Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolonn 1. Byggnk., - Kolonn 2. Krigsv., - Kolonn 3. Sjöv. Se Formering 2. - Kolonnad - Kolonnais, Kap, udde i Grekland. Se Sunion. - Kolonnapparat. Se Brännvinsbränning, sp. 433 (fig.). - Kolonnbro - Kolonneftertraf, krigsv. Se Eftertraf. - Kolonnett - Kolonnförtraf, krigsv. Se Förtraf. - Kolonnhals, byggnk. Se Hals 4 och Kapitäl. - Kolonnkakelugn. Se Kakelugn, sp. 578, jämte fig. å sp. 580. - Kolonnlinje, krigsv. Se Kolonn 2. - Kolonnordning. Se Pelarordning. - Kolonntaktik - Kolonntrummor - Kolonnväg - Kolonos - Kolontaj - Koloradoskalbaggen, zool. Se Coloradobaggen. - Koloratur - Kolorera - Kolorigrad, fys. och meteor. Se Cyanometer. - Kolorimeter. 1. Astron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Kolonnad-Kolorimeter
598
slagna, utan hvarje konstnär utbildade dem inom vissa
gränser efter behof vet och sin smak. Redan romarna
fastställde emellertid vissa bestämda relationer
mellan kolonnställningarnas olika delar, och
renässansens stora italienska mästare på 1600-talet
gåfvo slutligen, genom upptagande och strängt
tillämpande af detta system, sådan helgd åt dessa
regler, att de inom byggnadskonsten allt intill våra
dagar betraktats som trossatser, hvilkas efterlefnad
ofelbart ledde till skönhet (se P e l a r o r d n
i n g). Hela arkitektur-undervisningen baserades på
dessa regler, och man vågade t. o. m. påstå, att någon
arkitektonisk skön-bet ej kunde nås utanför systemet.
2. Krigsv.) hvarje formering, i hvilken en trupps
olika afdelningar, större eller mindre, äro uppställda
bakom hvarandra, i motsats till linje, hvar-med man
förstår den formering, i hvilken afdel-ningarna stå
bredvid hvarandra. Kolonnerna benämnas dels efter hela
den truppenhet, som ingår i dem (bataljonskolonn,
kompanikolonn o. s. v.), dels .efter den afdelning,
som utgör deras front (plutonskolonn, troppkolonn,
kanonkolonn o. s. v.), och slutligen med godtyckliga
benämningar, ofta syftande ,på deras bestämmelse
(dubbelkolonn, anfallskolonn, reservkolonn
o. s. v.). Om afståndet mellan af delningarna är lika
stort som dessas frontlängd, kallas fcolonnen öppen;
är det mindre, blir den sluten. Har högra afdelningen
täten, benämnes kolonnen höger afmarscherad, eljest
vänster afmarscherad 1. midtelkolonn. Alltefter det
med kolonnerna afsedda ändamålet skiljer man mellan
marschkolonner, afsedda för truppernas förflyttning,
såsom rote- eller half-tropps-(sektions-)kolonn vid
infanteriet, kolonn med två eller fyra vid kavalleriet
och kanonkolonn vid .artilleriet, manöverkolonner,
hvilka äro så valda, att trupperna på ett bekvämt sätt
kunna uppställas och flyttas på slagfältet, innan
de sättas in i själfva striden, och stridskolonner,
som numera sällan förekomma, då trupperna i själfva
striden måste intaga utbredd uppställning. För att
.underlätta den viktiga öfvergången från kolonn till
linje nyttjar man numera mycket formeringen i k o l
o n n l i n j e, d. v. s. flera kolonner, uppställda
bredvid hvarandra med vissa mellanrum, hvarvid .de
olika afdelningarna äfven kunna intaga rotekolonn. Om
dessa mellanrum äro så stora, att kolonnerna kunna
utvecklas till linje, kallas kolonnlinjen "öppen";
äro de mindre, benämnes den "sluten". - 3. Sjöv. Se
F o r m e r i n g 2. 1.1. G. C. 2. C. O. N.
Kolonnad (fr. colonnade), en räcka af kolonner. Då
ett tak uppbäres af en kolonnräcka och en
parallellt med denna löpande mur, t. ex. i de
grekiska peripteraltemplen, eller af två eller flera
kolonnräckor, uppkommer en täckt, åt ena sidan eller
åt båda sidor öppen gång, kallad portik eller p e-i a
r g å n g. (Se t. ex. bilderna af Parthenon i art. A
k r o p o l i s, af Altes museum i Berlin å pl. XVIII
till art. Byggnadskonsten och af börsen i Paris å
pl. I till art. Börs.) Upk. (I. G. C.)
Kolo’nnäis, Kap, udde i Grekland. Se S u n i o n.
Kolonnapparat. Se Brännvinsbränning, sp. 433 (fig.).
Kolonnbro, krigsv., kallas en fältbro (se
d. o.), som har 3 m. bred brobana och kan
passeras af infanteri i rotekolonn, kavalleri
i kolonn med två och fältartilleri i kolonn.
L. W:sonM.
Kolonneftertraf, krigsv. Se E f t e r t r a f.
Kolonnett (fr. colonnette), bygnk., mycket liten
kolonn, t. ex. använd som docka i en balustrad
(se d. o. med fig.), eller som stöd för små bågar
i romanska fönster (se Fönster, fig. 14) eller
rundbågsgallerier; kolonnetter äro ock de smala
"knektarna", som upptaga bågar och strålar i en
götisk hvalfbyggnad (se Knippepelare med fig.).
I.G.C.
Kolonnförtraf, krigsv. Se Förtraf.
Kolonnhals, bygnk. Se Hals 4 och Kapital.
Kolonnkakelugn. Se Kakelugn, sp. 578, jämte fig. å
sp. 580.
Kolonnlinje, krigsv. Se Kolonn 2.
Kolonnordning. Se Pelarordning.
Kolonntaktik, krigsv., kallas ofta den under franska
revolutionens krig antagna formeringen för striden i
kolonner, i motsats till den förut brukliga s. k. l
i n ea r t ak t i k e n, i hvilken alla afdelningar
stredo, uppställda i linje. C. O. N.
Kolonntrummor, bygnk., de block, hvaraf en kolonn
(se d. o. och K an n e le ra d) är sammanfogad.
Kolonn väg, krigsv., kallas sådan tillfälligt,
anordnad väg, som i fiendens närhet utföres för olika
taktiska ändamål. Arbetet å densamma afpassas efter
ändamål och arbetstid, så att onödiga anordningar
undvikas. Bredden göres för marschkolonn-vägar 3-6
m. och för stridskolonnvägar ända till 50 m. Arbetet
består vanligen blott i röjning och utjämning af
terrängen samt, på sank mark, påbätt-ring af vägbanan.
L. W:sonM.
Kolonos [kålan-; grek. Kokcovoe, lat. Colönus],
en fordom lummig, med.ett Poseidontempel
och andra helgedomar bebyggd kulle n. v. om
Aten, skalden Sofokles’ hemort och af honom
förhärligad i sorgespelet "Oidipus vid
Kolonos". Numera är K. en fullkomligt kal
plats, på hvilken befinna sig arkeologerna
Otfried Mullers och Lenormants graf-vårdar.
A. M. A.
Kolontaj, oriktig form för Ko l la ta j (se d. o.).
Koloradoskalbaggen, zool. Se Coloradobaggen.
Koloratur (af lat. coloräre, färga), mus.,
en virtuosmässig, figurerad utsmyckning af
melodien, passageverk (jfr Aria); en sångerskas
(sångares) färdighet att sjunga löpningar,
drillar och annat utsiradt figurverk.
A. L.*
Kolorera (lat. coloräre, af coflor, färg), färglägga;
mus., förse med koloratur (se d. o.).
Kolorigräd (af lat. co’lor, färg, och gra’dus, steg),
fys. och meteor. Se Cyanometer.
Kolorimeter (af lat. coflor, färg, och
grek. me’tron, mått). 1. Astron., en anordning på
den s. k. Zöllnerska fotometern (se Astronomiska
instrument), bestående af en Nicols prisma och en
bergkristallplatta, som äro anbragta mellan den
konstgjorda ljuskällan och okularet. Prisman kan
vridas i olika lägen i förhållande till de öfriga
i fotometern anbragta dubbelbrytande medierna,
och man kan därigenom ge den konstgjorda stjärnan
en färg, som så nära som möjligt ansluter sig
till den verkliga stjärnans,, hvilket är af
största vikt för noggrannheten i de fotometriska
mätningarna. Vrid-ningen afläses på en graderad
cirkel, den s. k. kolorimetercirkeln, och då
bergkristallplattans tjocklek är bekant, kan man
sålunda på
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
