Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kobell. 4. Franz Wolfgang, ritter von - Koberg - Koberger - Koberstein, August Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bl. a. Tafeln zur bestimmung der mineralien
mittels einfacher chemischer versuche (1833; 12:e
uppl., bearb, af K. Oebbeke, 1884; "Tabeller för
mineraliers bestämmande medelst enkla kemiska
försök", 1838), hvilket verk öfversattes på de
flesta kulturspråk, Die mineralogie (1847;
6:e uppl. omarb. 1899) och Die mineralogie;
populäre vorträge (1862; "Populära föredrag i
mineralogi", s. å.). För det stora samlingsverket
"Geschichte der wissenschaften in Deutschland"
författade han Geschichte der mineralogie 1650-1860
(1864). Flertalet af hans många afhandlingar och
smärre uppsatser återfinnes i 0. L. Erdmanns "Journal
für praktische chemie" och bajerska vet. akad:s
"Gelehrte anzeigen und sitzungsberichte". - K. var
en väldig gemsjägare. Under sina jakter lärde han
grundligt känna den bajerska landtbefolkningens språk
och lif, och därigenom gafs uppslaget till ett vittert
författarskap af alldeles egendomlig natur. K. skref
nämligen med folkvisans innerlighet samt med omedelbar
humoristisk friskhet och fullkomligt herravälde
öfver de olika dialekterna Gedichte in hochdeutscher,
oberbayrischer und pfälzischer mundart (1839-41),
senare, med tillägg af många nya dikter, utgifna i
skilda samlingar: Gedichte in oberbayrischer mundart
(1844; ll:e uppl. 1901), Gedichte in pfälzischer
mundart (1844; 7:e uppl. 1889), Hochdeutsche
gedichte (1852), ett par samlingar schnadahypfler
m. m. Han författade äfven på landsmål några större
episka dikter, dramatiska stycken och samlingar
af prosaberättelser. Mycket populära äro K:s på
högtyska under titeln Wildanger (1859) utgifna
skildringar af bajerska jaktväsendet i äldre
och nyare tid. Kort före sin död verkställde han
en samling Erinnerungen in gedichten und liedern
(1882). 1896 restes ett minnesmärke öfver honom
i München. Se biogr, öfver K. af Luise v. Kobell
(1884) och Haushofer (s. å.). 1-3. G-g N.
Koberg, fideikommissegendom i Älfsborgs län, med hufvudgården
K., 1 mtl säteri, belägen i Lagmansereds socken vid
Vanderydssjön. Hela fideikommisset, enligt 1909 års
taxeringslängder 35 137/168 mtl, liggande i Lagmansereds,
Stora Mellby (Hede med underlydande), Skepplanda
(Stora Alfhem med underlydande), Väne-Åsaka och
Hålanda socknar, varjämte frälseränta af l/2 mtl i
Erska socken s. å. taxeradt till 1,231,500 kr., hvaraf
51,100 kr. å annan fastighet än jordbruksfastighet
(kvarnar, sågverk, frälseräntor). Egovidden utgör
omkr. 7,000 har. Slottet (se fig.) är en väldig
trevåningsbyggnad af sten från början af 1600-talet,
flankerad af två solida kupolprydda "postejer", med
eleganta trappgaflar och på midten ett kvadratiskt,
nejden dominerande torn, och restaurerades i
öfverensstämmelse med 1600-talets stil på 1890-talet
enligt Fr. Lilljekvists ritningar. Frih. Nils
Silfverschiöld sammanbragte på K. ett storartadt
bibliotek. - Under Kristian I:s tid (1462) egdes K,
af riddaren Erik Nipertz, höfvitsman på Älfsborg.
1544 finnes det antecknadt i jordeboken som
frälsehemman under det närbelägna Gräfsnäs och
tillhörde släkten Leijonhufvud (Lewenhaupt) till 1715,
då det genom gifte öfvergick i frih. A. Palbitskys
ego.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
