Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klädedräkt - Klädesholmen - Klädesmalen, zool. Se Malfjärilar. - Klädkammaren. Se Lifrustkammaren. - Klädkil, sjöv. Se Kläda. - Klädloge. Se Loge. - Klädlusen, zool. Se Löss. - Klädsimning, idrottst. Se Simidrott. - Klädstånd - Klämtning - Klängapor - Klängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klädesplaggen hos skilda folk och under olika tider se
Dräkt och Folkdräkt.
E. At.
Klädesholmen, kapell i Göteborgs och Bohus län,
Tjörns härad, till Stenkyrka, Göteborgs stift, Orusts
och Tjörns kontrakt. Församlingen omfattar holmarna
Klädesholmen, det östligaste af Paternosterskären,
vid Tjörns sydvästra sida, Koholmen, Ryttarholmen,
Skaboholmen, Paternosterskären, Augsholmen och
Flatholmen. 900 inv. (1909), fördelade med 781
pers. å Klädesholmens municipalsamhälle och
Koholmens municipalsamhälle (sedan 1906) och
med 119 pers. å Flatholmens municipalsamhälle.
Fastighetstaxeringsvärdet å Klädesholmen med
Koholmen 1909 var 1,000 kr. å jordbruks- och 251,900
kr. å annan fastighet samt å Flatholmen 30,000 å
annan fastighet.
Klädesmalen, zool. Se Malfjärilar.
Klädkammaren. Se Lifrustkammaren.
Klädkil, sjöv. Se Kläda.
Klädloge [-låʃ]. Se Loge.
Klädlusen, zool. Se Löss.
Klädsimning, idrottst. Se Simidrott.
Klädstånd, hand., urspr. salustånd, hvari begagnade
kläder försåldes; sedermera öfverflyttad benämning
på anspråkslösa butiker, hvari gamla möbler (och
husgeråd, enklare antikviteter, taflor m. m.) hållas
till salu af ”klädståndsfruar”.
Klämtning, klockringning med korta, afbrutna slag,
dels bruklig som signal, att eld utbrutit inom ett
visst område, dels ända sedan medeltiden använd i
kyrkans tjänst, hufvudsakligen vid tre tillfällen:
då brödet och vinet vid nattvarden upplyftes (den
s. k. elevationen), vid gudstjänstens slut samt
slutligen hvarje middag och afton som maning till
bön. Klämtning vid nattvarden afskaffades 1593 af
Uppsala möte, likaledes middags- och aftonklämtningen,
som emellertid sedermera återupptagits. Kyrkolagens
12:e kap. 3:e § stadgar, att ”i städerna skall på alla
söckendagar klämtas om morgonen kl. 10 och om aftonen
kl. 4; sammaledes på landet hvar morgon och afton, som
härtill varit vanligt, och folket därigenom påminnas
att bedja om välsignelse till deras förehafvande
och att Gud ville bevara öfverheten, förläna frid
och rolighet och en salig ändalykt”. 1908 års
kyrkomöte har för sin del medgifvit, att församling
å kyrkostämma må ega besluta, om och i hvad mån sådan
klämtning icke må ega rum.
J. T. B.
Klängaporna l. Spindelaporna, Ateles, zool.,
bilda ett släkte inom fam. Nya världens apor
(Platyrrhini) och ordn. Primates bland däggdjuren. De
ha ytterst spenslig kroppsbyggnad, långa, skinntorra
lemmar, mycket litet hufvud och skägglöst ansikte
samt ha förkrympt tumme eller sakna sådan på
framhänderna. Undersidan af svansändan är naken;
svansen är ett utmärkt griporgan (se fig.). Deras
hemland är Syd-Amerika, sitt tillhåll ha de i
de högsta trädens kronor. Till sitt lefnadssätt
öfverensstämma de olika arterna i det väsentliga. De
lefva i mindre skaror, men äfven parvis och ensamma. I
trädkronorna röra de sig tämligen skickligt, men
däremot med svårighet på släta marken, hvarför de
också sällan lämna träden. Som unga kunna de lätt
tämjas, visa sig då godmodiga och förtroliga, men
härda i allmänhet icke länge ut i fångenskapen. Dessa
apor förföljas ifrigt, enär brasilianerna använda
deras skinn och indianerna tycka mycket om deras kött. —
Man urskiljer 11 olika arter.
C. R. S.*
 |
| En klängapa, Ateles fusciceps. |
|
| Fig. 1. Passiflora. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
