fattningar af olika slag under loppet af de senaste 50 åren. I Sverige har någon på sådana sammanslutningar och inbördes öfverenskommelser syftande lagstiftning icke funnits, och koalitionsrätten har här ansetts som själf klar. 2. E. B. R. Koalitionskrig. Se Koalition 1. Koalitionsministär. Se Koalition 1. Koalitionsrätt. Se Koalition 2. Ko-antilopen, svenska namnet på Bubalis. Se Antiloper. Koanza, flod. Se Cuanza. Koarata (Korata), stad i Abessinien, på sydöstra stranden af sjön Tana, omkr. 10 km. n. om Abais utlopp, hade fordom omkr. 12,000, men nu endast omkr. 1,000 inv., men är ännu ett viktigt handelscentrum, från hvilket liflig sjöfart drifves. (J. F. N.) Koas, flod. Se Kabul 1. Kobaltin 1. Kobaltit F. S. Beudant, miner. Se Ko bo It gl ans. Kobang (Koban l. Rio), ett japanskt guldmynt med stark silfverhalt, hvilket präglades före nya myntsystemets införande 1871 och då fick sig tillagdt ett värde af l yen. Kobb, August, kommunalman, f. 5 aug. 1819, d. 17 dec. 1901, var under en lång följd af år medinnehafvare af den ansedda handelsfirman M. S. Kobbs söner i Göteborg, som förde te och bosättningsartiklar. K. blef tidigt invald i Göteborgs stadsfullmäktige samt var under många år den ledande kraften i stadens gatu- och vägförvaltning, hvarvid han särskildt intresserade sig för stadens alléer och parker, samt i styrelsen för Slottsskogen. Han gjorde sig mycket förtjänt om denna vackra folkparks tillkomst och utveckling, och som erkännande härför har hans bröstbild (utförd af Kr. Eriksson) uthuggits i granit i en grotta i Slottsskogen. Kobbe, rundadt mindre skär, som föga höjer sig öfver vattenytan. Kobbe, Theodor Christoph August von, tysk humorist, f. 1798, d. 1845 som jakt-junkare vid storhertigliga hofvet i Oldenburg, skref bl. a. romanen Die schweden im kloster zu Uetersen (1830) samt Humorislische erinnerungen aus meinem alcademischen leben (1840) och Humoresken aus dem philisterleben (1841). Se biogr, af Stahr (1845). Kobbel. Se Cobbler. Kobbergrund, ett grund med 2,5-3 m. vatten, 20 km. s. ö. om Lsesö i Kattegatt, ett af detta vattens farligaste grund, utmärkt genom fyrfartyg och flera sjömärken. Kobdo, stad i nordvästra Mongoliet, under 48° n. br., v. om sjön Kara-ussu och s. om den i nämnda sjö utmynnande, öfver 500 km. långa floden Kobdo, består liksom alla kinesiska gränsstäder af en soldatstad (fästning) och en handelsstad. Omkr. 6,000 (enl. andra blott 1,000) inv. Det har flera af lamas bebodda tempel och är medelpunkt för rysk-kinesiska handeln i västra Mongoliet. (J. F. N.) Kobe [kå-], hufvudstad i ken (län) Hyogo i japanska prov. Setsu, ligger på sydvästra delen af ön Hondo (Nippon), vid Osakaviken, 36 km. v. om Osaka, med hvilket det är förenadt medelst järnväg. K. bildar med det västligare belägna, äldre Hyogo, från hvilket det skiljes genom en merendels torr bäck, en dubbelstad (Hy ögo-Ko b e), med 378,197 inv. (1908). Det öppnades 1868 för utländsk handel och har en djup, säker hamn, längs hvilken främlingskvarteret med sina stora varumagasin och prydliga villor utbreder sig, medan Hyogo har en rent japansk karaktär. K. har haft en snabb uppblomstring efter 1868, drifver mycket betydande handel med utlandet och besökes af alla på Japan gående ångbåtslinjer. 1908 anlöptes hamnen af 2,456 fartyg om öfver 5,3 mill. ton och intog näst Yokohama främsta platsen bland Japans sjöstäder. Bland dess industrier må nämnas ett kejserligt och två privata skeppsvarf, tillverkning af europeiskt papper, lokomotiv och flera tändsticksfabriker. (J. F. N.) Kobe [ka-], stad i riket Darfur i det inre Afrika, n v. om El Fascher. K. var, då Nachtigal besökte det, en liflig slafmarknad och hade omkr. 6,000 inv. J. F. N. Kobeko [ka-], Dmitrij, rysk historiker, f. 1837, student 1856, tjänsteman i finansministeriet, 1865 expeditionschef, senare ministerialråd, 1901 medlem af riksrådet, 1902 chef för ryska riksbiblioteket, har sedan 1858 i olika tidskrifter publicerat en serie uppsatser rörande Rysslands politiska, litteratur- och personhistoria. Hans hufvudarbete är Tsesarevitj Pavl Petrovitj (Paul I före hans tronbestigning; 1881, 3:e uppl. 1887). K. är egare af ett af Rysslands värdefullaste privatbibliotek. Lll. Kobel, Oskar, tysk pedagog, f. 1868 i Som-merfeld, har författat ett stort antal undervisningsböcker och redogörelser för skolväsen i olika länder, bl. a. Pädagogische studienreise nach Dänemark, Schweden und Norwegen (1902). Kobeljaki [ka-], kretsstad i ryska guv. Poltava, vid Vorsklas högra strand. 11,936 inv. (1897), hvilka till större delen äro sysselsatta med jordbruk. Under Poltavadagarna 1709 stod där en svensk rytteriafdelning under öfverstelöjtnant Silfverhielm. (J. F. N.) Kobell. 1. Ferdinand K., tysk målare, f. 1740 i Mannheim, d. 1799 i München, studerade juridik i Heidelberg och blef ämbetsman. Men kurfursten Karl Teodor lät honom få studera konst i Mannheim och sedan i Paris, hvarefter K. gjordes till hofmålare och professor. Han flyttade 1793 till München, där han blef galleridirektör. K. målade landskap, men var mest framstående som raderare. 300 af hans raderingar utgåfvos i Niirnberg 1809 och ytterligare 179 i Stuttgart 1842. -- 2. Franz K., den föregåendes broder, f. 1749 i Mannheim, d. 1822, var hufvudsakligen tecknare. -- 3. Wilhelm von K., son och lärjunge till K. l, målare, f. 1766 i Mannheim, d. 1855 i München, utbildade sig i Düsseldorf, blef 1808 professor i München och adlades 1833. Han målade landskap, djur och bataljer (batalj taflor af K. finnas i slottet och i armémuseet och historiska museet i Mimenen; Slaget vid Hanau finns i nya pinakoteket). Bäst var han i skildringen af små landtliga scener. Han är representerad äfven i gallerierna i Kassel, Karlsruhe, Darm-stadt m. fl. -- 4. Franz Wolfgang, ritter von K., sonson af K. l, son af bajerska geheime-rådet Franz von K., tysk mineralog, folkskald, f. 1803, d. 1882, blef 1826 e. o. och 1834 ord. professor i mineralogi i München samt senare tillika konservator vid bajerska statens mineralogiska samling därstädes. K. bestämde genom kemisk analysen mängd nya mineral, uppfann 1840 galvanografién (Die galvanagraphie, 1842; 2:a uppl. 1846) ocb 1855 stauroskopet samt utgaf flera arbeten i sitt fack.