Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koilanaglyf - Koimbatur, distrikt och stad. Se Coimbatore. - Koimteria, grek. Se Katakomber, sp. 1246. - Koincidens - Koinbiter. Se Cenobiter. - Kointos Smyrnaios. Se Quintus Smyrnæus. - Koinvestitur - Koios, grek. myt., en bland ttanerna (se d. o.). - Koïr (Coïr). Se Beklädnadsväxter, sp. 1238-39. - Koiska tyger - Koivisto, finsk socken. Se Björkö. - Koivula, tvångsuppfostringsanstalt. Se Förbättringsanstalter. - Koivulahti, finsk socken. Se Kveflax. - Koj - Kolbaler - Kojbeslagare. Se Koj. - Koji, bot. Se Soja. - Kok, tekn. 1. Benämning på pösningsfenomen - Kok, tekn. 2. Benämning dels på den i en kemisk-teknisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedsänkt. Koilanaglyfens konstnärliga verkan
motsvarar närmast den af en kraftig konturteckning.
Bildframställningar af detta slag förekomma i stor
utsträckning som prydnader på de fornegyptiska
byggnadernas inre och yttre väggytor, på grafhällar
o. d. samt äro vanligen färglagda i lifliga färger
(se Bildhuggarkonst, sp. 361, och jfr fig.
1 o. 2 på pl. III till art. Egypten). De
förekomma äfven inom den äldre romanska konsten samt
öfver hufvud under hvarje i tekniskt afseende mindre
utveckladt konstskede.
Upk.*
Koimbatur (tamil. Koiamuturu), distrikt och stad.
Se Coimbatore.
Koimeteria, grek. Se Katakomber, sp. 1246.
Koincidens (af lat. co-, tillsammans med, och
incidere, nedfalla, träffa in på), sammanfallande,
sammanträffande. 1. Geom., linjers eller ytors
egenskap att ömsesidigt täcka hvarandra; kroppars
egenskap att på alla punkter sammanfalla inbördes.
Jfr Kongruens. - 2. Fys., det förhållande,
att två pendlar samtidigt befinna sig i samma
rörelsetillstånd (fas), t. ex. i samma riktning passera sina
jämviktslägen. Om man börjar betrakta pendlarna
i det ögonblick, då koincidensen eger rum, finner
man, att de för hvarje svängning alltmer aflägsna sig
från hvarandra, men därefter åter närmas, så att
efter en viss tid koincidens ånyo inträffar. Antar
man, att den ena pendeln är en sekundpendel och
att under t’ sekunder n koincidenser iakttagits, så
är den andra pendelns svängningstid
t = t’ / t’ ± n,
hvarvid tecknet är + eller -, allteftersom den
senare pendeln svänger fortare eller långsammare än
den förra. Denna koincidensmetod, som uppställts
af de Mairan, möjliggör en noggrannare bestämning
af svängningstiden, än den man kan erhålla genom
att omedelbart iakttaga tiden för ett antal
svängningar. Borda, Bessel, Biot m. fl. ha gjort bruk af
denna metod. De ha därvid alltid för jämförelsen
användt en urpendel.
2. D. S-t.
Koinobiter. Se Cenobiter.
Kointos Smyrnaios [kå’in-]. Se Quintus Smyrnærus.
Koinvestitur (af lat. co-, med, och investitur, se
d. o.), flera personers samtidiga insättande i länsrätt
till delar af ett och samma gods.
Koios, grek. myt., en bland titanerna (se d. o.).
Koir (Coïr). Se Beklädnadsväxter, sp. 1238-39.
Koiska tyger [ka-], lat. ve’stes coæ. I forntiden
och den tidigaste medeltiden väfdes på ön Kos (se
d. o.) mycket lätta och tunna, nästan genomskinliga
tygsorter af silke, som snart kommo i allmänt bruk
bland den romerska världens unga damer. Måhända
fick man silket från upprispadt kinesiskt siden.
Koivisto, finsk socken. Se Björkö.
Koivula, tvångsuppfostringsanstalt. Se
Förbättringsanstalter, sp. 395.
Koivulahti, finsk socken. Se Kveflax.
Koj (ty. koje, holl. kooi), sjöv., bädd. Man skiljer
mellan fasta kojer och hängkojer. De förra användas
i kajutor, hytter (för befäl och underbefäl) och
mässar (för underbefäl och eldare). De senare äro
af två slag, den engelska kojen, som har fyrkantig
träram, och den vanliga manskapskojen, som består
af ett aflångt, fyrkantigt segelduksstycke, med
vid detsamma fäst madrass med öfverdrag. Dessa
kojer, som i regel användas på alla örlogsfartyg,
upphängas långskepps på krokar under däcksbalkarna
å trossbottnen. Att ställa i ordning en sådan koj
kallas att "sjöreda" den. Hvarje morgon "stufvas"
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
