367 Klädesholmen- Klangen 368 desplaggen hos skilda folk och under olika tider se Dräkt och Folkdräkt. K-Ät. Klädesholmen, kapell i Göteborgs och Bohus län, Tjörns härad, till Stenkyrka, Göteborgs stift, Orusts och Tjörns kontrakt. Församlingen omfattar holmarna Klädesholnien, det östligaste af Paternoster-skären, vid Tjörns sydvästra sida, Koholmen, Kyt-tarholmen, Skaboholmen, Paternosterskären, Augs-holmen och Flatholmen. 900 inv. (1909), fördelade med 781 pers. å Klädesholmens m u n i-cipalsamhälle och Koholmens muni-cipalsamhälle (sedan 1906) och med 119 pers. å Flatholmens municipalsam-h ä 11 e. Fastighetstaxeringsvärdet å Klädesholmen med Koholmen 1909 var 1,000 kr. å jordbruks-och 251,900 kr. å annan fastighet samt å Flatholmen 30,000 å annan fastighet. Klädesmalen, zool. Se Malfjärilar. Klädkammaren. Se Lifrustkammaren. Klädkil, sjöv. Se Kläda. Klädloge [-laJ]. Se Loge. Klädlusen, zool. Se L ö s s . Klädsimning, idrottst. Se S i m i d r o 11. Klädstånd, hand., urspr. salustånd, hvari begagnade kläder försåldes; sedermera öfverflyttad benämning på anspråkslösa butiker, hvari gamla möbler (och husgeråd, enklare antikviteter, taflor m. m.) hållas till salu af "klädståndsfruar". Klämtning, klockringning med korta, afbrutna slag, dels bruklig som signal, att eld utbrutit inom ett visst område, dels ända sedan medeltiden använd i kyrkans tjänst, hufvudsakligen vid tre tillfällen: då brödet och vinet vid nattvarden upplyftes (den s. k. elevationen), vid gudstjänstens slut samt slutligen hvarje middag och afton som maning till bön. Klämtning vid nattvarden afskaffades 1593 af Uppsala möte, likaledes middags- och aftonklämtningen, som emellertid sedermera återupptagits. Kyrkolagens 12 :e kap. 3:e § stadgar, att "i städerna skall på alla söc-kendagar klämtas om morgonen kl. 10 och om aftonen kl. 4; sammaledes på landet hvar morgon och afton, som härtill varit vanligt, och folket därigenom påminnas att bedja om välsignelse till deras före-hafvande och att Gud ville bevara öfverheten, förläna frid och rolighet och en salig ändalykt". 1908 års kyrkomöte har för sin del medgifvit, att församling å kyrkostämma må ega besluta, om och i hvad mån sådan klämtning icke må ega rum. J- T. B. Klängaporna 1. Spindelaporna, A teles, zool., bilda ett släkte inom fam. Nya världens apor (Platyrrhini) och ordn. Primates bland däggdjuren. De ha ytterst spenslig kroppsbyggnad, långa, skinntorra lemmar, mycket litet hufvud och skägglöst ansikte samt ha förkrympt tumme eller sakna sådan på framhändcrna. Undersidan af svansändan är naken; svansen är ett utmärkt griporgan (se fig.). Deras hemland är Syd-Amerika, sitt tillhåll ha de i de högsta trädens kronor. Till sitt lefnadssätt öfver-ensstämma de olika arterna i det väsentliga. De lefva i mindre skaror, men äfven parvis och ensamma. I trädkronorna röra de sig tämligen skickligt, men däremot med svårighet på släta marken, hvarför de också sällan lämna träden. Som unga kunna de lätt tämjas, visa sig då godmodiga och förtroliga, men härda i allmänhet icke länge ut i fångenskapen. Dessa apor förföljas ifrigt, enär brasilianerna använda deras skinn och india- nerna tycka mycket om deras kött. - Man urskiljer 11 olika arter. C. U. S.* En klängapa, Ateles fusciceps. Klangen, Slingtrådar, Cirrhi, bot., kallas de enkla eller förgrenade, trådlika organ, medelst hvilka klättrande stjälkar fästa sig vid andra föremål för att med stöd af dem stiga mot höjden. Klängena äro ofta spiralvridna, sällan urfjäderlikt inrullade (hos sapindacéer m. fl.). Sådana klangen äro af två slag i morfologiskt hänseende: grenklängen och bladklän-gen. Hos vinrankan, vildvinet och passionsblomman Fig. 1. Passiflora. (Passiflora; fig. 1) m. fl. äro dessa klangen förändrade grenar. Klängena hos våra ärter och hos gurkväxter utgöras af bladnerver, å hvilka intet bladparenkym blifvit utveckladt. Clematis (fig. 2) och Tropceolum klättra medelst det för yttre retning känsliga bladskaftet. Fwwzaria-arter klänga sig fast med hela bladet och Smilax med klängeformade emergenser. Hos en del växter, såsom hos vildvinet, äro spetsarna af slingtrå-darna försedda med hapterer (se d. o.), medelst Ord, som saknas under K, torde sökas under C.