619 Kolbindning-Kolchis 520 i Norden, där befälhafvarna å båda sidor - Fleming och Wind - leda sina flottors rörelser ej blott till den första sammandrabbningen, utan äfven under stridens fortgång. I taktiskt hänseende är därför slaget l juli 1644 banbrytande. Den danska folksången "Kong Christian stod ved hoien mast" hänför sig till denna strid. Konungens uppträdande i slaget var likvisst af underordnad betydelse. Se K. V. Bruun, "Slaget paa Kolberger heide d. l juli 1644" (1879), och A. Munthe, "Svenska sjöhjältar" V: l, s. 297-325 (1905). 24 april 1715 stod vid K. en strid mellan en svensk flotta (4 skepp och 2 fregatter) under schout-bynachten Karl Hans Wachtmeister och en dansk (8 skepp och 2 fregatter) under schoutbynachten Kristian Karl Gabel. Efter tappert motstånd och sedan Wachtmeister förgäfves sökt bryta sig igenom den danska eskadern, ville han begagna natten till att reparera sina skadade skepp i afsikt att dagen därpå komma undan genom Stora Belt. Men under mörkret dref han på bankarna utanför Biilck (vid inloppet till Kielfjorden). Som Wachtmeister led brist på krut och därför ej kunde återupptaga den väntade striden, beslöt han göra sina fartyg obrukbara, men hann ej utföra denna plan till följd af Peder Wessels (Tordenskjolds) vaksamhet, utan öfver-lämnade sig och sina skepp åt Gabel. A. M-e. Kolbindning, metall., kallas järnets upptagande af kol som legeringsämne. (Se J ä r n, sp. 381 ff.) Kolborste, elektrot., kontaktstycke af pressadt kol, som användes för öfverföring af elektrisk ström från en rörlig yta, t. ex. en strömsamlare på en elektrisk maskin (se d. o.). A. E-m. Kolbotten. Se K o l n i n g. Kolbox, sjöv. Se B o x. Kolbriketter. SeBriketteringochBränn-material. Kolbrunarskald. Se Tormod Kolbruna r-skald. Kolbränna. Se Anund 3. Kolbullar, skogsarbetarnas vanligaste föda, tillagas på följande sätt. Hvetemjöl röres med vatten till stadig smet, som saltas lätt. Enbart fett fläsk (s. k. amerikanskt) smältes i en stekpanna. Hvetemjölssmeten ilägges i pannan, gräddas på båda sidorna till en omkr. 3 cm. tjock pannkaka. Vid gräddningen måste pannan stå å glöd eller kol. Kolbullarna förtäras sedan till omväxling med kaffe, torrt bröd och amerikanskt fläsk. Kolbunker (eng. coal-bunker, bunker), sjöv., detsamma som kolbox. Se Box. Kolbuszowa [-Java], köping i Galizien. 3,174 inv. (1900), tillsammans med de kringliggande byarna öfre K. och Nedre K. 6,510 inv. (polacker). J. F. N. Kolbäck, socken i Västmanlands län, Snefringe härad. 4,956 har. 2,899 inv. (1909). K. utgör ett regalt pastorat i Västerås stift, Munktorps kontrakt. Kolbäcken, geol., svagt skålformig aflagring af bergarter, som innehålla brunkols- eller stenkolsflötser. Se Stenkolsbäcken. E. E. Kolbäcksån, vattendrag i Dalarna och Västmanland, upprinner i Väster-Dalarna ur sjön Säfsen, flyter med östlig hufvudriktning genom Väster-Bergslagen, bildande de betydliga sjöarna Vässman samt Norra och Södra Barken (100 m.) därefter mot s. ö. genom Västmanland, inom hvilket landskap den genomflyter sjöarna Stora och Lilla Aspen (77 m.), Åmänningen (76,6 m.), Virsbosjön (73 m.), Öfre och Nedre Nadden (70 m.), Ö. Surasjön samt slutligen Freden, hvarefter den genom Borgåsund utfaller i fjärden Galten af Mälaren. Vid Ängelsberg upptager Åmänningen Norbergsån, som kommer från småsjöar i södra Dalarna och upptager vattnet från en mängd småsjöar. De många fallen ha fått användning i industrien; de viktigaste finnas vid Semla, Fagersta, Västanfors, Ramnäs, Surahammar, Trångfors (med kraftstation tillhörig Nord. metallaktiebolaget i Västerås), Hallstahammar och Sörstafors. K. är till stor del af sitt lopp kanaliserad, eller ock kringgås forsarna af Strömsholms kanal. Omgifningarna, i allmänhet starkt kuperade och med jämförelsevis icke betydlig odling, äro berömda för sin skönhet. Vattendragets hela längd är 170 km., dess afvattningsområde 2,890 kvkm. A. G.* Kolchicein, farm. med. Se Kolchicin. Kolchicin, farm. med., ett ämne i hösttidlösan, Colchicum autumnale (se C o l c h i c u m), särskildt i fröna, den officinella drogen semen Colchici. Kol-chicinet är en förening mellan metyl och kolchicein, som äfven förekommer i drogen. Båda dessa ämnen ha vanligen räknats till alkaloiderna, ehuru de förete sur reaktion. Rent kolchicin, C22 H25 N06, är ett gulhvitt, bittert pulver, lösligt i vatten och alkohol. Dess verkan på organismen synes sammanhänga därmed, att det, själft föga verksamt, småningom oxideras till starkt giftigt oxicUkolchicin ; effekten inträder med en egendomlig långsamhet. Flera timmar efter intagande af en- giftig dos inträda starka kräkningar och 12 till 24 timmar efter intagningen ett synnerligen häftigt diarré. Ibland befinnes tarmslemhinnan vara inflammerad; i andra fall saknas tecken till sådan lokal retning, och diarrét synes då bero därpå, att giftet framkallat en abnorm retlighet hos nervbildningar i tarmväggen. Utom mag-och tarmsymtomen inställer sig äfven (hos djur) "uppstigande förlamning", börjande i bakbenen och gripande öfver på bålen; slutligen uppträda kon-vulsioner och död genom kväfning. - Som läkemedel ha kolchicum och kolchicin sin väsentliga användning mot de karakteristiska smärtanfallen vid gikt. Medlet bör anlitas vid anfallets början i ordentliga doser. Bäst ges rent kolchicin, l mg. 3 ggr dagligen i 2 dagar. Behandlingen leder vanligen till illamående och starkt diarré, hvarvid de häftiga smärtorna och inflammationen i den angripna ledgången försvinna. Lindrigare anfall kunna häfvas af ett par doser utan tarmretning. Medlets verkningssätt vid gikt är alldeles okändt; på giktsjukdomen i öfrigt verkar det ej. Utom kolchicin användes äfven Tinctura Colchici, som dock verkar svagare och osäkrare C. G. S. Kolchis (erek. Kol%i$, lat CölcUs) hette fordom en landsträcka vid östra ändan af Svarta hafvet (Pontos Euxeinos), ungefärligen motsvarande det nuv. ryska guv. Kutais (Mingrelien) och den turkiska prov. Trabezon. Landet genomströmmas af floden Rion (de gamles F asis), hvars breda floddal är ett utomordentligt fruktbart, men sumpigt och af febersjukdomar härjadt alluvialland. Hos invånarna fann Herodotos i såväl utseende som kulturförhållanden mycken likhet med egypterna och förmodade, att de också verkligen härstammade från en egyp- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.