Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 347-348 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kloster - Kloster, ö. Se Utstein. - Kloster. 1. Församling i Eskilstuna - Kloster. 2. Socken i Malmöhus län. Se S:t Peters kloster. - Kloster. 3. Bruksegendom i Husby socken - Klosterarbete

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befintliga rummen: klädkammaren (vestiarium), biblioteket,
sofrummet (dormitorium) eller, där dylikt ej fanns,
klosterinvånarnas celler, sjukrummet (infirmarium),
novisrummet o. s. v. efter råd och
lägenhet. I förbindelse med refektoriet och inom
klausuren låg köket, som å sin sida sammanhängde
med de yttre ekonomibyggnaderna. Klart är, att i
detaljerna anordningarna voro mycket växlande i
de olika klostren. De nutida klostren anläggas
ej efter detta schema, utan likna mera vanliga
inrättningar.

Litt.: Weingarten, "Über den ursprung
des mönchtums iin nachkonstantinischen zeitalter"
(1877), Grützmacher, "Pachomius und das älteste
klosterleben" (1896), D. Völter, "Der ursprung
des mönchtums" (1900), Moltesen, "Det kristne
munkevæsen, dets oprindelse og første udvikling"
(1901), Butler, "The Lausiac history of Palladius"
(2 bd, 1898, 1904), Spence Jones, "The golden age
of the church" (1906), Montalembert, "Les moines
d’occident depuis St. Benoit jusqu’à St. Bernhard"
(7 bd, 1860–77), Zöckler, "Askese und mönchtum" (2
bd, 1897; protestantiskt hufvudarbete), Heimbucher,
"Die orden und kongregationen der katholischen
kirche" (2:a uppl., 3 bd, 1907–08; det nyaste
och bästa sammanfattande arbetet från katolskt
håll, med rika litteraturhänvisningar), Harnack,
"Das mönchtum, seine ideale und seine geschichte"
(6:e uppl. 1903), Holmquist, "Gamla kyrkans historia"
(1908) med rika litteraturanvisningar. Jfr ock den
under de särskilda ordnarna och ordensstiftarna
anförda litteraturen. Rörande det skandinaviska
klosterväsendet se Daugaard, "Om de danske klostre
i middelalderen" (1830), Lange, "De norske klostres
historie" (2:a uppl. 1856), Leinberg, "De finska
klostrens historia" (1890), samt Reuterdahl,
"Svenska kyrkans historia" (1838 ff.), Silfverstolpe,
"De svenska klostren före klostret i Vadstena" (i
"Hist. tidskr." 1902), och Höjer, "Studier i Vadstena
klosters och birgittinordens historia"
(1905) jämte där samt hos Setterwall, "Svensk
historisk bibliografi 1875–1900" (1907), och i hans
"Hist. tidskr." åtföljande årsbibliografier anförd
litteratur.

Fig. 2. Klostergården i Certosa de Val d’Ema.

T. H-r.

Kloster, ö. Se Utstein.

Kloster. 1. Församling i Eskilstuna stad, till hvilken
den 1907 öfverflyttades från landsbygden. 5,971
inv. (1909). Annex till (gamla) stadsförs. i
Eskilstuna (se d. o.). – 2. Socken i Malmöhus län. Se
S:t Peters kloster. – 3. Bruksegendom i Husby socken,
Kopparbergs län, nära Klosteråns utlopp i Flinesjön,
tillhör Klosters aktiebolag (aktiekapital 1,728,000
kr.), som eger följande fastigheter: i Husby socken
jordegendomarna Kloster, Stjärnsund, Långshyttan,
Hienshyttan och Ängelsfors med underlydande hemman
samt Långshytte järnbruk med två masugnar, bessemer-
och martinverk, grofvalsverk, ånghammare, gjuteri,
mek. verkstad, manufaktursmedja m. m. och Stjärnsunds
bruk, med grof-, fin-, filståls- och plåtvalsverk,
plåtslageriverkstad och manufaktursmedja,
Ängelsfors kvarn, Rörshytte kvarn och kraftstation
m. m. Vidare eger bolaget smärre egendomar i
Stora Skedvi, Garpenbergs, By och Sundborns socknar
samt Torskog m. m. i Torsåkers socken, Gäfleborgs
län. Taxeringsvärdet af bolagets fastigheter
var 1909 1,757,300 kr. å jordbruksfastighet och
677,300 kr. å annan fastighet. Dessutom eger bolaget
Byvalla–Långshyttans järnväg (se d. o.), som förenar
Långshyttan och Stjärnsund med Byvalla station å Norra
stambanan (öppnad för allmän trafik 1893). Bolaget
erhåller sitt malmbehof till största delen från sin
grufva Rällingsberget, 1,5 km. från Långshyttan. –
K. har sitt namn af det kloster, Gudsberga (se d. o.),
som förr låg på dess plats. Brukets äldste kände egare
var bergsmannen Olof Blå (f. 1638, d. 1706). Där
funnos då 3 masugnar, 8 härdar och 4 hammare. Hans
dotter Kristina Blå blef 1719 gift med sedermera
majoren Anders Rosenborg, hvarigenom egendomen kom
till denna släkt. Rosenborg erhöll såväl privilegium
att vid K. idka manufaktursmide för 1 knipp- och
2 spikhammare som ock 1741 rätt att på kronans
bekostnad där anlägga ett krutbruk. 1801 erhölls
privilegium att anlägga valsverk till beredande
af förtent järnbleck. 1813 sålde A. F. Rosenborg
K. till justitierådet S. Noræus, major
L. Gyllenhaal och brukspatron C. E. Lagergren. Sedan
frih. G. F. Åkerhielm 1820 köpt 1/3 af K., voro han
och hans son, frih. J. G. N. S. Åkerhielm samt
medlemmar af släkten Lagergren egare af ungefär 2/3
af K. till 1871, då Klosters aktiebolag bildades,
hvilket 1872 äfven inköpte Stjärnsund (se d. o. 2).
2. (Wbg.)

Klosterarbete, eg. arbete utfördt i ett kloster,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>