643 Ko m m itté-Ko m m ittent 644 Kommitté (fr. comité, eng. committee, af lat. com-mi'ttere, anförtro) betecknar en samling personer, som utsetts för att utreda vissa ärenden och däröfver afge betänkande och förslag eller för att utöfva en viss myndighet. I äldre tider voro kommittéer (under namnet kommission, se d. o.) af sistnämnda slag i Sverige rätt vanliga, och af sådana kvarstod i grundlagarna till unionsupplösningen (1905) den s. k. Karlstadskommittén, och ännu tinnas kvar de s. k. Kommitterade för tryckfrihetens vård. "Landtbruksakademiens förvaltningskommitté" upphörde med 1889, och dess funktioner öfvertogos af Landt-bruksstyrelsen. Ibland, t. ex. vid landstingen, användes beteckningen kommitté i samma bemärkelse som utskott (se d. o.), och i Norge och andra länder är kommitté liktydigt med utskott (jfr t. ex. fr. comité du salut public, välfärdsutskottet, och se Committee). I svenska statslifvet har kommittéväsendet för utredningar och förslags afgifvande fått en mycket stor omfattning. Om- och nydaningsprocessen af samhället efter 1809 framkallade redan under de första årtiondena af 1800-talet tillsättande af ett stort antal kommittéer, hvaraf flera haft en stor betydelse i synnerhet i lagstiftningsarbetets, administrationens, försvarsväsendets historia. Det var dock eg. först vid tiden omkr. 1860 och senare, i all synnerhet på 1880-90-talen, som kommittéväsendet i Sverige började få sin förnämsta utveckling. Karakteristiskt för senare tider är ock mängden af s. k. politiska 1. parlamentariska kommittéer, d. v. s. sådana, där flera kommittémedlemmar utsetts hufvudsakligen på grund af sin ställning inom riksdaeen. Allt starkare röster ha dock börjat göra sig hörda för att genom begränsning af antalet kommittéer och antalet kommittéledamöter åvägabringa ett snabbare, billigare och resultatrikare utredningsarbete. Ett särskildt slags kommittéer utgöras af personer, som enligt konungens bemyndigande af vederbörande departementschef tillkallas för att inom ett departement biträda med utarbetande af vissa utredningar och förslag. Bland de under 1800-talet märkligare och betydelsefullare kommittéerna torde följande vara mest minnesvärda: i fråga om lagstiftning: Lagkommittén (se d. o.; 1811-34), "Tablå"-kommittén (1833-41), Lagberedningen (se d. o.; 1841-44), Förstärkta lagberedningen (1844-45), Nya lagberedningen (1845-49), Kyrkolagskommittéerna (1824-28-39-46, 69-73, 90-92), Nya lagberedningen (1875-94), Förstärkta lagberedningen (1884-87), Sjölagskommittén (1882-87); i undervisningsfrågor: Uppfostrings- (1813-26) och Undervisnings- (1827-28) kommittéerna, kommittén ang. granskning af 1856 års skolstadga och ang. af-gångsexamen (1858-59), ang. revision af läroverksstadgan (1870-72), ang. organisation af allmänna läroverken (1882-84), ang. ordnande af kvinnlig undervisning (1866-68), ang. granskning af Uppsala akademis konstitutioner (1820), ang. statuter för universiteten (1874); rörande beskattnings-väsen och onera: kommittén ang. förenklande af beskattningsväsendet (1846-47), ang. ny bevill-ningsförordning (1858-59), ang. grundskatternas inlösen (1864-66), ang. lindring af roterings- och rustningsbesväret (1867-68), Förberedande skattejämkningskommittén (1875-76), Skattereglerings-kommittén (1879-83), kommittén ang. skjutsnings-besvärets ordnande (1858-59) och ang. skjutsväsen- det (1876-77), ang. väghållningsbesväret (1876- 80); rörande finansiella frågor: Finanskommitté» (1823), kommittén ang. kreditförhållandenas och löneanstalternas ordnande (1852-53), Finanskommittén (1858-63), kommittén ang. öfvergång till ett guldmyntsystem (1869-70), Bankkommittén (1881-83; 1889-90), kommittén ang. upphjälpande af landets ekonomiska ställning (den s. k. välfärdskommittén; 1886-87), Bolagslags- (1885-90) och Tullförfatt-ningskommittéerna (1812-17; 1834), kommittéerna ang. ny tulltaxa (1839; 1847, 1863-65; 1876- 82; 1888-91) och ang. den s. k. mellanriks-lagen (1824-25; 1845-46, 1855-56); rörande kommunikalionscäsen, näringar o. d.: kommittéerna ang. statsjärnvägar (1855-56), ang. stambanornas sträckning (18ö8-59), ang. järnväg norrut från hufvudstaden (1862), ang. plan för enskilda järnvägsbyggnader (1869-70j, ang. stambana genom öfre Norrland (1885-86), Järnvägskuinmittén (1893-95), Zontariffskommittén af 1898, Handels-och sjöfarts- (1898 o. f.), Fiskeri- (1881-83, 1897 -98), Skogs- (1855-56), Norrländska skogs- (1868 -70), Skogs- (1898-99) och Vattenfalls- (1899 o. f.) kommittéerna; rörande ämbetsverkens organisation etc., kommittéerna till reglering af rikets styrelseverk (1819-22), ang. omorganisation af rikets styrelse och förvaltning (1858-59), ang. lönereglering för ämbetsverken (1874-79) och för landsstaten (1873-75), ang. post- och telegrafverkens förenande (1889-92), ang. Landt- och Sjöförsvars-departementens förening (1894-95) samt Civila pensions- (1819-25, 1858-65, 1889-94) och Präst-lönereglerings- (1898 o. f.) kommittéerna; rörande sociala frågor: kommittén ang. minderårigas användande i fabrik eller handtverk (1875-77, 1891- 92), Arbetarförsäkrings- (1884-88), Nya arbetarförsäkrings- (1891-93) och "ligapojks"- (1898- 99) kommittéerna; ang. försvarsväsendet: kommittén ang. landtförsvarets ordnande (1862-65), ang. ny härordning (1873-74), Landtförsvars-(1880-82), Sjöförsvars- (1817, 1841-43, 1861 -62, 1873-74, 1880-82) och Befästnings-(1819, 1898) kommittéerna; unionskommittéer (för ordnande af förhållandet mellan Sverige och Norge) ha varit samlade 1839-44, 1865-67, 1895-98. Därjämte har man att iä2ö:a märke till flera svensk-norska och svensk-norsk-danska kommittéer. Bland öfriga enbart svenska kommittéer äro ock att märka de för nationalrepresentationens om-bildning (1846-47), för nya kommunalförfattningar (1858-59), Jubileumsfondskommittén (1898- 99) m. fl. En egendomlig plats intar den s. k. öfverskottsplaceringskommittén af 1888, som tillkom i anledning af konung Oskars bekanta diktamen till statsrådsprotokollet af 30 okt. s. å. om användningen af de statsöfverskott, som skulle bli en följd af det nya tullsystemet. Se E. Thyselius' förteckningar öfver afgifna kommittébetänkanden under åren 1809 -1903 (2 bd, 1896, 1904). Sedan några år tillbaka lämnas i "Berättelse om hvad i rikets styrelse sig tilldragit" årligen en kortare redogörelse för pågående eller senast afslutade kommittéarbeten. Ang. kostnaderna för kommittéväsendet förekommer i statsrevisorernas berättelser en del uppgifter. T-B. Kommittén för de finska ärendena. Se Finland, sp. 320. Kommitte'nt (se Kommission), person, som Ord, som saknas under K, torde sökas under C.