Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klädedräkt - Klädesholmen - Klädesmalen, zool. Se Malfjärilar. - Klädkammaren. Se Lifrustkammaren. - Klädkil, sjöv. Se Kläda. - Klädloge. Se Loge. - Klädlusen, zool. Se Löss. - Klädsimning, idrottst. Se Simidrott. - Klädstånd - Klämtning - Klängapor - Klängen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Klädesholmen- Klangen
368
desplaggen hos skilda folk och under olika tider se
Dräkt och Folkdräkt. K-Ät.
Klädesholmen, kapell i Göteborgs och Bohus län,
Tjörns härad, till Stenkyrka, Göteborgs stift, Orusts
och Tjörns kontrakt. Församlingen omfattar holmarna
Klädesholnien, det östligaste af Paternoster-skären,
vid Tjörns sydvästra sida, Koholmen, Kyt-tarholmen,
Skaboholmen, Paternosterskären, Augs-holmen och
Flatholmen. 900 inv. (1909), fördelade med 781
pers. å Klädesholmens m u n i-cipalsamhälle och
Koholmens muni-cipalsamhälle (sedan 1906) och
med 119 pers. å Flatholmens municipalsam-h ä 11
e. Fastighetstaxeringsvärdet å Klädesholmen med
Koholmen 1909 var 1,000 kr. å jordbruks-och 251,900
kr. å annan fastighet samt å Flatholmen 30,000 å
annan fastighet.
Klädesmalen, zool. Se Malfjärilar.
Klädkammaren. Se Lifrustkammaren.
Klädkil, sjöv. Se Kläda.
Klädloge [-laJ]. Se Loge.
Klädlusen, zool. Se L ö s s .
Klädsimning, idrottst. Se S i m i d r o 11.
Klädstånd, hand., urspr. salustånd, hvari begagnade
kläder försåldes; sedermera öfverflyttad benämning
på anspråkslösa butiker, hvari gamla möbler (och
husgeråd, enklare antikviteter, taflor m. m.) hållas
till salu af "klädståndsfruar".
Klämtning, klockringning med korta, afbrutna slag,
dels bruklig som signal, att eld utbrutit inom ett
visst område, dels ända sedan medeltiden använd i
kyrkans tjänst, hufvudsakligen vid tre tillfällen:
då brödet och vinet vid nattvarden upplyftes (den
s. k. elevationen), vid gudstjänstens slut samt
slutligen hvarje middag och afton som maning till
bön. Klämtning vid nattvarden afskaffades 1593 af
Uppsala möte, likaledes middags- och aftonklämtningen,
som emellertid sedermera återupptagits. Kyrkolagens 12
:e kap. 3:e § stadgar, att "i städerna skall på alla
söc-kendagar klämtas om morgonen kl. 10 och om aftonen
kl. 4; sammaledes på landet hvar morgon och afton, som
härtill varit vanligt, och folket därigenom påminnas
att bedja om välsignelse till deras före-hafvande
och att Gud ville bevara öfverheten, förläna frid
och rolighet och en salig ändalykt". 1908 års
kyrkomöte har för sin del medgifvit, att församling
å kyrkostämma må ega besluta, om och i hvad mån sådan
klämtning icke må ega rum. J- T. B.
Klängaporna 1. Spindelaporna, A teles, zool.,
bilda ett släkte inom fam. Nya världens apor
(Platyrrhini) och ordn. Primates bland däggdjuren. De
ha ytterst spenslig kroppsbyggnad, långa, skinntorra
lemmar, mycket litet hufvud och skägglöst ansikte
samt ha förkrympt tumme eller sakna sådan på
framhändcrna. Undersidan af svansändan är naken;
svansen är ett utmärkt griporgan (se fig.). Deras
hemland är Syd-Amerika, sitt tillhåll ha de i
de högsta trädens kronor. Till sitt lefnadssätt
öfver-ensstämma de olika arterna i det väsentliga. De
lefva i mindre skaror, men äfven parvis och ensamma. I
trädkronorna röra de sig tämligen skickligt, men
däremot med svårighet på släta marken, hvarför de
också sällan lämna träden. Som unga kunna de lätt
tämjas, visa sig då godmodiga och förtroliga, men
härda i allmänhet icke länge ut i fångenskapen. Dessa
apor förföljas ifrigt, enär brasilianerna använda
deras skinn och india-
nerna tycka mycket om deras kött. -
Man urskiljer 11 olika arter.
C. U. S.*
En klängapa, Ateles fusciceps.
Klangen, Slingtrådar, Cirrhi, bot., kallas de enkla
eller förgrenade, trådlika organ, medelst hvilka
klättrande stjälkar fästa sig vid andra föremål för
att med stöd af dem stiga mot höjden. Klängena äro
ofta spiralvridna, sällan urfjäderlikt inrullade
(hos sapindacéer m. fl.). Sådana klangen äro af
två slag i morfologiskt hänseende: grenklängen
och bladklän-gen. Hos vinrankan, vildvinet och
passionsblomman
Fig. 1. Passiflora.
(Passiflora; fig. 1) m. fl. äro dessa klangen
förändrade grenar. Klängena hos våra ärter och hos
gurkväxter utgöras af bladnerver, å hvilka intet
bladparenkym blifvit utveckladt. Clematis (fig. 2)
och Tropceolum klättra medelst det för yttre retning
känsliga bladskaftet. Fwwzaria-arter klänga sig
fast med hela bladet och Smilax med klängeformade
emergenser. Hos en del växter, såsom hos vildvinet,
äro spetsarna af slingtrå-darna försedda med hapterer
(se d. o.), medelst
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
