Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kockelkärnor. - Kockenhausen. Se Kokenhusen. - Kocker, bot. Se Bakteorologi, sp. 708. - Kockolitoforider, bot., zool. Se Flagellata, sp. 522. - Kocksmat - Kockum. 1. Frans Henrik K. d. ä., industriidkare, f. i Malmö 27 sept 1802 - Kockum. 2. Frans Henrik K. d. y., den föregåendes son - Kockums mekaniska verkstads aktiebolag - Koczalski, Raoul - Kod. Se Code och Signal. - Kodaga. Se Dravida, sp. 837. - Kodak - Kodama, Gentaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Kockenhusen-Kodarna
472
starkt giftiga pikrotoxininet och i overksamt
pikro- | tin. Pikrotoxin retar vid förgiftning
häftigt vissa nervcentra i förlängda märgen och
förorsakar därigenom egendomliga konvulsioner,
krampaktig andning, långsam puls och stegradt
blodtryck. Ang. bruket af" kockelkärnor
för att fånga fisk samt för att sätta besk
smak på öl och porter se A n a-m i r t a.
Pikrotoxin har ej användning som läkemedel.
O. T. S. (C. G. S.) Kockenhusen. Se
Kokenhusen. Kocker, bot. Se B a k t e r i o
l o g i, sp. 708. Kockolitoforider, bot., zool.
Se Flagellata, sp. 522.
Kocksmat (af eng. mate, kamrat, medhjälpare), sjöv.,
skeppskockens biträde.
Ko’ckum. 1. F r a n s H e n r i k K. d. ä.,
industri-idkare, f. i Malmö 27 sept. 1802, d. där
12 febr. 1875, stod vid sin faders död (1825) utan
medel, men sattes genom släktingars och vänners
kraftiga understöd i tillfälle att öfvertaga den
af hans mödernesläkt, det ansedda Suellska huset,
drifna tobaksfabriken i Malmö (numera, sedan 1866,
tillhörig F. H. Kockums tobaksfabriks-aktiebolas),
hvilken i hans hand betydligt utvidgades och ännu
är bland de största i Sverige. Sedan K. 1838 inköpt
Holmen, vid Malmö, anlade han där 1840-41 gjuteri och
mekanisk verkstad (se Kockums mekaniska verkstads
aktiebolag), hvilket etablissemang blef mycket
betydande. Äfven åt örmo bruksegendom i Kronobergs
län, med masugn, gjuteri och mekanisk verkstad, samt
Kallinge stångjärns-, plåt-och spikmanufakturverk i
Ronneby socken i Blekinge egnade K. sin särskilda
verksamhetsifver, hvarjämte han i Ronneby anlade
en fabrik för tillverkning af förtennta och
galvaniserade kärl af stål-och järnplåt. (Sedan
1876 egas dessa tre egendomar af det 1875 bildade
Kockums järnverksaktiebolag.) K. intresserade sig
öfver hufvud för allt hvad industri och fabriksdrift
heter samt deltog i en mängd anläggningar (äfven i
Finland och Norge), såsom järnvägar, sockerbruk,
spinnerier, gasverk, tegel-och cementfabriker,
kopparverk och bryggerier. Han egde ett utomordentligt
förtroende som affärsman, hvilket på det tydligaste
sätt trädde i dagen vid den öfvergående förlägenhet,
som på 1860-talet drabbade hans affärsrörelse. Han
var därjämte högt aktad för sin ädla personlighet
och af sina arbetare älskad för den omtänksamhet han
hyste för deras bästa.
2. Frans Henrik K. d. y., den föregåendes son,
industriidkare, f. 2 juli 1840 i Malmö, d. där 18
febr. 1910, genomgick tekniska skolan i födelsestaden,
studerade vid polytekniska läroanstalten i Hannover
1856-58 samt vid bergsakademierna i Freiberg 1858-60
och i Leoben 1860 -61 och inträdde därefter i faderns
affär. Efter dennes frånfälle öfvertog han ledningen
af samtliga de kockumska verken som direktör för såväl
mekaniska verkstaden som järnverksbolaget och
tobaksfabriken, åt hvilkas skötsel och utveckling
han h. o. h. egnade sig. Kockums mekaniska verkstads
aktiebolag, ett
1866 bildadt bolag, som då öfvertog den 1840 af
F. H. Kockum i Södra förstaden i Malmö grundlagda
mekaniska verkstaden. Denna hade under de första
åren bestått af endast järngjuteri, men sedermera
utvidgats till fullständig mekanisk verkstad. Bolaget
anlade 1872 vid hamnen ett skeppsvarf, som drifves i
förbindelse med mekaniska verkstaden. Vid varfvet är
inrättad en hydraulisk slip för upptagning af fartyg,
hvilkas egen vikt får uppgå ända till 1,700 ton; där
finnas äfven en ångkran af omkr. 4,500 kg. lyftkraft,
verkstäder för ångpannetillverkning, järnvägsbroar
och öfriga för dylikt etablissemang erforderliga
byggnader. Vid verkstaden har byggts en mängd större
och mindre passagerar-, last- och bogserångare jämte
krigsfartyg för utländsk och svensk räkning (för
svensk: torpedkryssaren "Jacob Bagge", pansarbåtarna
"Tapperheten" och "Manligheten", ångkorvetten "Freja",
kanonbåten "Svensksund" samt torpedjagarna "Vale"
- den första på svenskt varf byggda torpedjagaren
- "Ragnar", "Vidar" och "Munin", det första
fartyg inom landet, som erhållit vid svensk
verkstad tillverkadt ångturbinmaskineri). Jämte
fartyg och maskiner till dessa tillverkas bl. a.
alla slags landtångmaskiner, järnvägsvagnar (de
första boggi-vagnar, som tillverkats i Sverige,
ha utgått från denna verkstad), värme- och
ventilationsanläggningar, slakthusanläggningar
samt maskiner för sockerindustriens behof.
Tillverkningens årsvärde är omkr. 3 mill. kr.
och arbetarnas antal 900 man. Då bolaget
af Malmö stad förvärfvat sig en betydlig utvidgning
af området å varfstomten, pågår sedan 1910 års
början förflyttning af de å Södra förstaden belägna
verkstäderna till hamnen; denna förflyttning i
förening med vidsträckt modernisering kommer att
i sin helhet vara fullbordad 1914.
Koczalski [kåtja’lski], Raoul, polsk pianist, f. 1885
i Warschau, väckte stort uppseende som musikaliskt
underbarn, då han från sitt 7:e till lire år gjorde
konsertresor i Ryssland, Rumänien, Tyskland,
Österrike, Frankrike, England och Skandinavien
(1895). Han har komponerat operorna Rymond (1902) och
Die siihne (1909) samt några pianosaker. Jfr B. Vogel,
"Raoul K." (1896). A. L.’
Ko’d. Se Gode och Signal.
Kodaga. Se D ra vi d a, sp. 837.
Kodak, benämning på flera olika typer af hand-kameror,
som tillverkas af The Eastman kodak com-pany’s
fabriker i Amerika och England. Se fig. 5 till
art. Fotografi, sp. 995.
Kodarna [ka-], G e n t a r o, vikomt, japansk
militär, statsman, f. i maj 1852, d. 23 juli 1906,
kämpade 1874-77 på den kejserliga sidan och blef 1874
för sitt försvar af Kumamoto major. Han blef 1881
öfverste i generalstaben samt 1889 generalmajor och
chef för krigsakademien; 1891 företog han en längre
studieresa till Europa. Under kriget med Kina 1894
-95 var han vice krigsminister och blef efter dess
slut generallöjtnant och generalguvernör öfver Formosa
(sistnämnda befattning behöll han till 1906). 1900-02
var K. krigsminister, 1903 tillfälligtvis inrikes-
och undervisningsminister, biträdde under kriget med
Ryssland 1904-05 som generalstabschef
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
