("infiltrationsanestesi", efter Schleich). Genom tillsats af ett spår adrenalin till vätskan bringas blodkärlen till stark och långvarig sammandragning. Detta bidrager till känsellösheten och förlångsammar kokainets uppsugning och bortförande från platsen, hvarigenom dess lokalt bedöfvande verkan blir långvarigare och starkare. Opererande i den så behandlade väfnåden blir så godt som oblodigt. - Äfven kan man, för att möjliggöra smärtfria operationer, framkalla känsellöshet inom en viss nervs område genom att anbringa kokain på den blottade nervstammen ("regionär anestesi", mindre vanlig). - Slutligen kan man anestesera benen och nedre delen af bålen genom att inspruta ett lämpligt lokalanestetiskt medel mellan ett par ländkotor in i ryggradskanalen. Denna djärfva metod, som väsentligen utbildats af Bier, har vanligen kallats "ryggmärgsanestesi" 1. "spinalanestesi" (äfven "subaraknoidalanestesi", emedan insprutningen sker innanför spindelväfshinnan, arachnoidea, i det ganska vida vätskefyllda rummet mellan denna och mjuka hjärnhinnan, pia). Det anestetiska medlet verkar dock antagligen ej på ryggmärgen, utan på de från denna utgående nervrötterna, företrädesvis de bakre (sensibla), hvarigenom känselnervledningen från de nämnda kroppsdelarna afbrytes för en längre stund. Kokain egnar sig dock på grund af sin betydliga giftighet ej till spinalanestesi; i stället ha användts tropakokain, novokain, stovain eller ännu andra, mindre giftiga ersättningsmedel. - Mot magsmärtor och kräkningar, äfven sjösjuka, försökes kokainsalt invärtes i dos af l till högst 5 cg. En utvärtes användning i salfva förekommer äfven å smärtande hudåkommor, mot klåda o. d. C. G. S, Kokainförgiftning. Se Kokain. Kokainhydroklorid. Se Kokain. Kokainism. Se Kokain. Kokan (ry. Kokand, pers. Chokand). 1. Fordom kanat i Väst-Turkestan, sträckte sig, då det var som störst, på ömse sidor om Sir-Darja från Kinas gräns till närheten af Aralsjön och bildar nu, sedan det 1875-76 eröfrats af ryssarna, under namnet Fergana (se d. o.) en provins i ryska generalguv. Turkestan. Det forna kanatets dynasti härstammade direkt från Timur. K. var 1511-97 beroende af Buchara och var sedan själfständigt, tills det 1841 åter eröfrades af Buchara. I nyare tid led landet af ofta upprepade tronstrider. Däraf begagnade sig ryssarna, hvilka 1853 framryckte uppför Sir-Darja, eröfrade staden Akmes-djid, där de anlade fästet Perovskij, och voro slutligen herrar öfver kanatets norra del, mellan Aralsjön och Issik-kul, af hvilken de 1865 gjorde en rysk prov., Turkestan. Sedan en revolution i K. fördrifvit den ryska beskickningen därstädes, besatte ryssarna 20 febr. 1876 hufvudstaden, och en ukas af 2 mars s. å. förklarade resten af kanatet för en rysk provins med namnet Fergana. - 2. Fordom hufvudstad i nämnda kanat, ligger omkr. 10 km. s. om Sir-Darja i en mycket fruktbar trakt. 99,200 inv. (1908). K. har liflig bomulls- och silkesodling, flera industrier och ett arkitektoniskt framstående gammalt kanpalats, en mycket stor fyrkantig byggnadskomplex med många gårdar och byggnader, murar och grafvar, fyra hörntorn och midteltorn, klädda med glaserade hvita, gröna och blå tegel. l o. 2. J. F. N. Kokanada, hamnstad i distriktet Godavan, Madras, Indien, vid en nordlig mynningsarm af Godavari. 48,096 inv. (1901). K. är exporthamn för Godavaris rika omgifning, företrädesvis för bomull, ris, socker och oljefrön. Kokapparater, tekn. 1. I allmänhet smärre upphettningsanordningar för kokningsändamål, som användas, då kokningen är af kortare varaktighet eller mindre omfattning och det därför är af ekonomisk vikt att ha lätt igångsatta apparater med liten värmeabsorption. Vid kokning i större skala användas däremot eldstäder med afsevärd värmemagasinering, såsom ugnar, spisar, ångkök o. d. De mest förekommande kokapparaterna äro fotogen-, sprit- och gaskök samt elektriska värmeapparater. För mindre kokningsbehof ha i hushållen länge användts fotogenkök och spritkök, hvilka kännetecknats därigenom, att det flytande bränslet uppsuges ur sin behållare genom en veke och förbrännes direkt från densamma. Att en dylik anordning är mindre ekonomisk och angenäm, framgår af den sotbildning och det os, som åtfölja sådana kök. En svensk uppfinning, fotogenköket Primus, som, konstrueradt af ingenjör F. V. Lindqvist, framträdde 1892, åstadkom en fullständig omhvälfning härutinnan, i det den införde principen att förgasa bränslet före dess antändning och därigenom möjliggjorde såväl en fullständigare förbränning som väsentlig ökning af förbränningsintensiteten. Primusköken äro numera en betydande svensk exportartikel, känd i alla delar af världen liksom svenskt järn och svenska separatorer. I dessa kök (fig. l o. 2) användes ingen

Fig. 1. Fotogenköket Primus.

Fig. 2. Primusköket i genomskärning. veke, utan fotogenen sättes under tryck medelst en liten luftpump, cirkulerar genom den förut med brinnande sprit upphettade brännaren och bringas därigenom till gasform samt utströmmar genom en fin öppning, hvarvid den blandas med luft och förbrinner med blå, rökfri låga. Äfven i spritkökens konstruktion har på senare år den förändring vidtagits, att spriten förgasas före antändningen. Detta sker ofta genom en vekring, i hvilken efter kökets tändning spritens förgasning åstadkommes af värmen från kökets metalldelar, men det kan äfven med fördel ske enligt Primusprincipen, då spriten från en högre belägen behållare inströmmar i en förvärmd förgasare och därifrån i gasform utsläppes genom brännarkronan. Reglering sker i så fall genom att afloppet från behållaren strypes. - Gaskök äro alltid konstruerade enligt bunsen-principen och utföras dels för eldning med kolgas (se Gasspis), dels för gasolingas eller acetylen. De förra komma till användning på orter, där lys-