471 Kockenhusen-Kodarna 472 starkt giftiga pikrotoxininet och i overksamt pikro- | tin. Pikrotoxin retar vid förgiftning häftigt vissa nervcentra i förlängda märgen och förorsakar därigenom egendomliga konvulsioner, krampaktig andning, långsam puls och stegradt blodtryck. Ang. bruket af" kockelkärnor för att fånga fisk samt för att sätta besk smak på öl och porter se A n a-m i r t a. Pikrotoxin har ej användning som läkemedel. O. T. S. (C. G. S.) Kockenhusen. Se Kokenhusen. Kocker, bot. Se B a k t e r i o l o g i, sp. 708. Kockolitoforider, bot., zool. Se Flagellata, sp. 522. Kocksmat (af eng. mate, kamrat, medhjälpare), sjöv., skeppskockens biträde. Ko'ckum. 1. F r a n s H e n r i k K. d. ä., industri-idkare, f. i Malmö 27 sept. 1802, d. där 12 febr. 1875, stod vid sin faders död (1825) utan medel, men sattes genom släktingars och vänners kraftiga understöd i tillfälle att öfvertaga den af hans mödernesläkt, det ansedda Suellska huset, drifna tobaksfabriken i Malmö (numera, sedan 1866, tillhörig F. H. Kockums tobaksfabriks-aktiebolas), hvilken i hans hand betydligt utvidgades och ännu är bland de största i Sverige. Sedan K. 1838 inköpt Holmen, vid Malmö, anlade han där 1840-41 gjuteri och mekanisk verkstad (se Kockums mekaniska verkstads aktiebolag), hvilket etablissemang blef mycket betydande. Äfven åt örmo bruksegendom i Kronobergs län, med masugn, gjuteri och mekanisk verkstad, samt Kallinge stångjärns-, plåt-och spikmanufakturverk i Ronneby socken i Blekinge egnade K. sin särskilda verksamhetsifver, hvarjämte han i Ronneby anlade en fabrik för tillverkning af förtennta och galvaniserade kärl af stål-och järnplåt. (Sedan 1876 egas dessa tre egendomar af det 1875 bildade Kockums järnverksaktiebolag.) K. intresserade sig öfver hufvud för allt hvad industri och fabriksdrift heter samt deltog i en mängd anläggningar (äfven i Finland och Norge), såsom järnvägar, sockerbruk, spinnerier, gasverk, tegel-och cementfabriker, kopparverk och bryggerier. Han egde ett utomordentligt förtroende som affärsman, hvilket på det tydligaste sätt trädde i dagen vid den öfvergående förlägenhet, som på 1860-talet drabbade hans affärsrörelse. Han var därjämte högt aktad för sin ädla personlighet och af sina arbetare älskad för den omtänksamhet han hyste för deras bästa. 2. Frans Henrik K. d. y., den föregåendes son, industriidkare, f. 2 juli 1840 i Malmö, d. där 18 febr. 1910, genomgick tekniska skolan i födelsestaden, studerade vid polytekniska läroanstalten i Hannover 1856-58 samt vid bergsakademierna i Freiberg 1858-60 och i Leoben 1860 -61 och inträdde därefter i faderns affär. Efter dennes frånfälle öfvertog han ledningen af samtliga de kockumska verken som direktör för såväl mekaniska verkstaden som järnverksbolaget och tobaksfabriken, åt hvilkas skötsel och utveckling han h. o. h. egnade sig. Kockums mekaniska verkstads aktiebolag, ett 1866 bildadt bolag, som då öfvertog den 1840 af F. H. Kockum i Södra förstaden i Malmö grundlagda mekaniska verkstaden. Denna hade under de första åren bestått af endast järngjuteri, men sedermera utvidgats till fullständig mekanisk verkstad. Bolaget anlade 1872 vid hamnen ett skeppsvarf, som drifves i förbindelse med mekaniska verkstaden. Vid varfvet är inrättad en hydraulisk slip för upptagning af fartyg, hvilkas egen vikt får uppgå ända till 1,700 ton; där finnas äfven en ångkran af omkr. 4,500 kg. lyftkraft, verkstäder för ångpannetillverkning, järnvägsbroar och öfriga för dylikt etablissemang erforderliga byggnader. Vid verkstaden har byggts en mängd större och mindre passagerar-, last- och bogserångare jämte krigsfartyg för utländsk och svensk räkning (för svensk: torpedkryssaren "Jacob Bagge", pansarbåtarna "Tapperheten" och "Manligheten", ångkorvetten "Freja", kanonbåten "Svensksund" samt torpedjagarna "Vale" - den första på svenskt varf byggda torpedjagaren - "Ragnar", "Vidar" och "Munin", det första fartyg inom landet, som erhållit vid svensk verkstad tillverkadt ångturbinmaskineri). Jämte fartyg och maskiner till dessa tillverkas bl. a. alla slags landtångmaskiner, järnvägsvagnar (de första boggi-vagnar, som tillverkats i Sverige, ha utgått från denna verkstad), värme- och ventilationsanläggningar, slakthusanläggningar samt maskiner för sockerindustriens behof. Tillverkningens årsvärde är omkr. 3 mill. kr. och arbetarnas antal 900 man. Då bolaget af Malmö stad förvärfvat sig en betydlig utvidgning af området å varfstomten, pågår sedan 1910 års början förflyttning af de å Södra förstaden belägna verkstäderna till hamnen; denna förflyttning i förening med vidsträckt modernisering kommer att i sin helhet vara fullbordad 1914. Koczalski [kåtja'lski], Raoul, polsk pianist, f. 1885 i Warschau, väckte stort uppseende som musikaliskt underbarn, då han från sitt 7:e till lire år gjorde konsertresor i Ryssland, Rumänien, Tyskland, Österrike, Frankrike, England och Skandinavien (1895). Han har komponerat operorna Rymond (1902) och Die siihne (1909) samt några pianosaker. Jfr B. Vogel, "Raoul K." (1896). A. L.' Ko'd. Se Gode och Signal. Kodaga. Se D ra vi d a, sp. 837. Kodak, benämning på flera olika typer af hand-kameror, som tillverkas af The Eastman kodak com-pany's fabriker i Amerika och England. Se fig. 5 till art. Fotografi, sp. 995. Kodarna [ka-], G e n t a r o, vikomt, japansk militär, statsman, f. i maj 1852, d. 23 juli 1906, kämpade 1874-77 på den kejserliga sidan och blef 1874 för sitt försvar af Kumamoto major. Han blef 1881 öfverste i generalstaben samt 1889 generalmajor och chef för krigsakademien; 1891 företog han en längre studieresa till Europa. Under kriget med Kina 1894 -95 var han vice krigsminister och blef efter dess slut generallöjtnant och generalguvernör öfver Formosa (sistnämnda befattning behöll han till 1906). 1900-02 var K. krigsminister, 1903 tillfälligtvis inrikes- och undervisningsminister, biträdde under kriget med Ryssland 1904-05 som generalstabschef Ord, som saknas under K, torde sökas under C.