Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommittent - Kommitterade för tryckfrihetens vård. - Kommod - Kommos - Kommotion, skakning, nyttjas inom medicinen stundom i sammansättningarna hjärnkommotion, hvarför dock numera vanligen nyttjas ordet hjärnskakning (se Hjärnsjukdomar, sp. 853), och ryggmärgskommotion (se Ryggmärgssjukdomar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Kommitterade för tryckfrihetens vård-Ko m motion
646
lämnar uppdrag åt annan; (särskildt om) valman i
förhållande till den valde (representanten). -
Kom mittera d, utsedd jämte andra till ett
för-troendevärf.
Kommitterade för tryckfrihetens
vård. A. G. Silverstolpe hade 1809 föreslagit,
att genom den nya regeringsformen skulle skapas
en mellan riksdagarna fungerande, af ständerna
vald tolfmanna-nämnd under justitieombudsmannens
ordförandeskap: Riksens ständers lag- och
hushållsberedning, som skulle vara ett slags permanent
lagberedning, men äfven ha en viss befogenhet i
tryckfrihetens intresse. Konstitutionsutskottet upptog
ej förslaget som sitt, men utbröt därur momentet om
tryckfriheten och beredde åt detta plats i R. F. som
§ 108. Enligt denna skulle till tryckfrihetens
vård hvarje riksdag genom sex elektorer från hvart
stånd välja sex för kunskaper och lärdom kända män,
däribland två lagfarna, och ordf. inom denna kommitté
vara justitieombudsmannen. I händelse - stadgades
det och stadgas ännu i samma § - att en författare
eller boktryckare före tryckningen själf öfverlämnar
till dessa kommitterade en skrift och begär deras
yttrande, huruvida åtal därå efter tryckfrihetslagen
kan ega rum, skola justitieombudsmannen och minst tre
kommitterade (af dem en lagfaren) skriftligen af-gifva
ett sådant yttrande. Förklara de däruti, att skriften
må tryckas, vare då både författare och boktryckare
fria från allt ansvar, som i stället drabbar de
kommitterade. När sedan i enlighet med E. F. §
85 en särskild tryckfrihetsförordning af grundlags
natur kom till stånd 9 mars 1810, hvarigenom närmare
bestämmelser gåfvos med afseende på den i R. F. §
86 principiellt stadgade tryckfriheten, öfverlämnades
därigenom åt tryckfrihetskommittén målsmanskapet för
de synpunkter af icke formellt juridisk natur, som
i tryckfrihetens, intresse ansågos böra få göra sig
gällande vid tryckfrihetsmåls handläggning. Detta var
först och främst fallet vid frågor om kvarstad (se F
arstad i tryckfrihetsmål). Om vid un^rrätt kvarstad
på utkommen skrift yrkades af allmän åklagare, i
hvilket fall utslaget alltid skulle underställd? Svea
hofrätt, måste sålunda nämnda hofrätt införda
tryckfrihets-kommitténs yttrande, och därest hofrätten
i strid därmed anbefallde kvarstaden, öfverlämnades
frågans afgörande åt Högsta domstolen. Om tryckt
skrift af hänsyn till utländska makter underkastats
kvarstad (sekvestrering) utan åtal inför domstol,
skulle kommitténs yttrande infordras, och gick
detta ut på, att skriften ej enligt lagens bokstaf
bort åtalas, kunde den af sekvestreringen vållade
ekonomiska förlusten få ersättas af allmänna medel
enligt beslut af konungen. Men 1810 års T. F. gaf
kommittén en ännu viktigare uppgift. Enligt denna
grundlag egde nämligen underrätt i stad i egentliga
tryckfrihetsmål endast att rannsaka samt afgifva
utlåtande, men skulle målet därefter öfverlämnas
åt Svea hofrätt, som, innan den skred till dom,
hade att infordra tryckfrihetskommitténs utlåtande
ej blott om behöf-ligheten af sekvestrering och om
huruvida boktryckarna kunde åläggas att uppgifva
namnet på skriftens författare (hvilket då, och blott
i vissa fall, fick ske, först sedan målet kommit
under hofrättens pröf-aing), utan ock ang. skriftens
straffbarhet. Skilde sig sedan hofrättens utslag
från tryckfrihetskommitténs yttrande, gick målet till
Högsta domstolen. Enligt
konstitutionsutskottets förslag om ändring i
1810 års T. 0. vid örebroriksdagen 1810 skulle
tryckfrihetskommittén, förstärkt med 30 af regeringen
och riksdagen utsedda män, t. o. m. ha blifvit en
för hela riket gemensam jury i tryckfrihetsmål,
men detta förslag blef ej gcnomfördt, utan i
stället beröfvades kommittén sin förra befogenhet
att i tryckfrihetsmål medverka till materiell
rättvisas ernående genom 1812 års T. F. Denna
förlade nämligen själfva det sakliga domfällandet
(utom när det gäller tryckfrihetskommittén själf
enligt R. F. § 108, då Svea hofrätt är forum)
i egentliga tryckfrihetsmål till underrätten,
visserligen med underställningsskyldighet inför
öfverordnad hofrätt (således ej blott Svea hofrätt),
men utan tryckfrihetskommitténs hörande, och när
1815 plats i tryckfrihetsmål åter bereddes ett
allmänt medborgerligt inflytande, anförtroddes
detta ej åt tryckfrihetskommittén, utan åt den
nuv. juryinstitutionen (se Jurydomstol). Därefter
var tryckfrihetskommittén länge tämligen
betydelselös. Dess ursprungliga uppgift enligt
R. F. § 108 att kunna bli ansvarsskyldig för af
annan person författad skrift har visat sig tämligen
illusorisk, då dess utlåtande endast medför ansvar,
om där uttryckligen säges, att skriften må tryckas,
men § 108 ej ålägger kommittén att härom afge
ett bestämdt yttrande. Något verkligt inflytande
behöll kommittén endast i kvarsfcadsfrågor,
ang. hvilkas handläggning 1812 års T. F. upptog
de ofvan refererade bestämmelserna ur 1810 års
T. F., blott med den skillnaden, att hofrätt i
allmänhet trädde i stället för Svea hofrätt. Det föga
maktpåliggande förtroendeuppdraget, som kommitterade
genom en ändring af 1810 års R. 0. § 59 1844 erhöllo
att efter riksdagarnas slut utöfva uppsikt öfver
tryckningen af bihanget till riksdagsprotokollen
(jfr Expeditionsutskott 1), varade blott till 1866
års representationsförändring. En grundlagsförändring
af 1909 har emellertid gifvit tryckfrihetskommittén
ökad betydelse. Enligt ett då antaget nytt stadgande
i T. F. (§ 4 mom. 12) ega nämligen chefens för
Justitiedepartementet ombud att förordna om
indragning af antimilitaristiska skrifter, som
anträffas vid trupp eller å örlogsfartyg, och
tillhör pröfningen af, huruvida sådan indragning
skall ega bestånd, tryckfrihetskommittén. Med
afseende på Kommitténs tillsättning skedde i
sammanhang med 1866 års representationsreform den
ändringen, att valet skall ske å lagtima riksdag
hvart tredje år genom tjugu-fyra valmän, hvaraf
hvardera kammaren inom sig utser tolf. Nu liksom
1809 eger kommittén vid inträffade ledigheter
mellan riksdagarna själf företaga fyllnadsval.
S. B.
Kommod (lat. co’mmodus, ändamålsenlig, passande),
bekväm; maklig; "bekvämlighetsskåp", lågt, på golfvet
stående skåp för förvaring af toalettporslinet m. m. -
Kommoditét, bekvämlighet; maklighet.
K o m m o’s (grek., eg. slag, veklagan), i det
grekiska skådespelet en (vanligen klagande) växelsång
mellan köron och en af skådespelarna.
Kommotiön (lat. commötio), skakning, nyttjas inom
medicinen stundom i sammansättningarna hjärnkommotion
(commotio cerebri), hvarför dock numera vanligen
nyttjas ordet hjärnskak-n i n g (se Hjärnsjukdomar,
sp. 853), och
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
