Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommitté - Kommittén för de finska ärendena. Se Finland, sp. 320. - Kommittent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Ko m m itté-Ko m m ittent
644
Kommitté (fr. comité, eng. committee, af
lat. com-mi’ttere, anförtro) betecknar en samling
personer, som utsetts för att utreda vissa ärenden
och däröfver afge betänkande och förslag eller för
att utöfva en viss myndighet. I äldre tider voro
kommittéer (under namnet kommission, se d. o.) af
sistnämnda slag i Sverige rätt vanliga, och af sådana
kvarstod i grundlagarna till unionsupplösningen
(1905) den s. k. Karlstadskommittén, och ännu
tinnas kvar de s. k. Kommitterade för tryckfrihetens
vård. "Landtbruksakademiens förvaltningskommitté"
upphörde med 1889, och dess funktioner öfvertogos af
Landt-bruksstyrelsen. Ibland, t. ex. vid landstingen,
användes beteckningen kommitté i samma bemärkelse
som utskott (se d. o.), och i Norge och andra
länder är kommitté liktydigt med utskott (jfr
t. ex. fr. comité du salut public, välfärdsutskottet,
och se Committee). I svenska statslifvet har
kommittéväsendet för utredningar och förslags
afgifvande fått en mycket stor omfattning. Om-
och nydaningsprocessen af samhället efter 1809
framkallade redan under de första årtiondena
af 1800-talet tillsättande af ett stort antal
kommittéer, hvaraf flera haft en stor betydelse i
synnerhet i lagstiftningsarbetets, administrationens,
försvarsväsendets historia. Det var dock eg. först
vid tiden omkr. 1860 och senare, i all synnerhet
på 1880-90-talen, som kommittéväsendet i Sverige
började få sin förnämsta utveckling. Karakteristiskt
för senare tider är ock mängden af s. k. politiska
1. parlamentariska kommittéer, d. v. s. sådana,
där flera kommittémedlemmar utsetts hufvudsakligen
på grund af sin ställning inom riksdaeen. Allt
starkare röster ha dock börjat göra sig hörda för
att genom begränsning af antalet kommittéer och
antalet kommittéledamöter åvägabringa ett snabbare,
billigare och resultatrikare utredningsarbete. Ett
särskildt slags kommittéer utgöras af personer,
som enligt konungens bemyndigande af vederbörande
departementschef tillkallas för att inom ett
departement biträda med utarbetande af vissa
utredningar och förslag. Bland de under 1800-talet
märkligare och betydelsefullare kommittéerna
torde följande vara mest minnesvärda: i fråga om
lagstiftning: Lagkommittén (se d. o.; 1811-34),
"Tablå"-kommittén (1833-41), Lagberedningen (se
d. o.; 1841-44), Förstärkta lagberedningen (1844-45),
Nya lagberedningen (1845-49), Kyrkolagskommittéerna
(1824-28-39-46, 69-73, 90-92), Nya lagberedningen
(1875-94), Förstärkta lagberedningen (1884-87),
Sjölagskommittén (1882-87); i undervisningsfrågor:
Uppfostrings- (1813-26) och Undervisnings-
(1827-28) kommittéerna, kommittén ang. granskning
af 1856 års skolstadga och ang. af-gångsexamen
(1858-59), ang. revision af läroverksstadgan
(1870-72), ang. organisation af allmänna läroverken
(1882-84), ang. ordnande af kvinnlig undervisning
(1866-68), ang. granskning af Uppsala akademis
konstitutioner (1820), ang. statuter för universiteten
(1874); rörande beskattnings-väsen och onera:
kommittén ang. förenklande af beskattningsväsendet
(1846-47), ang. ny bevill-ningsförordning (1858-59),
ang. grundskatternas inlösen (1864-66), ang. lindring
af roterings- och rustningsbesväret (1867-68),
Förberedande skattejämkningskommittén (1875-76),
Skattereglerings-kommittén (1879-83), kommittén
ang. skjutsnings-besvärets ordnande (1858-59) och
ang. skjutsväsen-
det (1876-77), ang. väghållningsbesväret (1876-
80); rörande finansiella frågor: Finanskommitté»
(1823), kommittén ang. kreditförhållandenas
och löneanstalternas ordnande (1852-53),
Finanskommittén (1858-63), kommittén ang. öfvergång
till ett guldmyntsystem (1869-70), Bankkommittén
(1881-83; 1889-90), kommittén ang. upphjälpande
af landets ekonomiska ställning (den
s. k. välfärdskommittén; 1886-87), Bolagslags-
(1885-90) och Tullförfatt-ningskommittéerna
(1812-17; 1834), kommittéerna ang. ny tulltaxa
(1839; 1847, 1863-65; 1876- 82; 1888-91)
och ang. den s. k. mellanriks-lagen (1824-25;
1845-46, 1855-56); rörande kommunikalionscäsen,
näringar o. d.: kommittéerna ang. statsjärnvägar
(1855-56), ang. stambanornas sträckning (18ö8-59),
ang. järnväg norrut från hufvudstaden (1862),
ang. plan för enskilda järnvägsbyggnader (1869-70j,
ang. stambana genom öfre Norrland (1885-86),
Järnvägskuinmittén (1893-95), Zontariffskommittén af
1898, Handels-och sjöfarts- (1898 o. f.), Fiskeri-
(1881-83, 1897 -98), Skogs- (1855-56), Norrländska
skogs- (1868 -70), Skogs- (1898-99) och Vattenfalls-
(1899 o. f.) kommittéerna; rörande ämbetsverkens
organisation etc., kommittéerna till reglering af
rikets styrelseverk (1819-22), ang. omorganisation
af rikets styrelse och förvaltning (1858-59),
ang. lönereglering för ämbetsverken (1874-79)
och för landsstaten (1873-75), ang. post- och
telegrafverkens förenande (1889-92), ang. Landt-
och Sjöförsvars-departementens förening (1894-95)
samt Civila pensions- (1819-25, 1858-65, 1889-94)
och Präst-lönereglerings- (1898 o. f.) kommittéerna;
rörande sociala frågor: kommittén ang. minderårigas
användande i fabrik eller handtverk (1875-77,
1891- 92), Arbetarförsäkrings- (1884-88), Nya
arbetarförsäkrings- (1891-93) och "ligapojks"-
(1898- 99) kommittéerna; ang. försvarsväsendet:
kommittén ang. landtförsvarets ordnande (1862-65),
ang. ny härordning (1873-74), Landtförsvars-(1880-82),
Sjöförsvars- (1817, 1841-43, 1861 -62, 1873-74,
1880-82) och Befästnings-(1819, 1898) kommittéerna;
unionskommittéer (för ordnande af förhållandet
mellan Sverige och Norge) ha varit samlade 1839-44,
1865-67, 1895-98. Därjämte har man att iä2ö:a märke
till flera svensk-norska och svensk-norsk-danska
kommittéer. Bland öfriga enbart svenska kommittéer
äro ock att märka de för nationalrepresentationens
om-bildning (1846-47), för nya kommunalförfattningar
(1858-59), Jubileumsfondskommittén (1898-
99) m. fl. En egendomlig plats intar den
s. k. öfverskottsplaceringskommittén af 1888,
som tillkom i anledning af konung Oskars bekanta
diktamen till statsrådsprotokollet af 30 okt. s. å. om
användningen af de statsöfverskott, som skulle bli
en följd af det nya tullsystemet. Se E. Thyselius’
förteckningar öfver afgifna kommittébetänkanden
under åren 1809 -1903 (2 bd, 1896, 1904). Sedan
några år tillbaka lämnas i "Berättelse om hvad i
rikets styrelse sig tilldragit" årligen en kortare
redogörelse för pågående eller senast afslutade
kommittéarbeten. Ang. kostnaderna för kommittéväsendet
förekommer i statsrevisorernas berättelser en del
uppgifter. T-B.
Kommittén för de finska ärendena. Se Finland, sp. 320.
Kommitte’nt (se Kommission), person, som
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
