befintliga rummen: klädkammaren (vestiarium), biblioteket, sofrummet (dormitorium) eller, där dylikt ej fanns, klosterinvånarnas celler, sjukrummet (infirmarium), novisrummet o. s. v. efter råd och lägenhet. I förbindelse med refektoriet och inom klausuren låg köket, som å sin sida sammanhängde med de yttre ekonomibyggnaderna. Klart är, att i detaljerna anordningarna voro mycket växlande i de olika klostren. De nutida klostren anläggas ej efter detta schema, utan likna mera vanliga inrättningar. Litt.: Weingarten, "Über den ursprung des mönchtums iin nachkonstantinischen zeitalter" (1877), Grützmacher, "Pachomius und das älteste klosterleben" (1896), D. Völter, "Der ursprung des mönchtums" (1900), Moltesen, "Det kristne munkevæsen, dets oprindelse og første udvikling" (1901), Butler, "The Lausiac history of Palladius" (2 bd, 1898, 1904), Spence Jones, "The golden age of the church" (1906), Montalembert, "Les moines d'occident depuis St. Benoit jusqu'à St. Bernhard" (7 bd, 1860--77), Zöckler, "Askese und mönchtum" (2 bd, 1897; protestantiskt hufvudarbete), Heimbucher, "Die orden und kongregationen der katholischen kirche" (2:a uppl., 3 bd, 1907--08; det nyaste och bästa sammanfattande arbetet från katolskt håll, med rika litteraturhänvisningar), Harnack, "Das mönchtum, seine ideale und seine geschichte" (6:e uppl. 1903), Holmquist, "Gamla kyrkans historia" (1908) med rika litteraturanvisningar. Jfr ock den under de särskilda ordnarna och ordensstiftarna anförda litteraturen. Rörande det skandinaviska klosterväsendet se Daugaard, "Om de danske klostre i middelalderen" (1830), Lange, "De norske klostres historie" (2:a uppl. 1856), Leinberg, "De finska klostrens historia" (1890), samt Reuterdahl, "Svenska kyrkans historia" (1838 ff.), Silfverstolpe, "De svenska klostren före klostret i Vadstena" (i "Hist. tidskr." 1902), och Höjer, "Studier i Vadstena klosters och birgittinordens historia" (1905) jämte där samt hos Setterwall, "Svensk historisk bibliografi 1875--1900" (1907), och i hans "Hist. tidskr." åtföljande årsbibliografier anförd litteratur.

Fig. 2. Klostergården i Certosa de Val d'Ema.

T. H-r. Kloster, ö. Se Utstein. Kloster. 1. Församling i Eskilstuna stad, till hvilken den 1907 öfverflyttades från landsbygden. 5,971 inv. (1909). Annex till (gamla) stadsförs. i Eskilstuna (se d. o.). -- 2. Socken i Malmöhus län. Se S:t Peters kloster. -- 3. Bruksegendom i Husby socken, Kopparbergs län, nära Klosteråns utlopp i Flinesjön, tillhör Klosters aktiebolag (aktiekapital 1,728,000 kr.), som eger följande fastigheter: i Husby socken jordegendomarna Kloster, Stjärnsund, Långshyttan, Hienshyttan och Ängelsfors med underlydande hemman samt Långshytte järnbruk med två masugnar, bessemer- och martinverk, grofvalsverk, ånghammare, gjuteri, mek. verkstad, manufaktursmedja m. m. och Stjärnsunds bruk, med grof-, fin-, filståls- och plåtvalsverk, plåtslageriverkstad och manufaktursmedja, Ängelsfors kvarn, Rörshytte kvarn och kraftstation m. m. Vidare eger bolaget smärre egendomar i Stora Skedvi, Garpenbergs, By och Sundborns socknar samt Torskog m. m. i Torsåkers socken, Gäfleborgs län. Taxeringsvärdet af bolagets fastigheter var 1909 1,757,300 kr. å jordbruksfastighet och 677,300 kr. å annan fastighet. Dessutom eger bolaget Byvalla--Långshyttans järnväg (se d. o.), som förenar Långshyttan och Stjärnsund med Byvalla station å Norra stambanan (öppnad för allmän trafik 1893). Bolaget erhåller sitt malmbehof till största delen från sin grufva Rällingsberget, 1,5 km. från Långshyttan. -- K. har sitt namn af det kloster, Gudsberga (se d. o.), som förr låg på dess plats. Brukets äldste kände egare var bergsmannen Olof Blå (f. 1638, d. 1706). Där funnos då 3 masugnar, 8 härdar och 4 hammare. Hans dotter Kristina Blå blef 1719 gift med sedermera majoren Anders Rosenborg, hvarigenom egendomen kom till denna släkt. Rosenborg erhöll såväl privilegium att vid K. idka manufaktursmide för 1 knipp- och 2 spikhammare som ock 1741 rätt att på kronans bekostnad där anlägga ett krutbruk. 1801 erhölls privilegium att anlägga valsverk till beredande af förtent järnbleck. 1813 sålde A. F. Rosenborg K. till justitierådet S. Noræus, major L. Gyllenhaal och brukspatron C. E. Lagergren. Sedan frih. G. F. Åkerhielm 1820 köpt 1/3 af K., voro han och hans son, frih. J. G. N. S. Åkerhielm samt medlemmar af släkten Lagergren egare af ungefär 2/3 af K. till 1871, då Klosters aktiebolag bildades, hvilket 1872 äfven inköpte Stjärnsund (se d. o. 2). 2. (Wbg.) Klosterarbete, eg. arbete utfördt i ett kloster,