551 Kollektivaftal 552 för så vidt icke dessa undantagsvis, såsom fallet är t. ex. vid åtskilliga allmänna arbeten, vissa kommunikationsanstalter samt bok- och tidningstryckerierna o. s. v., innehålla kategoriska lockout- och strejkförbud. Utvecklingen af den kollektiva af tals-rätten pekar under sådana förhållanden hän på en uppdelning på skilda aftal af de båda, endast delvis sammanfallande syften, som kollektivaftalen hittills fått tjäna, nämligen å ena sidan den generella och enhetliga regleringen af arbetsvillkoren för viss tid och å den andra tryggandet af arbetsfreden. 31 dec. 1907 var i Sverige hela antalet kollektiv-aftal 1,971 och antalet däraf berörda arbetare 255,950, hvarmed i den officiella statistiken afses icke blött de arbetare, som genom dessa aftal omedelbart förpliktats, utan öfver hufvud alla, hvilkas arbetsförhållanden kunna anses faktiskt reglerade genom af talen. 1908 träffades 659 kollektivaftal med 136,327 däraf berörda arbetare; af dessa voro 224 aftal med 71,493 arbetare sådana, som aflöste förutvarande under året utlupna aftal. Hela antalet aftal uppgick 31 dec. 1908 till 2,406 med ett arbetarantal af c:a 320,000, hvarvid dock bör anmärkas, att denna siffra torde vara något för hög, enär utredning icke verkställts rörande hvilka aftal, som utlöpt under år 1908 utan att förnyas. Af de under 1908 träffade aftalen voro 69 proc. ensidigt kollektiva, d. v. s. endast å arbetarsidan afslutade genom en organisation som kontrahent, 29 proc. af aftalen hade organisation som kontrahent äfven å arbetsgifvarsidan (i vissa här ej medräknade fall har aftalet å arbetsgifvarsidan inmatts af ett flertal enskilda arbetsgifvare, men ej af organisation). Med afseende på giltighetsområdet är ännu det största antalet kollektivaftal begränsadt till ett en-skildt företag eller arbetsställe. Men i den mån aftalen genom organisationernas uppträdande å båda sidor tendera att bli yrkesaftal, utvidgar sig ock det lokala giltighetsområdet, så att efter hand, oaf-sedt mellanformer, uppkommit äfven orts-, distrikts-och slutligen riksaftal. I början af 1908 voro af samtliga (1,971) kollektivaftal 1,105 ingångna blott för en arbetsplats och omfattande 43,6 proc. af samtliga af aftal berörda arbetare, ortsaftalen voro 781, omfattande 32,s proc. af de aftalsberörde arbetarna, distriktsaftalen voro 76 med 7,5 proc. af arbetarna, och riksaftalen voro 9 med 16,i proc. af arbetarna. År 1909 hade riksaf talens antal stigit till 15. Kollektivaftalens giltighetstid är mycket olika och växlar i Sverige mellan några månader och sex år. De flesta under 1908 ingångna aftal hade giltighetstid af 2 år och därunder. Emellertid var nu antalet arbetare, som berördes af långvariga aftal, proportionsvis större än förut. Kollektivaftalets utbredning i Sverige är jämförelsevis stor. Man har beräknat antalet arbetare inom industri, handel och samfärdsel vid 1908 års början till omkr. 550,000. Af. den officiella arbetsstati-stiken framgår, att 45 å 50 proc. af dessa arbetare voro anställda vid arbetsplatser, för hvilka kollektivaftal voro gällande. Arbetare i jordbruk och skogsbruk äro härvid icke medräknade, då kollektiv-aftalets utbredning inom dessa näringsgrenar är obetydlig. Kollektivaftalets utbredning vid 1908 års slut, absolut och relativt, inom vissa mer betydande näringsgrenar framgår af nedanstående tablå: ~*5& 1&&E p-l^m 2*32! g ££5> "§.»& ^ S- ££ £1 Näringsgrupper 00 0> e» fri?* » o> § M* o» g ff 8» Itu |!|R g^^g- ^<S3:& S-^P ^ 3^2:gj ^g.?- Bl?*- 8il& Grufdrift ........... 9,364 13,266 71 Närings- och njutnings- ämnesindustri . 25,328 43,228 59 Textilindustri ...... 14,133 3 1', 355 45 Beklädnadsindustri . 19,897 29^886 67 Läder-, hår- och gummi- varuindustri ........... 3,750 4,393 85 Trävaruindustri 22,432 62,647 36 Trämasse- och pappers- masseindustri 15,092 25,730 59 Grafisk industri 7^866 9^020 87 Malmf örädlin gsindustri Metallindustri ............ J36,534 J 55,256 } 66 Maskin- och skeppsbyggnadsindustri ............ 31,736 33,633 j 94 Jord- och stenindustri... 20,607 36,018 57 Kemisk-teknisk industri 7,700 12,312 63 Den i Sverige år 1909 iscensatta masslockouten och den däraf föranledda storstrejken ha förorsakat en betydande, om ock sannolikt öfvergående, minskning af antalet ledamöter i fackföreningarna och därigenom ock af antalet arbetare, som beröras af kollektivaftal. Det kollektiva aftalet om arbetsvillkoren har hittills endast i ringa mån direkt reglerats genom lagstiftning. Genom lag af 13 juli 1907 har Holland emellertid uttryckligen upptagit kollektivaftalet i sin lagstiftning om tjänste- och arbetsförhållandena. Lagen är tillämplig endast å aftal, i hvilka den eller de deltagande föreningarna ega rättskapacitet. För att ett arbetsaftal, som strider mot kollektivaftalet, skall förklaras ogiltigt, fordras, att båda kontrahenterna i arbetsaf talet också varit bundna af kollektivaftalet. - S. å. utfärdades i Österrike en lag, hvarigenom kollektivaftalet i viss mån reglerats i sammanhang med bestämmelser om yrkesföreningar, omfattande såväl arbetsgifvare som arbetare, hvarvid emellertid de kollektiva aftalen icke förlänats hela den till deras begrepp hörande rättsverkan, utan kunna sättas ur kraft genom de individuella arbetsaf talen (derogeras). - Redan 1900. (och ytterligare 1904) hade i Schweiz kantonen Geneve gifvit rättslig reglering åt kollektivaftalet och detta icke blott ur civilrättslig, utan ock i viss mån ur offentlig-rättslig synpunkt. Kollektivaftal, upprättade mellan inregistrerade och stadfästa arbetsgifvar- och arbetarföreningar eller åstadkomna genom offentlig medling eller skiljedom, skola nämligen erhålla giltighet som sedvänja (usage) inom hela det yrke de af se. Äfven dessa kollektivaftal äro emellertid derogerbara. Frågan om ny, annorlunda beskaffad lagstiftning i ämnet för hela Schweiziska edsförbundet står på dagordningen, och en sådan lagstiftning är möjliggjord genom ett folkomröstningsbeslut af 5 juli 1908. - I Australien har särskildt den mycket omtalade lagstiftningen för Nya Zeeland från 1894 (och 1905) ang. arbetstvister gifvit offentligrättslig reglering åt kollektivaftalet, som kan få sitt innehåll och sin giltighetstid bestämda genom statens Ord, som saknas under K, torde sökas under C.