473 Kodda-Koeleria 474 general Oyama i ledningen af arméerna och utvecklade därunder en synnerligen framgångsrik verksamhet och blef efter kriget chef för generalstaben. Vikonit före sin död, upphöjdes han efter densamma till grefve. C. O. N. Kodd_a. Se Bollspel, sp. 102(\ Kodein (af grek. kōdeia, vallmofröhus), kem., med., alkaloid, en af de s. k. morfinbaserna i opium. Det är ett metylmorfin af sammansättningen C₁₇ H₁₇ NO (OH) (OCH₃) och liknar morfinet. Det ingår i opium till 0,2--0,8 proc. Kodein bildar i rent tillstånd färglösa, i hett vatten lättlösliga, men i kallt svårlösliga prismor. Kodein ger, liksom morfin, vid upphettning med saltsyra apomorfin. Det företer, jämfördt med morfinet, vida svagare ro- eller sömngifvande verkan; hos djur framkalla större doser benägenhet för häftiga krampanfall. Medlet har i regel ej stoppande verkan. Sin förnämsta användning har kodeinet mot hosta och äfven mot diverse smärtor samt vid afvänjning af morfinister. Dosen är 2--5 till högst 10 cg. Samma doser ges äfven af kodeinfosfat, phosphas codeicus, fina, hvita, bittra kristallnålar, som lätt lösas i vatten med svagt sur reaktion. H. E. C. G. S. Kodeinfosfat, kem. Se Kodein. Ködesch kodasehim, hebr. Se A11 r a heligaste. Ködex. Se C o d e x. Kodicill (lat. codicVllus, skriftafla, i plur. anteckningsbok, notis, testamentariskt förordnande, dim. af codex, se d. o.), tilläggsartikel till ett aktstycke, särskildt till ett testamente, l sistberörda betydelse hade kodicillen i den romerska rätten reglerats med säregna bestämmelser, genom hvilka den till både innehåll och form skilde sig från ett testamente. Så är däremot icke fallet i svensk och öfrig modern rätt, där testamentsreglerna gälla äfven för kodicillen. (C. G. B j.) Kodifiera, verkställa en kodifikation (se d. o.). Kodifikatiön (af lat. codex, se d. o., och fa'cere, göra), spridda lagars eller sedvanerättsliga reglers sammanförande till ett systematiskt ordnadt, enhetligt lagverk, såsom - för att nämna ett par berömda exempel - corpus juris civilis 527-565 (se Corpus juris) och Frankrikes six codes 1804- 27 (se C o d e). Vår svenska "1734 års lag", Sveriges rikes lag, utfärdad 23 jan. 1736, bör också nämnas här. Jfr L a g b o k. C. G. Bj. Kodilj (fr. codille, af sp. codillo), dubbel bet ("gå kodilj" = förlora 2 betar) i lomber och vira m. fl. spel. Ordet förkortas ofta till ko ("bli ko"), med utvidgningen "kossa". Förlorar man mer än två spel under kodiljen, kallas dessa "kalfvar" ("bli kalf"); dock betalas aldrig för mer än kodilj. Kodivisiön (af lat. co-, med, och divisio, indelning), ett begrepps indelning från flera synpunkter. Kodje-sjön. Se Ibrahimsjön. Kodjupet, en utanför staden Vaxholm belägen, trång och krokig farled, hvilken efter Oxdjupets försänkning på 1830-talet måste passeras af alla större fartyg, som ämnade sig till Stockholm. Sedan Kodjupet på 1870-talet försetts med försänkning med endast 3,9 m. djup i rännan mellan de nära upp till vattenytan nående delarna af densamma, har en ränna för större fartyg upptagits i Oxdjupets försänkning, och hufvudfarleden till Stockholm går således numera förbi Oskar Fredriksborgs fort. Jfr Oxdjupet. L. H.* Kodok, stad. Se F a s h o d a. Ko'dros (grek. KOÖQOS, lat. Codrus), forntida konung i Aten, son af Melanthos och tillhörande nelidernas, från det messeniska Pylos invandrade ätt. Den attiska sagan förtäljer att, när dorerna (1068 f. Kr., enligt den traditionella tidsberäkningen) gjorde ett infall i Ättika, oraklet förespådde seger åt det folk, hvars konung blef ve dödad af fienden. För att vända denna förutsägelse till sitt folks fördel skall K. ha okänd och förklädd begifvit sig in i fiendernas läger, där han inledde en ordväxling och blef dödad. Atenarna förklarade därefter, att ingen vore värdig att i egenskap af konung efterträda K., ty denne hade frivilligt uppoffrat sig för fäderneslandet; i stället infördes en fri författning. Sannolikt döljer sig bakom denna berättelse blott en af de högadliga (eupatridiska) släkterna genomförd inskränkning af konungamakten. A. M. A. Kodungalore, stad. Se Cranganore. Kodyma, en 160 km. lång gränsflod mellan ryska guv. Gherson och Podolien, biflod till Bug (fr. h.). Vid K. besegrade MUnnich turkarna 1739^ J. F. N. Koechlin [kö'ch-]. Se Köchlin. Koedukatiön (af lat. co-, tillsammans med, och educätio, uppfostran), gemensam undervisning för manlig och kvinnlig ungdom. Se Samundervisning. Koefficient (af lat. co-, tillsammans med, och efficere, åstadkomma). 1. Mat., i ett gifvet algc-braiskt uttryck den storhet, med hvilken den i uttrycket ingående hufvudsakliga storheten är multiplicerad. Så är t. ex. i uttrycket Hk koefficienten 10. Då i ett uttryck obekanta eller föränderliga storheter förekomma, anses dessa vanligen som hufvudsakliga storheter. Så är t. ex. i allmänhet 2a koefficienten i uttrycket 2ax; eljest kan äfven 2 där vara koefficient, om produkten ax betraktas som den egentliga storheten. Då ingen synbar koefficient finnes, t. ex. i uttrycket a2, är koefficienten alltid 1. - Med koefficienter till en ekvation xn + a^T-1 H--------h än-1% + an = O förstås koefficienterna aly------, dn-i,' an till de successiva digniteterna af x. Dessa koefficienter ha ganska anmärkningsvärda egenskaper; så är t. ex. a1 alltid lika med summan af ekvationens rötter, tagen med ombytt tecken. - Om b in om i al-koefficienter se d. o. - Differentialkoefficient är liktydigt med d e r i v a t a (se d. o.). - 2. Fys. Se Absorptionskoeffi-cient. 1. d. F.) Koekkoek [kokkok]. 1. Johan Herman K., holländsk marinmålare, f. 1778, d. 1851, började som arbetare i en tapetfabrik, men utbildade sig genom studium af naturen till en lyckad framställare af utsikter öfver haf och floder. - 2. Barend Cornells K., den föregåendes son, landskapsmålare, f. 1803, d. 1862, målade med mästerskap skogsutsikter från nedre Rhen. Två hans bröder och två brorsöner blefvo landskaps- och marinmålare. _ (G-g N.) Koeleria [köléria] Pers., Tofs-äxing, bot., är ett släkte inom fam. Graminece, afd. Festucece, som i Sveriges sydliga kusttrakter och på Öland representeras af K. glauca DC., som bildar låga tufvor, af ett gråaktigt gräs med nästan trådsmala, småludna Ord, som saknas under K, torde sökas under C.