683 Kommunitet 684 sedan egnade sig åt teologiska studier, vunno inträde i detta hem. Alla hade där samfälld spisning och religionsöfning samt gemensamma disputationer. Ordningen upprätthölls af en bland alumnerna själfva vald prieur, och ingen fick stanna kvar längre än sju år. - Sorbons exempel följdes inom kort af andra, mest andliga, hvilka skänkte grundkapital eller räntor till upprättande af nya studenthem. Alla dessa voro belägna på Montagne S:te Geneviéve och i trakten däromkring (den tidens "Quartier latin") samt inrättade på ungefär enahanda sätt. De flesta inne-slöto i sig två kollegier (colleges), ett för världsliga och ett för teologie studerande. De senare, som alltid utgjorde minoriteten, rekryterades bland de förre. Hvarje "kommunitist" erhöll till sitt underhåll en viss veckopenning, kallad bourse (hvaraf boursier, medlem af ett kommunitet, ursprunget till det tyska ordet bursche), uppgående till 3-4 parisiska sous. Studierna och disciplinen inom kommuniteten, hvilka som regel utgjordes af studenter från en och samma provins, öfvervakades af en studieledare (magister bursarum), och de ekonomiska angelägenheterna handhades af en procureur, bägge utsedda af pensionärerna. Alla, lärare som lärjungar, hade gemensamt bord inom kommunitetet, dit de jämväl kunde på egen bekostnad införa främlingar. Under tiden 1200-1500 inrättades i Paris 50 kollegier. Antalet medlemmar är säkert kändt endast för 35, hvilka hade anslag till 680 platser. Det talrikaste bland dessa kommunitet var det af kardinal Le Moine inrättade, hvilket härbärgerade ända till 100 studenter. De flesta af dessa studenthem inrättades under förra hälften af 1400-talet inom en tidrymd af 40 år, en tid, då det var, så att säga, en modesak att göra sig odödlig på detta område. Ifvern svalnade emellertid småningom och utslocknade alldeles under 1500-talet. I olikhet med förhållandet inom de öfriga kommuniteten kom någon infödingsrätt ej i betraktande i fråga om Sorbonne (detta stod nämligen öppet för hela Europa) och College de Navarre (hvars 20 platser stodo hvarje fransman till buds), hvilka därför också öfverlefde alla de andra. Ekonomiskt och moraliskt förfall började hemsöka det ena efter det andra af dessa en gång så fruktbärande hem. Kommuniteten skuldsatte sig alltmera, hvarför medlemmarnas antal tid efter annan måste inskränkas. Den inspektion, som det ålåg hvarje nation att utöfva gentemot sina kommunitet, blef i själfva verket så godt som ingen. Under den allmänna aftyningen var det endast Sorbonne och Navarrakollegiet, som höllo sig vid lif, hufvudsakligen af det skäl, att de hade friare reglementen och framför allt att de stodo under omedelbar kontroll af offentliga myndigheter. Också ut-gingo från dessa två anstalter de ypperste lärare Parisuniversitetets teologiska fakultet räknat inom sig. Se vidare C o 11 e g i u m och Främlings-kollegier. Vid Köpenhamns universitet inrättades af konung Fredrik II 1569 det än i dag bestående kommunitetet, som af konungen erhöll 153 gårdar och kungstionde från 92 socknar på Själland. Med stiftelsen afsågs urspr. att gifva 100 studenter fri kost, kläder, böcker o. d. År 1573 uppfördes en särskild byggnad, "Komrnunitets-byggningen" (vid sidan af universitetsbyggningen 1. den s. k. "Studiegården"), där de 100 studenterna bespisades två gånger om dagen och därjämte höllo disputationsöfningar på latin. Till bostad för alumnerna uppfördes 1619-23 den s. k. "Kegensen" (collegium regium). 1736 upphörde bespisningen, och alumnerna erhöllo i stället kostpenningar. Disputationsöfningarna upphörde 1795. Kommunitetet har egen styrelse, vald af universitetets konsistorium. Det utdelar nu (1910) 40 kr. månatligen under 3 år åt 185 studenter och 10 kr. i månaden åt de 100 regensalumnerna samt omkr. 60,000 kr. årligen till härmed förbundna syften, men lämnar dessutom 72,500 kr. årligen i andra understöd åt studerande (äfven kvinnor och icke-studenter). Kommunitetet eger ett. kapital af 7,5 mill. kr. och har därjämte en årlig inkomst af 148,000 kr. af tionden och liknande afgifter, således inalles en årlig inkomst af 442,000 kr. Det har gång på gång bistått universitetet i fyllandet af tillfälliga penninge-behof. Så har det bidragit bl. a. till uppförande af universitetsbiblioteket och det naturhistoriska museet samt till anläggningen af den botaniska trädgården. Vid Uppsala universitet fanns i äldre tider ett kommunitet. Några veckor efter det gamla lärosätets återupprättande (aug. 1593) utfärdades af hertig Karl ett bref om inrättande af en sådan anstalt, af-sedd för 40 fattiga studenter, ett påbud, som bekräftades genom universitetsprivilegierna af 15 mars 1595. Nämnda studenthärbärge, i hvilket alumnerna erhöllo bostad, föda och kläder, skulle inrättas efter mönster af dem, som under medeltiden inrättats i Paris till förmån för studerande svenskar (se F r ä m-lingskollegier). Till underhåll anslogos tionden af 19 socknar samt kronohemmanet Vårdsätra. Under den följande tidens ekonomiska betryck utgick anslaget långt ifrån ordentligt, hvaraf följden blef, att kommunitetet en tid bortåt var stadt i förfall. 1597 upprättades det åter, men denna gång för endast 12 personer, en siffra, som senare ökades (under de första åren af 1600-talet växlade den mellan 28 och 36). Karl IX stadgade 1604, att å kommunitetet skulle underhållas ända till 100 studenter, som vid inträdet hade att erlägga 40 mark (10 daler) och dessutom l mark i veckan. Ovisst är emellertid, huruvida detta stadgande någonsin tillämpades. Säkert är däremot, att kommunitetets tillvaro icke blef i någon mån tryggare, hvartill man kan sluta däraf, att klagomålen öfver missförhållandena därinom blefvo allt talrikare. Kom så Gustaf II Adolf, hvilken städse hade universitetets förkofran i åtanke. Samtidigt med de s. k. gustavianska arfvegodsens öfver-låtande på universitetet (1624) bragte han ordning äfven i kommunitetet. Där skulle då, enligt hans förordnande, 100 studenter (60 teologie och 40 världsliga; underhållas medelst ett anslag af 3,250 daler, hvartill kom en personlig afgift af 8 öre i veckan af hvarje alumn. Eörande kommunitetets läge är ej mycket med visshet kändt. Enligt stiftelsebrefvet af 1593 skulle det förläggas å den af domprosten Andreas And till universitetet skänkta "Studentholmen" (nu Kvarnholmen), hvarförutom till bostäder åt alumnerna skulle upplåtas så många af domkyrkans hus, som ej behöfdes för professorerna. Det är emellertid tvifvel underkastadt, huruvida ett kom-munitetshus någonsin varit uppfördt på Studentholmen. Däremot omnämnes i handlingar ett sådant beläget i det s. k. Gustavianum, eller närmare be-stäindt under "Gustavianum minus", utan att någon flyttning dit på något ställe omnämnes. Af ännu bevarade räkenskaper kan man få en inblick i korn- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.