hvilket däremot lyckas med retorter, slutna kolningsrum af plåt, som upphettas genom yttre eldning. Plåtretorter på 3--5 kbm. kommo först till användning i Tyskland och Amerika. De voro cylindriska till formen och insattes antingen liggande eller stående i murverket. En svensk retortugn af mycket originell konstruktion är karbougnen

Fig. 7. Karbougn, yttervy.

(se fig. 6 o. 7), en stor stående plåtretort, rymmande 350--450 kbm. Den uppvärmes af förbränningsgaserna från en eldstad; dessa ledas först omkring ugnen i en spiralformig rökkanal och gå sedan ned i en tvådelad tub i ugnens midt och därefter åter upp och till skorstenen, hvarigenom både yttre och inre uppvärmning ernås. Såväl rörugnar som karbougnar äro diskontinuerliga ugnar med bruten drift. Hvarje kolning tar lång tid, helst kolen måste svalna i ugnarna. Härtill kommer, att vedens inresande och kolens utrifvande äro mycket tidsödande och dyrbara. Detta har föranledt ugnskonstruktörer att söka införa mera kontinuerlig drift. Ett försök i denna riktning är amerikanska vagnugnen (fig.

Fig. 8. Amerikansk vagnugn i genomskärning.

8 o. 9), som importerats till Sverige. Veden lastas på vagnar af järn, hvilka indragas på spår i en kanalformig, i båda ändar öppen plåtretort med rektangulärt tvärsnitt. Retorten stänges med dörrar och upphettas från eldstäder under båda ändar, hvarifrån förbränningsgaserna stryka omkring retorten i murade kanaler. Två retorter på 30 kbm. äro inbyggda i samma murverk. Efter slutad kolning öppnas dörrarna, vagnarna dragas in i plåtkylare af samma form som retorterna, och dessa beskickas med en ny sats vagnar. Härigenom blir driften, ehuru ej fullt kontinuerlig, mycket tidsbesparande. -- Gröndalska ugnen (se Gröndal, J. G.) afser jämn drift utan afbrott. En lång kanal är genom dörrar delad i tre af delningar: förvärmnings-

Fig. 9. Amerikansk vagnugn, vagnar och plåtkylare.

och torkningsrum, kolningsrum samt svalningsrum. Veden införes på korgar af järn, hvilka med mycket sinnrika mekaniska anordningar matas fram genom ugnens tre afdelningar. Tyvärr är denna typ dyrbar i anläggningskostnad samt mycket komplicerad. Den amerikanska ugnen tillgodoser krafvet på billiga arbetskostnader och kort kolningstid, men kräfver i motsats till rörugnarna mycket eldningsved. Detta har framkallat en kombination af dessa ugnstyper, så utförd, att veden införes lastad på vagnar i en murad, med värmeelement försedd ugn.

Fig. 10. Sohlmans ugn i genomskärning.

Sohlmanska ugnen (fig. 10) tillgodoser äfven krafvet på goda transportanordningar och kräfver litet eldningsved. Veden transporteras på ett paternosterverk till en öfver ugnen belägen torkkammare (ej synlig å fig.). Härifrån faller den af sin egen tyngd ned i ugnsrummet, som är en fyrkantig plåtretort med starkt sluttande botten. På sidoväggen vid bottnens nedre kant sitter en lucka, hvarigenom kolen