Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 397-398 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knippepelare - Knipperdollinck, Bernt - Knipphammare - Knippjärn - Knipprot, bot., namn på orkidésläktet Epipactis (se d. o.) - Knipskraken, zool. Se Andfåglar, sp. 958. - Knipsläktet, Clangula l. Bucephala, zool., hör till dykändernas underfamilj af andfåglarnas ordning (se Andfåglar, sp. 961-962). - Knipt has, veter. Se Has, sp. 41. - Knislinge - Knista - Knistersalt, miner. Se Bergsalt. - Knitjanin, Stefan Petrovitj - Knittelfeld - Knittelvers

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvinner det gemensamma kapitalet vid
sidoskeppsbågarnas anfang; knektarna gro tillsammans
med kärnan, hvars form ej längre ger sig till känna,
då mellanrummen mellan knektarna utformats till

Fig. 6. Interiör från ett kapell i Mantes.

hålkälar. Slutligen ges samma form åt knektarna som åt
hvalfbågarna, och alla kapitäl försvinna. Hvalfbågarna
gå med samma profil utan hinder af kapitäl eller
ringar från hjässan af hvalfven ända ned till pelarens
bas. Själfva pelaren företer en serie af ut- och
ingående vertikala listprofileringar (se fig. 5).

I. G. C.


Knipperdollinck (Knipperdolling),
Bernt, en af hufvudmännen för vederdöparna i
Münster, föddes därstädes af en aktad familj och
blef köpman. Utrustad med ståtlig kropp och talande
tunga, utöfvade han stort inflytande på stadens
borgerskap. Olyckligtvis hade han ett oroligt
sinnelag och var full af besynnerliga tankar och
planer. Mot biskop och råd understödde han den
äfventyrlige predikanten Rothmann, och när det
radikala partiet 1533 kommit till makten, blef K. i
febr. 1534 borgmästare. Gästfritt mottog han i sitt
hus "aposteln" Johan
af Leiden och "profeten" Jan Matthys. Han underordnade
sig villigt det upprättade profetdömet, och när,
efter Jan Matthys död, Johan blef "konung", utnämndes
K. till "ståthållare". Efter stadens intagande, 1535,
framdrogs K. ur sitt gömsle, delade sin "konungs"
fångenskap och afrättades 23 jan. 1536. Om K:s
föregifna uppträdande i Sverige se H. Lundströms
uppsats "Om det s. k. vederdöpareofoget i Stockholm
under Gustaf I:s regering" (i "Kyrklig tidskr.", 1896).

Fr. W.

Knipphammare, mek., en sorts små stjärthammare med
hastig gång, som drifvas med vattenhjul och användas
till uträckning af finare dimensioner af järn och
stål samt till förfärdigande af ämnen till hvarjehanda
manufaktursmiden.

C. A. D.*

Knippjärn kallas i allmänhet järn af
mycket fina dimensioner, hvilket ofta
förekommer i handeln sammanbundet i knippor.

C. A. D.*

Knipprot, bot., namn på orkidésläktet Epipactis
(se d. o.).

Knipskraken, zool. Se Andfåglar, sp. 958.

Knipsläktet, Clangula l. Bucephala, zool., hör till
dykändernas underfamilj af andfåglarnas ordning
(se Andfåglar, sp. 961–962).

Knipt has, veter. Se Has, sp. 41.

Knislinge, socken i Kristianstads län, Östra Göinge
härad. 4,163 har. 1,301 inv. (1909). Annex till
Hjärsås, Lunds stift, Östra Göinge kontrakt.

Knista, socken i Örebro län, Edsbergs härad. 8,366
har. 2,060 inv. (1909). K. bildar med Hidinge ett
konsist, pastorat i Strängnäs stift, Edsbergs
kontrakt. Inom socknen ligger Fjugesta
municipalsamhälle.

Knistersalt, miner. Se Bergsalt.

Knitjanin, Stefan Petrovitj, serbisk general,
f. 1809 i Knitj, d. i juni 1855 i Belgrad, började
sin bana som köpman, men blef under furst Milosch
officer. Furst Mikael Obrenovitj, till hvilken
han kommit i spändt förhållande, förvisade honom
ur landet, men under Alexander Karageorge-vitj,
hvars regeringstillträde han befrämjat, blef
han senator och fick stort inflytande. Under det
ungerska upproret 1848 kämpade han med skicklighet
och framgång i spetsen för de serbiska friskaror, som
kommo sina stamfränder i Österrike-Ungern till hjälp
mot magyarerna, därigenom också görande Österrike
ej obetydliga tjänster. Äfven efter återkomsten
till Serbien, där han 1852 blef general, arbetade
han för underhållandet af vänskapen med denna makt.

H. B-n.

Knittelfeld [-fält], stad i Steiermark, vid Mur. 8,053
inv. (1900). Fabriker för metallvaror och kemiska
produkter. Järnvägsverkstad.
J. F. N.

Knittelvers kallas (så godt som alltid) parvis
rimmade versrader, med hvilka man för öfrigt
tillåter sig mycket stor frihet både i afseende på
rytmen och själfva rimmens beskaffenhet. Oftast
innefattar knittelversen fyra versfötter, men
vidgas stundom till sju. I själfva verket är den
endast en förvildad form af den strängt regelbundna
versart, som förut användts i medeltidens episka
konstpoesi. Knittelversen var ganska härskande i
Sverige under medeltiden (t. ex. rimkrönikorna) och
reformationstiden, i strofisk dikt gärna uppblandad
med kortare verser. Från och med Stiernhielm och fram
till nyromantiken var knittelversen undanträngd och
åtnjöt föga anseende bland konstdiktens idkare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>