Kolsyra 610 bonat marmor och i förening med magnesiumkar-bonat dolomit. Alla oorganiska kar bonat äro s. k. metakarbonat, K2C03; af ortokolsyra känner man endast organiska derivat, o r t o k o 1-syreestrarna K404C. 2. När regnvattnet eller det s. k. meteor-vattnet faller ned, upptager det ur atmosfären kolsyra; i jordlagren, som det genomtränger, påträffar det äfven denna gas. Ett med kolsyra bemängdt vatten besitter en stark förmåga att upplösa bergarternas beståndsdelar, som sker i rikligare mått, ju varmare vattnet är. Detta är ursprunget till mineralvattnens fasta beståndsdelar samt halt af kolsyra. Kolsyran ger vattnet dess smak; destilleradt vatten och flodvatten, som sakna kolsyra, ha en fadd och oangenäm smak. Mineralvatten och kolsyrehaltiga drycker utöfva ett retande inflytande på tungans känselnerver, hvilket i sin tur framkallar en angenäm, retande och kylande känsla i munnen, gommen och svalget. Då vattnet inkommit i magen, erfara vi en angenäm värmekänsla, parad med en viss känsla af spänning. Kolsyran verkar starkt retande på magslemhinnan samt på magens nerver och kärl, den anses befordra magsaftsafsöndringen samt har ett uppiggande inflytande på matlusten och på matsmältningen i sin helhet. Det mesta af denna kolsyra aflägsnas såväl genom munnen som genom tarmkanalen, och om någon obetydlig kvantitet skulle kunna införlifvas med blodmassan, medför det ej någon olägenhet. Den rädsla, som man haft och ännu har för kolsyran i vattnet, är i hög grad öfver-drifven; påståendet, som man ofta hör, att denna kolsyra skulle kunna vara orsak till fall af hjärtslag, hör till fablernas område. Det var ej så längesedan, som dessa läskedrycker kallades "slagvatten", och man fruktade deras skadliga inverkan på hjärtat. Något skadligt inflytande på hjärtat kan ett sådant vatten få, endast om man därmed utspänner en mage, som öfverlastats med mat och dryck. En sådan utspänd mage kan möjligen utöfva ett mekaniskt tryck upp mot hjärtat, som kan vara rätt betänkligt vid vissa hjärtlidanden. Om man inandas större kvantiteter kolsyra, medför detta en del obehagliga verkningar, såsom yrsel, svindel, ja t. o. m. kväf-ningssymtom, förhållanden, som man brukar iakttaga vid med salter beredda kolsyrebad, där man underlåtit att öfvertäcka badkaret med ett lakan. På några ställen i Tyskland brukar man begagna s. k. gasbad (se d. o.) med kolsyra, men de torde väl till sina verkningar vara illusoriska. Annat blir förhållandet, när organismen i ett bad blir påverkad af kolsyra, det är de s. k. ko 1-syrebaden 1. Nauheimbaden, som numera kommit mycket i bruk. När man nedstiger i ett sådant bad, "beslås" huden med milliarder små kolsyre bläsor. Dessa ökas, när- den badande ligger stilla i badet, men bortgå vid hvarje hastigare rörelse. Strax vid nedstigandet erfar man en känsla af kyla, som hastigt försvinner och efterföljes af en behaglig värmekänsla samt af en icke oangenäm pirrande retning, som uppfattas olika öfver olika hudpartier. Faktiskt får man genast den uppfattningen, att badet är betydligt varmare än som af termometern utvisas. Gaserna äro som bekant mycket dåliga värmeledare, och den badande är i badet iklädd en formlig gaspäls. Genom kolsyregasens inflytande förlamas eller förslöas hudorganets tem- peratursinne så, att man kan fördraga relativt låga temperaturgrader under en så lång tid som 20-30 minuter, såvida man håller sig absolut stilla. Kolsyrebadet måste således betraktas som ett utmärkt godt häraningsmedel, när hudorganet blifvit bortkle-madt eller dess normala reaktionsförmåga blifvit nedsatt. Så är ofta fallet vid de långa heta badkurerna i Wiesbaden, Teplitz, Aachen m. fi. st. Fördelaktigt är att som efterkur begagna kolsyrebad. Det är kolsyrans fysikaliska egenskaper, som betinga detta fenomen, men dessutom kan kolsyran möjligen ha en del kemiska egenskaper, som kunna utöfva ett inflytande på organismen, ehuru vi ej känna dessa ännu. I en hel del hjärtsjukdomar utöfva kolsyrebaden ett utmärkt godt inflytande; detta bekräftas af en alldagl ig erfarenhet, ehuru man ej ännu är i stånd att teoretiskt förklara dessa verkningar. Vid nervösa lidanden begagnas de äfven mycket. Man tror, att kolsyrebadet kan ha ett nedsättande inflytande på blodtrycket, som skulle kunna verka lugnande på hjärtverksamheten i sin helhet. De kurorter, som uppsökas för sina kolsyrebad, äro Nauheim och Oeyn-hausen; vid flera järnkällor i Tyskland, där man förfogar öfver större kvantiteter kolsyra i vattnet, ges dylika bad, och på detta vis få vi antaga, att de s. k. stålbaden därstädes verka. Ju mera intresset för dessa bad steg, dess mer såg man sig tvungen att på konstgjord väg söka skaffa sig sådana. Enklaste förfaringssättet var att lösa tvåfaldt kolsyradt natron uti saltsyra samt tillsätta vissa kvantiteter koksalt och s. k. kreuznachlut (se d. o.). Till ett starkt kolsyrebad var receptet 500 gr. dubbelt kolsyradt natron, 5 kg. koksalt och l liter kreuznachlut. Sedan detta upplösts i badvätskan, tillsättas 700 gr. rå saltsyra. För att ersätta saltsyran, som var svår att transportera, uppfann San-dow i Lybcck de s. k. saltkakorna, som nollo ett undersvafvelsyradt salt och som utlöste kolsyran ur det tvåfaldt kolsyrade natronsaltet. När man lyckades fabriksmässigt bereda flytande kolsyra, började man snart betjäna sig af denna för att anskaffa kolsyrebad. Den flytande kolsyran magasinerades i stålcylindrar under 50 atmosfärers tryck. Då man ej kunde insläppa denna direkt i badvätskan, uttänktes en del mer eller mindre dyrbara apparater, som voro försedda med s. k. reduktions-ventiler för att nedsätta trycket, och så en del anordningar för att blanda kolsyran, som nu var i gasform, med vatten, som skulle kunna tillsättas badet. De första, de s. k. Lippertska, anordningarna voro rätt klumpiga och äfven dyrbara. Så uppfanns den s. k. Kellerska apparaten, som var grundad på andra principer än den nyss omtalade och som fann stort erkännande. Nu ges det en hel del nyare blandningsapparater, som alla gå ut på att söka nedbringa priset för apparaterna. Kolsyrebaden tagas från 33° C. till 30° å 28° C. under en tid af 20-40 min. Efter badet följer ingen dusch eller annan afkylning, patienten aftorkas med ett varmt lakan och bör efter badet hvila sig en timme eller två. Som man kan förstå, kan ej i detta bad någon behandling förekomma, ty då skulle ju kolsyran bortjagas ur badet. Det är enkelt att genomföra och kan öfverallt anordnas. Satser till Nauheimbad kunna med lätthet erhållas från apoteken. Det är en i hög grad stärkande badform. 1. H. E. 2. Ln. Tryckt den 8/u 10 Ord, som saknas under K, torde sökas under C. 14 b. 20