Landt- och Sjöförsvarsdepartementens
sammanslagning (1894) och militär led. af Högsta
domstolen (1899-1903). K. blef 1871 adjutant hos
hertigen af Dalarna. Han var konungens representant
vid drottning Viktorias af Storbritannien jubileum
1897 och vid konung Edvard Vllrs kröning 1902. Han
är hedersled, af Krigsvet.-akad. (1894; led. 1889)
och Örlogsmannasällsk. i Karlskrona (1894; led. 1889).
Klintberg, Mattias Viktor, arkeolog, naturforskare,
f. 9 okt. 1847 i När på Gottland, student i
Uppsala 1866, filos. doktor där 1886, lektor i
franska och engelska vid Visby högre allmänna
läroverk 1888, har sammanbragt en ur vetenskaplig
synpunkt mycket värdefull samling uttryck och
af-bildningar belysande den gottländska allmogens
lif och verksamhet samt bildat en betydande samling
gottländska petrifikat. Sedan 1884 har han varit
föreståndare för Gottlands fornsal. K. har utgifvit
bl. a. Laumålets kvantitet och aksent (1884) och
Några anteckningar om Gotland i verkligheten och
Gotland i skrift (1909, med en mängd illustrationer).
E. E–ff.
Klinte, socken i Gottlands län, Södra häradet. 2,898
har. 1,195 inv. (1909). K. bildar med Fröjel ett
konsist. pastorat i Visby stift, Medelkontraktet.
Klinteberg. 1. Vilhelm af K., friherre, ämbetsman,
f. 22 mars 1759 i Herslöfs socken, Malmöhus län,
d. 19 juni 1829 i Malmö, utnämndes, efter att
sedan 1778 ha tjänstgjort i Göta hofrätt, 1798 till
häradshöfding i Lane m. fl. härads domsaga och 1805
till häradshöfding i Allbo, Kinnevalds och Norrvidinge
härads domsaga. 1810 – vid tiden för rannsakningarna
ang. kronprinsen Karl Augusts död och Fersenska mordet
- förordnades han att förestå justitiekanslersämbetet,
tjänstgjorde 1811 som vice landshöfding, än i Malmöhus
län, än i Hallands, och blef 1812 ord. landshöfding
i Malmöhus län. - K. innehade vid flera tillfällen
särskilda förtroendeuppdrag af regeringen. Så sändes
han 1808 till Gottland i det grannlaga värfvet att
anställa undersökning om några ämbetsmäns och enskildas
förhållande under den ryska ockupationen af
ön s. å. och var vid ett senare tillfälle
ett af regeringens ombud vid uppgörelsen med
Gottlands invånare ang. organisationen af öns
nationalbeväring. K. adlades 1807 (han hette förut
Klinteberg), blef 1815 friherre och erhöll
1818 presidents n. h. o. v.
– 2. Fredrik Ludvig K., den föregåendes broder, skeppskonstruktör,
f. 21 april 1760, d. 10 dec. 1812 i Karlskrona,
var 1795–1801 anställd i turkisk tjänst, hvarunder
han byggde en mängd örlogsfartyg och anlade en
skeppsdocka. Han blef 1804 öfverstelöjtnant och chef
för konstruktionskåren i Karlskrona samt adlades
1807. Chapman ansåg honom som en af sina utmärktaste
lärjungar inom skeppsbyggeriet.
Klintehamn, allmän landthamn på Gottlands västra
kust, Klinte socken, genom järnväg förenad med
Roma station å Gottlands järnväg. Utförsel af kalk
och spannmål. Hamnen, som är 0,9–1,07 m. djup,
besöktes 1908 af 234 ankommande och afgående
fartyg om tills. 35,109 tons dräktighet. – Under
danska tiden hade för hamnens försvar funnits en
gammal skans på Sicklingsudd och några verk på
Vifvesholmen, men dessa befästningar fingo efter
1645 förfalla. I början af 1676 byggde svenskarna
en ny skans, Stålhatten, vid K., som 29 april s. å.
intogs af danskarna, 1710 ff. byggdes
en ny skans vid K. på Väderkvarnsholmen och en
redutt på Vifvesholmen, hvarjämte 1713 på den s. om
K. utskjutande Sicklingsudd byggdes ett batteri för 8
kanoner mot inloppet och redden samt för flankering
af Stålhatten. 1719 bestämdes, att befästningarna
vid K. skulle bibehållas, men de fingo detta oaktadt
förfalla.
A. G.*
L. W:son M.
Klintehamn–Roma järnväg (sign. Kl. R. J.), som eges
och trafikeras af Klintehamn–Roma järnvägsaktiebolag,
är smalspårig (0,891 m.), 22,9 km. lång och belägen
å Gottland samt sträcker sig i sydvästlig riktning
från Roma station vid Gottlands järnväg, där den
jämväl står i förbindelse med Slite–Roma järnväg,
till Klintehamn vid Gottlands västkust. Järnvägen
öppnades för trafik 21 sept. 1898. Vid 1909 års
slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 444,431
kr., hvaraf för rullande materiel 103,885 kr., och
aktiekapitalet till 216,000 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Klintehamn.
A. d’A.
Klinte källa, i Skåne vid Hilleshögsdalen
mellan Råå och Landskrona. 1712 anlades vid
K. bröstvärn och batterier, hvilka befästningar
förstärktes och utvidgades 1713–15, och 1717–18,
då befästningarna utgjordes af en "linje af 2
halfva bastioner", 2 detacherade bastioner på
vänstra flygeln och en bakomliggande redutt. Efter
krigets slut fingo befästningarna förfalla.
L. W:son M.
Klintsy, köping i ryska guv. Tjernigov,
n. ö. om staden Tjernigov. 11,625 inv. (1897),
till största delen raskolniker. Stora
klädesfabriker och garfverier.
J. F. N.
Klio, astron., en af småplaneterna.
Klio, grek. myt. Se Kleio.
Klipp, skogsv., kolved o. d. upplagd för torkning med
vedändarna liggande korsvis öfver hvarandra. Klippen
läggas vanligen 1 m. höga och innehålla omkr. 1/3 kbm. fast
mått. Kubikmassan är dock beroende på vedens groflek.
W. E–n.
Klippa, en i viss mån fristående bergmassa, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
