555 Kollektivart-Kollektstipendier 556 aftal och kollektivaftal'' (1907) samt art. "Arbets-aftal" (i "Social handbok", 1908), G. F. Steffen, "Arbetsaf talets frihet" (i "Sociala studier", h. 5 VIII, 1907), A. Åkerman och G. Olin, "Promemoria angående lagstiftning om arbetsaftal" (aflämnad tilL Civildepartementet 1907), G. Olin, "Några huf-vudpunkter i utländsk lagstiftning ang. rättsförhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare" (190S), Alex. Frey, "Kollektivaftalet i Finland" (i "Statsvetenskaplig tidskr." 1909), Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, "Kollektivaftal angående arbets- och löneförhållanden i Sverige" I (systematisk redogörelse för kollektivaftalens hufvudsakliga innehåll, 1910); II 1. Förteckning å gällande kollektivaf tal, 2. Kollektivaf tal inom olika näringsgrenar (1908), ö. Undén, "Arbetsstrider och af tals-brott" (i "Ekonomisk tidskr." 1910). - b) Utländsk: se utförlig förteckning i G. Olins anf. arbete, 1908. Af sedan utkommen litteratur märkas H. Köpke, "Der arbeitstarifvertrag als gesetzgebungs-problem" (1908), Roenthal, "Die gesetzliche rege-lung des tarifvertrags" (s. å.), och W. Zimmermann, "Die gesetzliche regelung des arbeitstarifvertrags" (i "Soziale praxis", 1908). E. B. R. Kollektivart, bot., en art (enligt Linnés uppfattning), som omfattar flera hvarandra mycket närstående, men bestämdt skilda, konstanta "mindre" arter. Kollektivarter äro exempelvis Alchemilla vul-garis L., Taraxacum officinale Marss., Hieracium silvaticum L., Draba verna L., m. fl. Jfr Kritisk. G. L-m. Kollektivartikel. Se Kollektiv. Kollektivdrag (jfr Kollektiv), mus. Se Orgel. Kollektivgaranti. Se Kollektiv. Kollektivglas 1. Kollektivlins, fys., eg. detsamma som samlingslins (se Lins), men benämningen användes stundom speciellt om den längst från ögat befintliga linsen i ett kikar- eller mikroskopokular, hvilken samlar de från objektivet kommande strålarna. G- L Koilektivi'sm är den teori, som innebär, att naturtillgångarna och kapitalet skola bli samhällets egendom och utnyttjas under dess ledning samt att all verksamhet och alla produkter skola ha ett värde, taxeradt i enheter alltefter det nedlagda arbetet, på det att arbetarna måtte komma i fullständigt åtnjutande af arbetets frukter. Det är sålunda ingen doktrin, som afgjordt skiljer sig från hvad man i allmänhet menar med socialism. När t. ex. P. Leroy-Beaulieu i sitt nedan angifna arbete fasthåller vid termen kollektivisin, gör han detta med en motivering, i hvilken han framhåller bl. a. följande: Socialismen, utgör ett mera obestämdt begrepp och antar de mest skiljaktiga former. Socialismen innebär visserligen en mer eller mindre vidtgående förändring af den nuvarande produktions- och fördelningsordningen, men icke denna ordnings fullständiga omstörtande. Ett sådant omstörtande åsyftas däremot af kommunismen (se d. o.). Kommunismen innebär ett afskaffande af all enskild eganderätt. I det kommunistiska samhället utöfva vederbörande offentliga myndigheter bestämmanderätt icke endast öfver medlemmarnas arbete och lön, utan äfven öfver deras behof och dessas tillfredsställande. I detta samhälle ges i ekonomiskt hänseende intet utrymme för det individuella initiativet och ansvaret eller för den personliga friheten. Kollektivismen framträder med en från kommunismen väsentligen skild karaktär. Kollektivismen påstår sig vilja åt en hvar bevara rätten att bestämma öfver sina behof. Den vill icke upphäfva all enskild egendom, den vill sålunda afskaffa den privata eganderätten till produktionsmedlen, men, i olikhet med kommunismen, bibehålla samma eganderätt till konsumtionsmedlen. Enligt Leroy-Beaulieu vill kollektivismen tillåta individuellt sparande, och den förklarar sig (inom gränserna för den i det kollektivistiska samhället existerande privata eganderätten) respektera arfsrätten. Samme författare indelar kollektivismen i två klasser: den partiella 1. agrariska kollektivismen, närmast representerad af sträfvandena att nationalisera jorden (se Jordreform), och den totala 1. industriella kollektivismen, som innebär, att såväl naturtillgångarna som kapitalet skola förvandlas till hela samhällets egendom. F. ö. ges olika definitioner af begreppet kollek-tivism, och än det ena, än det andra momentet fram-ställes som det väsentliga skiljemärket mellan kollek-tivism samt kommunism och socialism. För Tugan-Baranowsky t. ex. innefattar kollektivismen - socialismen uti inskränkt bemärkelse -, till skillnad från kommunismen, framför allt åtnjutandet af och förfogandet öfver en bestämd personlig inkomst. På vissa håll har man velat göra kollektivismen speciellt liktydig med den moderna, vetenskapliga socialismen, som framträder med ett nationalekonomiskt system och utgår från värdeläran som det fundamentala, i motsats till den utopiska socialismen. I Frankrike kalla sig de kollektivister, hvilka omfatta programmet om produktionsmedlens socialisering och klasskampen, men som slopat Marx' värdelära och materialistiska historieuppfattning. - Det förtjänar påpekas, att kollektivister var det namn, som de gåfvo sig, hvilka inom Inter-nationalen förfäktade anarkistiska grundsatser och motsatte sig hvad de kallade Marx' auktoritativa kommunism. Vid Internationalens 4:e kongress, 1869, förklarade sig sålunda Bakunin vara "kollektivist och ej kommunist". Se Socialism och där anvisad litteratur samt A. Schäffle, "Die quint-essenz des sozialismus" (14:e uppl. 1906), B. Malon, "Le socialisme integral" (1890), P. Leroy-Beaulieu, "Le collectivisme" (4:e uppl. 1904), E. Vandervelde, "Le collectivisme et 1'évolution indu-strielle" (sv. öfv. 1904), M. Bourguin, "Les sy-stémes socialistes" (1906), och M. Tugan-Bara-nowsky, "Der möderne sozialismus in seiner ge-schichtlichen entwicklung" (1907). E. H. T. Kollektivist, anhängare af kollektivismen (se d. o.). - K o 11 e k t i v i's t i s k, som hör till eller innebär kollektivism. Kollektivlins. Se Kollektivglas. Kollektivnot, polit., ett diplomatiskt meddelande, som flera makters regeringar eller diplomatiska representanter gemensamt öfverlämna till en regering för att ge större eftertryck åt sin mening. Benämningen brukas äfven om s. k. "identiska noter", d. v. s. lika lydande och vanligen samtidigt öfverlämnade meddelanden af ofvan angifvet slag. V. S-g. Kollektiv prokura. Se P r o k u r a. Kolle'ktor (af lat. colWgere, samla), elektrot., detsamma som strömsamlare. Se Elektriska m a s k i n e r, sp. 261. Kollektstipendier (se Kollekt) kallas sådana Ord, som saknas under K, torde sökas under C.