Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klubb - Klubba. 1. Se Stridsklubba. - Klubba. 2. Ett redskap af metall, trä - Klubba. 3. Detsamma som golf. Se Bollspl, sp. 1026. - Klubb-bärare. Se Bollspel, sp. 1026. - Klubbekriget - Klubbmästare - Klubbsvamp - Klufven flagg. Se Flagga, sp. 526. - Klufven sköld - Klufven svans - Kluge, Herman - Kluge, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de bland studenter i Uppsala i jan. 1793 bildade
"konventen", hvilka förbjödos i april s. å., men fingo
en fortsättning i Juntan (se d. o.). 1809 bildades
den efter ledaren, frih. L. A. Mannerheim, uppkallade
mannerheimska klubben, som motarbetade gustavianerna,
hvilka efter samma års statshvälfning sammanslutit sig
till en "kontrarevolutionär" klubb.
Opinionsklubben, bestående af G. Adlersparres vänner,
arbetade i samma syfte som den mannerheimska. Klubben
Representationsreformens vänner vid 1844 års
riksdag ingaf till konstitutionsutskottet ett
"nationalrepresentationsförslag". Efter en 18 mars
1848 i Stockholm hållen "reformmiddag" stiftades
Reformvännernas sällskap i Stockholm, hvilket arbetade
för en valreform i demokratisk anda. Bland dess
medlemmar voro K. H. Anckarsvärd, J. G. Richert,
J. H. Thomander, P. E. Bergfalk, L. J. Hierta
m. fl. Reformvännernas sällskap inom ridderskapet
och adeln vid 1865 års riksdag sökte främja
representationsförändringen. Efter dennas införande
ha särskildt "landtmannapartiets" klubbar spelat
en viss roll; politisk är äfven Frisinnade klubben
(se d. o.). Elever vid konstakademien i Stockholm
samlas i Akademiklubben (se d. o.). Bland klubbar, som
blott åsyfta sina ledamöters bekvämlighet och trefnad,
märkas vidare i Stockholm bl. a.
Sällskapet (stiftadt 1800),
Militärsällskapet (1859),
Nya sällskapet (1874) och
Cityklubben (1904).
Klubba. 1. Se Stridsklubba.
– 2. Ett redskap af metall, trä, ben l. d.,
bestående af ett skaft med vidfäst klump,
brukas af auktionist för att medelst slag i bordet
ge tecken till, att täflingen afslutats (se Auktion,
sp. 421), och af ordf. i debatterande församling för
att äska tystnad, hejda talare vid utvikning från
ämnet eller bekräfta fattade beslut. –
Gå under klubban, försäljas. –
3. Detsamma som golf. Se Bollspel, sp. 1026.
Klubb-bärare. Se Bollspel, sp. 1026.
Klubbekriget benämnes det uppror,
som mot slutet af 1596 och under början af 1597
egde rum i Finland och närmast framkallades af
de missförhållanden, som genom marsken Klas
Flemings förtryck voro rådande i landskapet
Österbotten. Bönderna klagade hos hertig Karl,
som gaf dem rådet att på egen hand försvara sig
mot Flemings knektar. Redan 25 nov. 1596 föreföll
ett häftigt tumult invid Storkyro kyrka. Bönderna
beslöto att, fördelade i skilda skaror, bryta in i
södra Finland. Hufvudstyrkan under befäl af Jakob
Ilkka trängde fram till Birkkala socken i nordöstra
Satakunta, men blef 31 dec. 1596 slagen vid Nokia
gård. Ilkka själf blef tillfångatagen och afrättad. En
hop under befäl af Bengt Pouttu blef slagen af Axel
Kurck vid Anola gård i Ulfsby socken. De bönder,
som framträngt till Tavastland, tillbakaslogos
af Ivar Tavast invid Padasjoki kyrka. De skaror,
som ryckt in i Savolaks och lockat större delen af
inbyggarna därstädes på sin sida, sammandrabbade 23
jan. 1597 invid S:t Michels prästgård med höfdingens
på Nyslott, Götrik Finckes, trupper och blefvo
fullständigt nedgjorda. Medan de syd-österbottniske
bönderna sålunda ledo nederlag efter nederlag, hade
nord-österbottningarna hållit sig stilla. Men nu
började äfven dessa, uppretade genom den hårdhet,
hvarmed deras sydliga medbröder blifvit behandlade,
att röra på sig; och äfven bland dem slog upprorslågan
fullt ut, sedan hertig Karl ditsändt
fogden Israel Larsson, som retade dem till motstånd
mot Fleming. Nyuppbådade bondhopar framträngde till
södra Österbotten. Fleming med sina ryttare skyndade
dem till mötes. Den sista, afgörande drabbningen
stod vid Santavuori i Ilmola socken 24 febr. 1597,
där bönderna ånyo ledo nederlag. Jfr
Yrjö Koskinen, "Klubbekriget" (1864–65).
M. G. S.
Klubbmästare, inom vissa slutna sällskap den,
som har ledningen af nöjen och förströelser.
Klubbsvamp, bot., namn på Clavaria-arter, med enkel, klubblik fruktkropp.
Klufven flagg. Se Flagga, sp. 526.
 |
| Klufven sköld. |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
