Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koexistens - Koexistera (se Koexistens), finnas till på samma gång - Kofes, flod. Se Kabull. - Koff - Koffbark, sjöv. Se Koff. - Koffbrigg, sjöv. Se Koff. - Koffein. Se Kaffein. - Koffer - Kofferdamm - Kofferdi - Kofferdibåtsman. Se Kofferdi. - Kofferdifatyg. Se Kofferdi. - Kofferdiflagg (Handelsflgg). Se Flagga. - Kofferdikapten. Se Kapten 3 och Kofferdi. - Kofferdikarl. Se Kofferdi. - Kofferdiman. Se Kofferdi. - Kofferdist. Se Kofferdi. - Koffernagel - Koffert - Koffertfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
477
Koexistera-Koffertfiskar
478
stere, uppstå, framträda), tillvaro samtidigt eller
bredvid hvarandra i tid eller rum.
Koexistera (se Koexistens), finnas till på samma gång.
Kofes, flod. Se K a b u l 1.
Koff, sjöv., ett rundgattadt, bukigt holländskt
handelsfartyg. Eoffar förekommo förut af mycket
växlande storlek och voro, beroende på storleken,
riggade som barkskepp, briggar, skonare eller
galeaser, på grund hvaraf de äfven benämndes k o f
f-bark, koffbriggl. koffskonert. Numera ka de stora
koffarna försvunnit, och koffarna äro mestadels
galeastacklade; dock förekomma ej sällan koffar,
försedda med tjalktackling, och dessa benäm-
nas kofftjalkar. Koffen är en dålig seglare, »en
mycket lastdryg. Den brukar på sidorna, ungefär
midskepps, vara försedd med s. k. svärd, eller stora
träskifvor i form af ett pärons längdsektion. Svärdet
är rörligt kring en bult, som genomgår dess smalare
ända. Då fartyget seglar bidevind eller i någon
direktion med vinden från sidan, nedsläpper man
läsidans svärd i vattnet för att förhindra den
betydliga afdrift, som eljest, till följd af koffens
flatbottnade byggnadssätt, skulle ega rum. Koffen är
akterut vanligen försedd med en rymlig kajuta. Jfr
B o m s c h u i t och G a l e a s. L. H. (C. K. S.)
Koffbark, sjöv. Se K o f f.
Koffbrigg, sjöv. Se K o f f.
Koffein. Se K a f f e i n.
Koff er (fr. coffre), fortif., täckt försvarsverk
på bottnen af en torr fästningsgraf till dennas
beskjut-ning eller som skyddad förbindelse
(gångvärn) tvärs öfver en graf eller annan
nedskärning. I fästnings-grafvarna har koffern
numera ersatts med kaponjärn (se d. o.), hvilket
försvarsverk af tyskarna äfven benämnes koff er.
L. W :son M.
Kofferdamm (eng. och fr. cofferdam, ty. koffer-damm
1. korkdamm), skpsb., ett system af små celler
ofvanför pansardäck å örlogsfartyg, placerade
antingen längs vattenlinjen eller rundt omkring
öppningar i pansardäck, med ändamål att hindra vatten
att genom skotthål i närheten af vattenlinjen
inströmma öfver pansardäck eller nedrinna i
hålskeppet. Koffer-dämmceller böra vara fyllda
med kork eller ännu hellre med något ämne, som vid
beröring med vatten §?äller och därigenom tätar hålen,
t. ex. cellulosa, men äfven tomma kofferdammceller
äro till nytta,
emedan de underlätta anbringandet af läcktätare. -
Kofferdamm 1. kassun (jfr d. o.) benämnes äfven
en lådformig träbyggnad, noga afpassad efter
fartygssidans form, af sedd att anbringas
och vattentätt försäkras till fartyget vid
ifrågakommande reparation af fartygets yttersida
under vattenlinjen. Sedan kofferdammen länspumpats,
kan man inifrån densamma komma åt fartygssidan.
C. K. S.
Kofferdi (af holl. koopvaardij, ty. kauffahrtei),
skeppsfart, som drifves för handels skull. Ensamt
brukas ordet numera nästan endast i uttrycket till
kofferdis. – Kofferdibåtsmän l. kofferdikarlar
benämndes de handelssjömän, som, enl. k. br. 22
jan. 1685, antogos i kronans tjänst och fördelades
i vissa kompanier. Dessa båtsmän erhöllo under
sommarmånaderna 6 dal. smt månatligen och fri kost
under sjöresor samt om vintern, då deras tjänst ej var
nödvändig, 4 dal. smt månatligen. Kåren utgjordes af
500 man, indelade i kompanier med 50 man på hvarje
kompani. Kofferdikarlarna hade tillstånd att bygga
hemvist å de på Öland varande oindelta kronoparkerna,
dock icke utan K. M:ts befallningshafvandes
tillstånd. Vid hvarje kompani fanns en högbåtsman,
som mot en tillökning i lönen tillika förrättade
mönsterskrifvargöromålen. Vid 1824 års reglering
förändrades kåren till en matroskår, vid hvilken de
skickligaste karlarna blefvo matroser och de öfrige
jungmän. – Kofferdifartyg, fartyg, som icke tillhör
staten och som hufvudsakligen nyttjas i handelns
tjänst, handelsfartyg (se Handelsflotta). –
Kofferdikapten, befälhafvare på handelsfartyg. –
Kofferdiman, hvardaglig benämning på handelsfartyg,
till skillnad från "örlogsman". – Kofferdist, sjöman,
som tillhör handelsflottan, säges stundom äfven om ett
handelsfartyg. Uttrycket är numera mindre brukligt.
L. H.*
Kofferdibåtsman. Se Kofferdi.
Kofferdifartyg. Se Kofferdi.
Kofferdiflagg (Handelsflagg). Se Flagga.
Kofferdikapten. Se Kapten 3 och Kofferdi.
Kofferdikarl. Se Kofferdi.
Kofferdiman. Se Kofferdi.
Kofferdist. Se Kofferdi.
Ko’ffernagel (ty. karviel- 1. kovein-nagel, af
fr. cabillot), sjöv., en tjock pinne af järn,
hvilken är löst nedsatt genom hål i en nagelbänk
eller i relingen och tjänar till beläggning
(fastgöring) af tågändar, som tillhöra tacklingen.
L. H.*
Ko’ffert (fr. coffre, af lat. cofphinus,
grek. ko’fi-nos, korg), kista med vanligen hvälfdt
lock, af sedd för resandes packning.
Koffertfiskar, Ostraciontidce, zool.,
bilda en familj bland fastkäkarna inom
fiskklassen. Kropps-betäckningen utgöres
af ett sammanhängande skal, bildadt af med
hvarandra mosaiklikt sammanfogade, mest hexagonala
benplåtar. Endast stjärten, nosen och fenornas bas,
som beklädas af mjukare skinn, äro rörliga. Blott l
kort ryggfena utan taggar finnes; bukfenor saknas,
likaså ref ben. Af det enda hithörande släktet,
koffertfisksläktet, Ostra-cion, finnas omkr. tjugu
arter, tillhörande de varmare delarna af Atlanten
samt Indiska hafvet. En af de mera bekanta arterna,
fyrhornade koffertfisken, O. quadricornis (se fig.),
drifves stundom af hafsströmmarna intill franska
kusten och anträffas äfven, ehuru högst sällsynt,
i Medelhafvet. Om dess
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
