Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omkr. 12 proc. mindre än vid retortugnar,
beroende därpå, att en del kol förbrinner
i ugnen. Vid den vanliga konstruktionen
erhållas inga biprodukter, och där sådana
tillvaratagas, blir vinsten af dem äfven låg.
Bikupsugnen användes ännu mycket i England
och Amerika. I andra länder har den
blifvit undanträngd af retortugnen, d. v. s. en ugn,
till hvars destillationsrum luften ej har
tillträde. Den utgöres af horisontala kammare af
rektangulär genomskärning med omkr. 10 m. längd,
2 m. höjd och 0,50 m. bredd, rymmande en kolmängd
af omkr. 8 ton (andra dimensioner förekomma också).
Ugnskamrarnas ändar tillslutas af flyttbara dörrar.
Fyllningen sker uppifrån, där också de flyktiga
produkterna uttagas. Upphettningen sker genom i
sidoväggarna inbyggda eldkanaler medelst en del af
den vid koksningen utvecklade gasen, som återledes
till ugnen, sedan den passerat reningsverk, där
biprodukterna tillvaratagits. Koksningen tager
24–36 timmar i anspråk. Sedan den fullbordats,
borttagas dörrarna, och en maskin trycker med en
stämpel ut kokskakan, som omedelbart släckes med
vattenspolning. På samma uttryckningsmaskin är fäst
en planerstång, som utjämnar kolen under fyllningen
af kammaren. För att ge god och jämn koks böra kolen
ej ha större korn än 7 mm. och sättas in i ugnen
med en vattenhalt af 10–12 proc. Kol, som endast
med svårighet koksa, måste först "stampas"
till kakor för att kunna lämna koks af tillräcklig
hållfasthet. Dessa kakor ha ugnskammarens form och
inskjutas maskinellt i ugnen. Ugnarna sammanbyggas
intill hvarandra i batterier om 25–60 ugnar, och
anläggningar göras för ända till 500 ugnar. – Man
skiljer mellan ugnar med horisontala och ugnar med
vertikala eldkanaler, äfvensom mellan regenerativa
och icke regenerativa ugnar. Vid de senare lämna
förbränningsgaserna ugnarna med en temperatur af
omkr. 1,000° och ledas därifrån under ångpannor,
där äfven den gasmängd – ända till 30 proc. –, som
icke åtgått för ugnarnas eldning, brännes. En del
af den alstrade ångan användes som ånga för eget
behof, af återstoden alstras elektrisk energi. Vid
de regenerativa ugnarna använder man de afgående
rökgaserna för förvärmning af förbränningsluften,
hvarvid gaserna bli nedkylda till omkr. 250°. I
stället erhålles ända till 50 proc. öfverskottsgas,
som utnyttjas i gasmotorer för kraftalstring
eller levereras som gas till närliggande kommuner
och städer för belysning och kokning. Vid många
koksverk finnas båda slagen af ugnar. De mest bekanta
retortugnarna äro konstruerade af Simon-Carvès,
Semet-Solvay, Coppé, Koppers, Otto-Hilgenstock och
Otto-Hoffman. Fig. utvisar en koksugn med stående
eldkanaler och regenerativ eldning af Koppers’
system. Förbränningsluften inkommer genom a, förvärmes
i regeneratorn b (vänstra delen) till omkr. 1,000°
och uppkommer i de där ofvanför belägna kanalerna f,
där förbränning eger rum medelst gas, som kommer genom
g och i. Förbränningsprodukterna gå därefter ned genom
kanalerna f i ugnens högra hälft och afge sedan sitt
värme i den därunder belägna regeneratorn. Hvarje
halftimme sker omkastning af gasernas riktning, så
att upphettningen kommer att ske växelvis i den ena
eller andra halfvan af ugnen. På den öfversta bilden
synas upptill vagnar för ugnskamrarnas fyllning,
till höger uttryckningsmaskinen och till vänster
släckningsplanen med där nedanför stående järnvägsvagn
för koksens utlastning. – Den orena gasen, som
lämnar retortugnarna, passerar för sin rening
hydraulik, kylare, tjärtvättare, ammoniaktvättare
och bensoltvättare samt den öfverskottsgas, som säljes
som gas till samhällen, äfven reningskistor. Mellan
kylarna och tjärtvättarna äro gaspumparna placerade,
som suga gasen från ugnarna och ge den tryck genom
de efter desamma uppsatta apparaterna. Gasen inträder
i hydrauliken
 |
| Regenerativ koksugn, Koppers’ system (schematisk framställning.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
