Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 575-576 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket däremot lyckas med retorter, slutna
kolningsrum af plåt, som upphettas genom yttre
eldning. Plåtretorter på 3–5 kbm. kommo först till
användning i Tyskland och Amerika. De voro cylindriska
till formen och insattes antingen liggande eller
stående i murverket. En svensk retortugn af mycket
originell konstruktion är karbougnen

Fig. 7. Karbougn, yttervy.

(se fig. 6 o. 7), en stor stående plåtretort, rymmande
350–450 kbm. Den uppvärmes af förbränningsgaserna
från en eldstad; dessa ledas först omkring ugnen
i en spiralformig rökkanal och gå sedan ned i en
tvådelad tub i ugnens midt och därefter åter upp
och till skorstenen, hvarigenom både yttre och inre
uppvärmning ernås. Såväl rörugnar som karbougnar
äro diskontinuerliga ugnar med bruten drift. Hvarje
kolning tar lång tid, helst kolen måste svalna
i ugnarna. Härtill kommer, att vedens inresande
och kolens utrifvande äro mycket tidsödande och
dyrbara. Detta har föranledt ugnskonstruktörer att
söka införa mera kontinuerlig drift. Ett försök i
denna riktning är amerikanska vagnugnen (fig.

Fig. 8. Amerikansk vagnugn i genomskärning.

8 o. 9), som importerats till Sverige. Veden
lastas på vagnar af järn, hvilka indragas på spår
i en kanalformig, i båda ändar öppen plåtretort
med rektangulärt tvärsnitt. Retorten stänges med
dörrar och upphettas från eldstäder under båda ändar,
hvarifrån förbränningsgaserna stryka omkring retorten
i murade kanaler. Två retorter på 30 kbm. äro inbyggda
i samma murverk. Efter slutad kolning öppnas dörrarna,
vagnarna dragas in i plåtkylare af samma form som
retorterna, och dessa beskickas med en ny sats
vagnar. Härigenom blir driften,
ehuru ej fullt kontinuerlig, mycket tidsbesparande. –
Gröndalska ugnen (se Gröndal, J. G.) afser jämn drift
utan afbrott. En lång kanal är genom dörrar delad i
tre af delningar: förvärmnings-

Fig. 9. Amerikansk vagnugn, vagnar och plåtkylare.

och torkningsrum, kolningsrum samt svalningsrum. Veden
införes på korgar af järn, hvilka med mycket
sinnrika mekaniska anordningar matas fram genom
ugnens tre afdelningar. Tyvärr är denna typ dyrbar
i anläggningskostnad samt mycket komplicerad. Den
amerikanska ugnen tillgodoser krafvet på billiga
arbetskostnader och kort kolningstid, men kräfver i
motsats till rörugnarna mycket eldningsved. Detta
har framkallat en kombination af dessa ugnstyper,
så utförd, att veden införes lastad på vagnar i en
murad, med värmeelement försedd ugn.

Fig. 10. Sohlmans ugn i genomskärning.

Sohlmanska ugnen (fig. 10) tillgodoser äfven
krafvet på goda transportanordningar och kräfver
litet eldningsved. Veden transporteras på ett
paternosterverk till en öfver ugnen belägen
torkkammare (ej synlig å fig.). Härifrån faller
den af sin egen tyngd ned i ugnsrummet, som är en
fyrkantig plåtretort med starkt sluttande botten. På
sidoväggen vid bottnens nedre kant sitter en lucka,
hvarigenom kolen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>