563 Kolloidhinnor-Kolmila 564 skenbara lösningar utfällas suspensionskolloiderna i flockar vid tillsats af äfven mycket små saltmängder; härvid spelar partiklarnas elektriska laddning en roll, i det att ioner (se lon) med den motsatta laddningen företrädesvis verka fällande. 2:o) Emulsionskolloider uppkomma, när organiska ämnens molekyler uppnå en viss storlek. Med växande mole-kularvikt tilltager äfven ämnens benägenhet att bilda molekularkomplexer, och härigenom minskas diffu-sionsförmågan än ytterligare. Någon skarp gräns emellan kristalloider och emulsionskolloider kan icke dragas. Man skiljer kristalloider från kolloider medelst dialys (se D i f f u s i o n) genom membra-ner, t. ex. oxblåsa eller pergament. Fullständigt kunna kristalloiderna dock icke aflägsnas på detta sätt, emedan en del envist häftar vid kolloiderna till följd af adsörption (se d. o.). Emulsionskolloider äro ytterst allmänna inom organismerna; exempel utgöra .dextriner och gummi, stärkelse och glykogen, peptoner och ägghvita. Äfven i marken förekomma många ämnen af kolloidal beskaffenhet, oorganiska som lera och organiska som humussyror. Från agro-geologernas sida har på senaste tiden kolloidernas roll lifligt diskuterats. Lösta kolloider utöfva ett mycket ringa eller omärkligt osmotiskt tryck, hufvudsakligen beroende därpå, att de bilda endast få, men mycket stora molekyler. När dessa, verkligen eller skenbart, lösta molekyler eller komplexer motsvara molekularvikten 100,000, ha de redan en diameter af 6. 10-7 cm. och kunna göras synliga i ultramikroskopet. Bland kolloidala lösningar kan man alltså skilja mellan sådana, som äro optiskt tomma, och sådana, i hvilka partiklarna (eller en del af dessa) kunna iakttagas i ultramikroskopet. Man kallar sådana partiklar, hvilkas diameter ligger ung. mellan 2 . 10-5 cm. och 5 . 10-7 cm. submikroner; större partiklar, hvilka ännu kunna iakttagas mikroskopiskt, kallas mikroner, partiklar med mindre diameter än 5 . 10-7, som endast indirekt kunna urskiljas i ultramikroskopet, kallas amikroner. Kolloidalt lösta partiklar befinna sig i ständigt vibrerande rörelse, "Browns molekularrörelse" (se K i n e t i s k gasteori). Af stor fysiologisk betydelse är de kolloidala lösningarnas egenskap att "denatureras" genom inverkan af höga och låga temperaturer och vissa främmande ämnen. De öfvergå härvid i olöst form och kunna sedan icke vidare bringas i lösning. Ett bekant exempel är ägghvitans koagulering vid upphettning. Lifsyttringarna försiggå inom proto-pl asm ans kolloidala medium, därför äro de beroende af denaturerande faktorer och begränsade till ett tämligen litet temperaturområde. Många kolloidala lösningar visa egenskapen att vid afkylning eller ändring i salthalten stelna till ett gelé (se d. o.). Exempel härpå lämna kiselsyra, agar-agar och gelatin. Ej sällan bilda sig på lösningar af emulsion-kolloider tunna, elastiska ythinnor. Som sådan torde protoplasmans för cellernas ämnesomsättning så viktiga hudskikt få uppfattas. Se vidare K i n e t i s k gas teori och D i f fusion. H. E. Kolloidhinnor, kem. Se Kolloider. Kolloidlampa, elektrot., en elektrisk glödlampa med metalltråd af volfram, framställd ur en kolloidal lösning. Se Glödlampa, sp. 1351. Kollökvium, lat. colloquium (se d. o.). Kollotypi. 1. Efter sin uppfinnare äfven kal-ladt WothTly typi, ett fotografiskt kopierings- förfarande medelst uransalter. - 2. Ljustryck (se d. o.). Kol-lungor. Se Damm, sp. 1216. Kollusiön (af lat. colludere, spela under täcket med någon) kallas en sådan åtgärd, som af ser att "genom undanröjande af bevis eller egendom" hindra ett måls tillbörliga utredning. (Prom.-lagen till Strafflagen § 19, 6). Jfr H ä k t n i n g. I. Afz. Kolluthos 1. K o l u t h o s (grek. KoMw&og L KoAovfiog), grekisk skald från Lykopolis i Egypten, i början af 6:e årh. e. Kr., skref flera episka dikter, som alla gått förlorade så när som på ett större fragment ur dikten Helenas bortröfvande (nyaste uppl. däraf af Weinberger, 1896). A. M. A. Kolly'bia, bot. Se Gol ly b i a. Kol-lämpare, sjöv., kallas de personer ombord på ett ångfartyg, som dels framföra kol från kolboxarna, dels skyffla kolen, så att de intaga ett afpassadt läge i fartyget. L. H.* Kol-läst. Se Kolmått. Kolm, geol., petrogr., en stenkols- eller antracit-artad substans, matt eller vaxglänsande, bildande linsformade lager i den kambriska alunskiffern vid t. ex. Latorp (Närke), på Kinnekulle och Billingen (Västergötland). Den innehåller 60 proc. kol och därutöfver, men förekommer i alltför obetydlig mängd för att kunna tillgodogöras som biänsle. Däremot har bergarten visat sig så rik på uran och radium, att man 1909 bildade ett bolag för utvinnande af radium ur kolm enligt en metod uppfunnen af ingenjör G. Hellsing i Uppsala. Fabriken för radiumtillverkningen är belägen vid Islinge på Lidingön vid Stockholm. A. Hng. Kolmar. 1. (Colmar) Kretsstad i reg.-omr. Ober-Elsass, tyska rikslandet Elsass-Lothringen, är belägen vid den lilla floden Lauch nära foten af Vogeserna. 41,791 inv. (1905), hvaraf omkr. 1/3 protestanter. Den äldre staden är trångbyggd, den nyare har vackra anläggningar, såsom Marsfältet med statyer öfver de franske krigshjältarna Rapp och Bruat. Framstående byggnader från medeltiden (1200-talet) äro en evangelisk och två katolska kyrkor samt dominikanklostret Unterlinden med stadsbiblioteket (80,000 bd) och ett dyrbart tafvelgalleri af äldre tyska målare. Som industriort är K. viktigt genom sina ylle-, bomulls-, siden-, jutespinnerier och väfverier; dessutom tillverkas där maskiner, möbler, stärkelse m. m. I K. finnas lyceum med realskola, rabbinskola, landtbruksskola och vinodlingsskola; det är säte för kommandot öfver 39:e armédivisionen. Staden beröres af järnvägslinjen Strassburg--Basel m. fl. linjer och står genom en 13 km. lång kanal i förbindelse med Rhen--Rhônekanalen. Liflig transitohandel på Schweiz. -- K. är sannolikt det gamla romerska Columbarium. 833 stodo Ludvig den frommes och hans söners härar mot hvarandra på "Lögnfältet" invid staden. 1226 blef K. fri riksstad, intogs af svenskarna 1632, införlifvades 1680 af Ludvig XIV med Frankrike, men återkom under tyskt välde genom freden i Frankfurt 1871. -- 2. (Före 1878 Chodziesen) Stad i preussiska prov. Posen, 75 km. v. om Bromberg, vid järnvägen Posen--Neustettin. 6,348 inv. (1905). Porslins- och maskinfabriker. 1. (J. F. N.) Kolmes, zool. Se Mesarna. Kolmikrofon. Se Mikrofon. Kolmila. Se Koin i n g. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.