597 Kolonnad-Kolorimeter 598 slagna, utan hvarje konstnär utbildade dem inom vissa gränser efter behof vet och sin smak. Redan romarna fastställde emellertid vissa bestämda relationer mellan kolonnställningarnas olika delar, och renässansens stora italienska mästare på 1600-talet gåfvo slutligen, genom upptagande och strängt tillämpande af detta system, sådan helgd åt dessa regler, att de inom byggnadskonsten allt intill våra dagar betraktats som trossatser, hvilkas efterlefnad ofelbart ledde till skönhet (se P e l a r o r d n i n g). Hela arkitektur-undervisningen baserades på dessa regler, och man vågade t. o. m. påstå, att någon arkitektonisk skön-bet ej kunde nås utanför systemet. 2. Krigsv.) hvarje formering, i hvilken en trupps olika afdelningar, större eller mindre, äro uppställda bakom hvarandra, i motsats till linje, hvar-med man förstår den formering, i hvilken afdel-ningarna stå bredvid hvarandra. Kolonnerna benämnas dels efter hela den truppenhet, som ingår i dem (bataljonskolonn, kompanikolonn o. s. v.), dels .efter den afdelning, som utgör deras front (plutonskolonn, troppkolonn, kanonkolonn o. s. v.), och slutligen med godtyckliga benämningar, ofta syftande ,på deras bestämmelse (dubbelkolonn, anfallskolonn, reservkolonn o. s. v.). Om afståndet mellan af delningarna är lika stort som dessas frontlängd, kallas fcolonnen öppen; är det mindre, blir den sluten. Har högra afdelningen täten, benämnes kolonnen höger afmarscherad, eljest vänster afmarscherad 1. midtelkolonn. Alltefter det med kolonnerna afsedda ändamålet skiljer man mellan marschkolonner, afsedda för truppernas förflyttning, såsom rote- eller half-tropps-(sektions-)kolonn vid infanteriet, kolonn med två eller fyra vid kavalleriet och kanonkolonn vid .artilleriet, manöverkolonner, hvilka äro så valda, att trupperna på ett bekvämt sätt kunna uppställas och flyttas på slagfältet, innan de sättas in i själfva striden, och stridskolonner, som numera sällan förekomma, då trupperna i själfva striden måste intaga utbredd uppställning. För att .underlätta den viktiga öfvergången från kolonn till linje nyttjar man numera mycket formeringen i k o l o n n l i n j e, d. v. s. flera kolonner, uppställda bredvid hvarandra med vissa mellanrum, hvarvid .de olika afdelningarna äfven kunna intaga rotekolonn. Om dessa mellanrum äro så stora, att kolonnerna kunna utvecklas till linje, kallas kolonnlinjen "öppen"; äro de mindre, benämnes den "sluten". - 3. Sjöv. Se F o r m e r i n g 2. 1.1. G. C. 2. C. O. N. Kolonnad (fr. colonnade), en räcka af kolonner. Då ett tak uppbäres af en kolonnräcka och en parallellt med denna löpande mur, t. ex. i de grekiska peripteraltemplen, eller af två eller flera kolonnräckor, uppkommer en täckt, åt ena sidan eller åt båda sidor öppen gång, kallad portik eller p e-i a r g å n g. (Se t. ex. bilderna af Parthenon i art. A k r o p o l i s, af Altes museum i Berlin å pl. XVIII till art. Byggnadskonsten och af börsen i Paris å pl. I till art. Börs.) Upk. (I. G. C.) Kolo'nnäis, Kap, udde i Grekland. Se S u n i o n. Kolonnapparat. Se Brännvinsbränning, sp. 433 (fig.). Kolonnbro, krigsv., kallas en fältbro (se d. o.), som har 3 m. bred brobana och kan passeras af infanteri i rotekolonn, kavalleri i kolonn med två och fältartilleri i kolonn. L. W:sonM. Kolonneftertraf, krigsv. Se E f t e r t r a f. Kolonnett (fr. colonnette), bygnk., mycket liten kolonn, t. ex. använd som docka i en balustrad (se d. o. med fig.), eller som stöd för små bågar i romanska fönster (se Fönster, fig. 14) eller rundbågsgallerier; kolonnetter äro ock de smala "knektarna", som upptaga bågar och strålar i en götisk hvalfbyggnad (se Knippepelare med fig.). I.G.C. Kolonnförtraf, krigsv. Se Förtraf. Kolonnhals, bygnk. Se Hals 4 och Kapital. Kolonnkakelugn. Se Kakelugn, sp. 578, jämte fig. å sp. 580. Kolonnlinje, krigsv. Se Kolonn 2. Kolonnordning. Se Pelarordning. Kolonntaktik, krigsv., kallas ofta den under franska revolutionens krig antagna formeringen för striden i kolonner, i motsats till den förut brukliga s. k. l i n ea r t ak t i k e n, i hvilken alla afdelningar stredo, uppställda i linje. C. O. N. Kolonntrummor, bygnk., de block, hvaraf en kolonn (se d. o. och K an n e le ra d) är sammanfogad. Kolonn väg, krigsv., kallas sådan tillfälligt, anordnad väg, som i fiendens närhet utföres för olika taktiska ändamål. Arbetet å densamma afpassas efter ändamål och arbetstid, så att onödiga anordningar undvikas. Bredden göres för marschkolonn-vägar 3-6 m. och för stridskolonnvägar ända till 50 m. Arbetet består vanligen blott i röjning och utjämning af terrängen samt, på sank mark, påbätt-ring af vägbanan. L. W:sonM. Kolonos [kålan-; grek. Kokcovoe, lat. Colönus], en fordom lummig, med.ett Poseidontempel och andra helgedomar bebyggd kulle n. v. om Aten, skalden Sofokles' hemort och af honom förhärligad i sorgespelet "Oidipus vid Kolonos". Numera är K. en fullkomligt kal plats, på hvilken befinna sig arkeologerna Otfried Mullers och Lenormants graf-vårdar. A. M. A. Kolontaj, oriktig form för Ko l la ta j (se d. o.). Koloradoskalbaggen, zool. Se Coloradobaggen. Koloratur (af lat. coloräre, färga), mus., en virtuosmässig, figurerad utsmyckning af melodien, passageverk (jfr Aria); en sångerskas (sångares) färdighet att sjunga löpningar, drillar och annat utsiradt figurverk. A. L.* Kolorera (lat. coloräre, af coflor, färg), färglägga; mus., förse med koloratur (se d. o.). Kolorigräd (af lat. co'lor, färg, och gra'dus, steg), fys. och meteor. Se Cyanometer. Kolorimeter (af lat. coflor, färg, och grek. me'tron, mått). 1. Astron., en anordning på den s. k. Zöllnerska fotometern (se Astronomiska instrument), bestående af en Nicols prisma och en bergkristallplatta, som äro anbragta mellan den konstgjorda ljuskällan och okularet. Prisman kan vridas i olika lägen i förhållande till de öfriga i fotometern anbragta dubbelbrytande medierna, och man kan därigenom ge den konstgjorda stjärnan en färg, som så nära som möjligt ansluter sig till den verkliga stjärnans,, hvilket är af största vikt för noggrannheten i de fotometriska mätningarna. Vrid-ningen afläses på en graderad cirkel, den s. k. kolorimetercirkeln, och då bergkristallplattans tjocklek är bekant, kan man sålunda på Ord, som saknas under K, torde sökas under C.