677 Kommunhistoria-Kommunikation 678 de 7 mäns räkenskap öfver "alla stadzens up-börder och utgiffter". Sockenstämmostadgandena i 1650 och 1675 års prästprivilegier rörde äfven städerna - dock göres där förbehåll om särskilda privilegiers gällande kraft -, men förutsatte emellertid borgmästares och råds bifall till sockenstämmans beslut, hvarmed ock en k. resolution af 1678, beträffande förvaltningen af stadskyrkornas inkomster, öfverensstämmer. Åtskilliga resolutioner ge vid handen, att vid denna tid en långvarig befogenhetsstrid försiggick mellan den borgerliga stadsstyrelsen å ena och den kyrkliga, med kyrkoherden i spetsen, å den andra sidan. 1723 års prästprivilegier stadga: "i städerne, där antingen kyrckio-råd eller socknestämmor hålles, förfares dermed efter vanligheten, eller som förberördt är" (om sockenstämmor), och omtala både kyrkoherdens och magistratens andel i tillsättandet af "kyrkoråd och föreståndare", utan att klart synes, huruvida församlingens mening skulle inhämtas. Åtminstone i en del städer fortforo alltså sockenstämmorna. De forna borgerliga byamoten eller allmänna rådstugorna, hvilka till större delen utträngts af de äldstes råd (se Borgare, sp. 1171-72), hade icke heller fullständigt råkat i glömska. Men två k. br. af 1752 och 1758 förbjödo landshöfdingar och magistrater att i "oträngda mål" sammankalla allmänna rådstugor, utan de äldste skulle i öfrigt "draga försorg om sina öfriga medbröders angelägenheter" och å deras vägnar bevista ofverläggningarna med magistraten. 1817 års sockenstämmoförordning bjöd, att sockenstämmor borde fortfarande på lika sätt hållas i stadsförsamlingar, där de varit brukliga, men i Stockholm och andra städer, där de mera sällan hållits, äldre stadganden gälla. Ungefär samma ståndpunkt intogo de nyare förslagen; fattigvårds-kommittén yrkade dock upphörandet af stadssockenstämmor. 1843 års förordningar om sockenstämmor och kyrkoråd - men icke förordningen om sockennämnder, med hvilka analog myndighet, förutom magistraten, redan fanns i "stadens äldste" - gällde däremot i allt äfven städerna, utom Stockholm, som 1847 fick särskild sockenstämmoförordning med skiljaktig röstberäkningsmetod och gemensam s. k. so c-kenstämmonämnd af fullmäktige från de olika församlingarna för samman jämkande af dessas skiljaktiga beslut i frågor, som rörde hela staden; i Stockholm hade ock enligt särskild fattigvårdsförordning af 1843 införts gemensam fattigvårdsstyrelse, s. k. stadsnämnd, jämte församlingsnämnderna. Stockholm och Göteborg m. fl. städer fingo ock särskilda folkskoleförfattningar; eljest voro ofvannämnda kommunalväsendet rörande författningar gemensamma för stad och land. 1846 års förslag om särskilda sockenstämmor i borgerliga och i kyrkliga mål rörde likaledes städerna, och sådan reform genomfördes, såsom nämnts, äfven för dem 1862. - Om nu bestående kommunala institutioner se vidare Härad, Kommun, Köping, Landsting och Municipalsamhälle. C. O. M-n. Kommunhistoria, skildring af en samfällighets (stads, köpings, sockens etc.) äldre förhållanden och dess mer bemärkta personligheter. Kommunicera (lat. communicäre, eg. göra gemensam). 1. Jur., meddela, delgifva. Hvarje hos offentlig myndighet framställdt yrkande (stämning, ansökan) om annan persons förpliktande i ett eller annat afseende måste, där det icke af formella skäl omedelbart afvisas, delgifvas den, mot hvilken det riktas, på det denne roa få tillfälle att öfver yrkandet yttra sig, innan det pröfvas. Sökes hos öfverord-nad myndighet ändring i en underordnads beslut genom besvär, är motparten likaledes berättigad att yttra sig öfver ändringssökandet, såvida icke detta såsom obefogadt omedelbart afslås, och det åligger därför den part, som sökt ändring, att delgifva motparten besvärshandlingarna. Undantagsvis kommuniceras de jämväl med den myndighet, som gifvit det öfverklagade beslutet. - I vissa fall räknas tid för öfverklagande af ett beslut från dess delgifning, kommunikation, med vederbörande. Angående sättet för delgifning af stämning meddelas i ll:e kap. Rättegångsbalken föreskrifter, hvilka ega tillämpning äfven vid delgifning af domstols beslut. - 2. Stå i förbindelse med, sammanhänga. Jfr Kommunicerande kärl. - 3. (Af commu-nicäre i bet. taga del i) Gå till nattvarden, blifva delaktig af den hel. nattvarden. Däraf k o m m u n i-k a n t, nattvardsgäst. Jfr K o m m u n i o n. 1.1. Afz. Kommunicerande kärl, fys., ett system af två eller flera kärl, som nedtill stå i förbindelse (kommunicera) med hvarandra. Om man i kommunicerande kärl häller en vätska, stiger vätskan i alla kärlen till samma höjd, så att de särskilda vätskeytorna ligga i samma horisontalplan. Trycket i alla punkter af ett horisontalt lager inom en stillastående vätska är nämligen lika, hvilket är möjligt, endast om de öfverliggande vätskepelarna ha samma lodräta höjd. Om däremot i de kommunicerande kärlen hällas vätskor af olika täthet, ställa sig vätskorna olika högt. Äro A och B de i fråga varande kärlen och i dem först hälles kvicksilfver, ställa sig kvicksilfverytorna lika högt i båda. Tillsättes sedan i det ena kärlet, A, någon annan i vätska, t. ex. vatten, nedtryckes däraf kvicksilfret och uppstiger ett motsvarande stycke i _________ B. Är mn ett horisontalt plan genom beröringsytan mellan båda vätskorna, måste kvicksilfret i detta plan i båda kärlen erfara samma tryck uppifrån. Om lodräta höjden mö är = h och np = h', rörens genomskärningsyta a och tätheterna eller vikterna af volymsenheten kvicksilfver och vatten resp. d' och d, så äro vikterna af kolonnerna kvicksilfver och vatten dfahf = dah, alltså h' : h = d : df, d. v. s. de hvarandra motvägande vätskepelarnas höjder förhålla sig omvändt mot vätskornas tätheter. Denna lag gäller för kärl af hvad form och storlek som helst, såframt diametern ej är så liten, att kapillaritetens verkan blir märkbar (se Kapillaritet). L. A. F." Kommunikäbel (af lat. communicäre, ha gemensam). 1. Jur., gemensam, samfälld (förmögenhet). Se Förmögenhetsgemenskap och Giftorätt.-^. Möjlig att färdas på. Kommunika'nt. SP K o m m n n i o n. Kommunikation (af lat. communicäre, delgifva), eg. delgifvande, meddelande (jfr Kommunicera 1); beröring, förbindelse; samfärdsel; samfärdsled. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.