bl. a. Tafeln zur bestimmung der mineralien mittels einfacher chemischer versuche (1833; 12:e uppl., bearb, af K. Oebbeke, 1884; "Tabeller för mineraliers bestämmande medelst enkla kemiska försök", 1838), hvilket verk öfversattes på de flesta kulturspråk, Die mineralogie (1847; 6:e uppl. omarb. 1899) och Die mineralogie; populäre vorträge (1862; "Populära föredrag i mineralogi", s. å.). För det stora samlingsverket "Geschichte der wissenschaften in Deutschland" författade han Geschichte der mineralogie 1650-1860 (1864). Flertalet af hans många afhandlingar och smärre uppsatser återfinnes i 0. L. Erdmanns "Journal für praktische chemie" och bajerska vet. akad:s "Gelehrte anzeigen und sitzungsberichte". - K. var en väldig gemsjägare. Under sina jakter lärde han grundligt känna den bajerska landtbefolkningens språk och lif, och därigenom gafs uppslaget till ett vittert författarskap af alldeles egendomlig natur. K. skref nämligen med folkvisans innerlighet samt med omedelbar humoristisk friskhet och fullkomligt herravälde öfver de olika dialekterna Gedichte in hochdeutscher, oberbayrischer und pfälzischer mundart (1839-41), senare, med tillägg af många nya dikter, utgifna i skilda samlingar: Gedichte in oberbayrischer mundart (1844; ll:e uppl. 1901), Gedichte in pfälzischer mundart (1844; 7:e uppl. 1889), Hochdeutsche gedichte (1852), ett par samlingar schnadahypfler m. m. Han författade äfven på landsmål några större episka dikter, dramatiska stycken och samlingar af prosaberättelser. Mycket populära äro K:s på högtyska under titeln Wildanger (1859) utgifna skildringar af bajerska jaktväsendet i äldre och nyare tid. Kort före sin död verkställde han en samling Erinnerungen in gedichten und liedern (1882). 1896 restes ett minnesmärke öfver honom i München. Se biogr, öfver K. af Luise v. Kobell (1884) och Haushofer (s. å.). 1-3. G-g N. Koberg, fideikommissegendom i Älfsborgs län, med hufvudgården K., 1 mtl säteri, belägen i Lagmansereds socken vid Vanderydssjön. Hela fideikommisset, enligt 1909 års taxeringslängder 35 137/168 mtl, liggande i Lagmansereds, Stora Mellby (Hede med underlydande), Skepplanda (Stora Alfhem med underlydande), Väne-Åsaka och Hålanda socknar, varjämte frälseränta af l/2 mtl i Erska socken s. å. taxeradt till 1,231,500 kr., hvaraf 51,100 kr. å annan fastighet än jordbruksfastighet (kvarnar, sågverk, frälseräntor). Egovidden utgör omkr. 7,000 har. Slottet (se fig.) är en väldig trevåningsbyggnad af sten från början af 1600-talet, flankerad af två solida kupolprydda "postejer", med eleganta trappgaflar och på midten ett kvadratiskt, nejden dominerande torn, och restaurerades i öfverensstämmelse med 1600-talets stil på 1890-talet enligt Fr. Lilljekvists ritningar. Frih. Nils Silfverschiöld sammanbragte på K. ett storartadt bibliotek. - Under Kristian I:s tid (1462) egdes K, af riddaren Erik Nipertz, höfvitsman på Älfsborg. 1544 finnes det antecknadt i jordeboken som frälsehemman under det närbelägna Gräfsnäs och tillhörde släkten Leijonhufvud (Lewenhaupt) till 1715, då det genom gifte öfvergick i frih. A. Palbitskys ego.

Kobergs slott. 1738 såldes det till frih. B. Ribbing och 1757 till direktören i Ostindiska kompaniet N. Sahlgren, som af sina egendomar K., Hede, Alfhem och Gåsevadholm 1761 upprättade två fideikommiss för sina ättlingar med den 1774 tillagda bestämmelsen, att när ättlingar en gång fattas, fideikommisset skall bilda ett slags kommenderi inom Vasaorden att af K. M:t på lifstid förlänas till någon framstående jordbrukare, som tillika är riddare eller kommendör af nämnda orden. Genom Sahlgrens dotterdotter kom K. till släkten Silfverschiöld och innehas nu af löjtnanten frih. Otto Silfverschiöld. Wbg. Koberger [kå-] 1. Koburger, Anthoni, tysk boktryckare, förläggare, f. omkr. 1440, d. 1513, dref den mest betydande boktryckarverksamheten i Nürnberg på sin tid. Han lär ha sysselsatt 24 pressar och en tryckeripersonal af öfver 100 personer. Man känner mer än 230 omfångsrika verk från hans tryckeri, nästan alla i folio. Hans tryck utmärkas för korrekthet och elegans, och hans träsnitt röja en för den tiden anmärkningsvärd förbättring af den tyska xylografien. Bland arbeten, som K. tryckt, märkas en illustrerad tysk bibel (1483), Schedels "Buch der chroniken" (1493), hvilket som illustreradt verk är ett af 1400-talets märkligaste pressalster, "Reuelationes S. Birgitte" (latinsk uppl., 1500; tysk öfv. "Das puch der himlischen offenbarung der heiligen wittiben Birgitte von Sweden", 1502), bägge prydda med konstnärliga träsnitt af Albrecht Dürers skola. Med Nürnberg som medelpunkt idkade K. äfven en bokhandelsrörelse, som sträckte sig öfver Tyskland, Ungern, Polen, Schweiz, Italien, Frankrike och Nederländerna. Efter hans död uppehölls affären ett par årtionden af hans son Anthoni K. (d. 1540) och, under dennes minderårighet, af en släkting, Johannes K. (d. 1543). Jfr 0. v. Hase, "Die Koberger" (1869; 2:a uppl. 1885). (KG.) Koberstein [kåberstajn], August Karl, tysk litteraturhistoriker, f. 1797, d. 1870, blef 1816 student i Berlin, där han tog starka intryck af F. A. Wolfs och A. Böckhs filologiska äfvensom Solgers och Hegels filosofiska föreläsningar. 1820 utnämndes han till adjunkt och 1824 till professor i tyska