687 Komoroöarna-Kompanjon och 1663. Efter förstärkningsarbetens utförande, 1805, blockerades K. under ungerska frihetskriget af österrikarna från 31 mars 1849, och sedan dessa 2 och 11 juli där utkämpat heta strider med ungrarna, måste dessa kapitulera 27 sept. Fästningen är genom en järnbro förenad med högra Donaustranden, där den sedan 1876 med K. förenade köpingen Uj-Szöny ligger. 1. (J. F. N.) 2. J. F. N. L.W:son M. Komoroöarna. Se Comoroöarna. Komos [kå-] kallades hos forntidens greker hvarje festligt och muntert lag, där glädjen höjdes genom sång, musik och dans. Särskildt betecknade man därmed det vid Bakchosfesterna öfliga bruket, att skaror af yrande Bakchosdyrkare under skämt och sång ströfvade omkring på landsbygden och hängåfvo sig åt hvarjehanda uppsluppna tilltag. Ur dessa bakchiska festupptåg utvecklade sig efter hand det grekiska lustspelet, hvilket däraf fick namnet komedi (komodi'a, komossång). Under den yngre forntiden personifierades K. till en den yrande festglädjens gud, hvilken brukade af bildas som en bevingad yngling i sällskap med Silenos, Eros m. fi. A. M. A. Komotau [kåmå-; tjech. Chomútov], stad i nordvästra Böhmen, vid foten af Erzgebirge och järnvägen mellan Teplitz och Karlsbad. 15,896 inv. (1900), mest tyskar. I K. finnas högre gymnasium, lärarseminarium och teknisk skola, järnvägsverkstäder, pappersbruk, ångkvarn. I omgifningen brytas brunkol. K. plundrades af svenskarna i maj 1639. J. F. N. komp., språkv., förkortning för komparativ; mus.) förkortning för komponerad; hand., förkortning för kompani. Kompakt (lat. compa'ctus), sammanpackad, tät, fast, sluten. Kompaktat (af lat. compaci'sei, genom ömsesidigt fördrag öfverenskomma), fördrag, förlikningspunkter. - Baselkompaktaterna. Se Husiter, sp. 1354. Kompan. Se Kumpan. Kompanflaggstock. Se Kampanjflagga. Kompani (fr. compagnie, af lat. cum, tillsammans med, och panis, bröd). 1. Sällskap; uti industriellt eller kommersiellt syfte bildad förening, bolag, t. ex. Ostindiska kompaniet, Aktiebolaget Svenska ostasiatiska kompaniet. I firmabeteckningar förkortas ordet till Komp. (Comp.), Ko. (Co.) o. s. v. (A. & Komp.} och uttalas med tonvikt på första stafvelsen [kå'mpani]. - 2. Krigsv, a) Benämning på den minsta enheten vid infanteriet, som i taktiskt såväl som i administrativt hänseende är till viss grad själfständig. De vid nyare tidens ingång brukliga benämningarna "fana" och "fänika" utbyttes under 1600-talet mot kompani, hvarmed sedermera den minsta administrativa enheten vid alla vapen benämndes. Vid kavalleriet förenades två eller flera kompanier i taktiskt afseende till en skvadron, hvarefter kompaniindelningen under 1700-talet småningom försvann vid detta vapen, så att den numera finnes kvar endast i England (kallad troop). Vid artilleriet utbyttes benämningen vid 1800-talets början mot batteri. Från att vara en uteslutande administrativ enhet har kompaniet numera blifvit äfven en taktisk. Dess styrka på krigsfot uppgår vanligen till 200-250 man; på fredsfot utgör den 50-150 man. I de flesta arméer (i Sverige numera vid alla ständigt tjänstgörande trupper) sker manskapets utbildning från dess inträde i tjänst inom kompaniet, hvars betydelse är synnerligen stor, då det är den förnämsta, så att säga, moraliska enheten inom infanteriet. Befälet öfver kompaniet föres i regel af kompanichefen, som tillika ansvarar för dess utbildning samt för ordningen och, till en viss grad, för hushållningen inom detsamma. I tyska, franska och flera andra utländska arméer är kompanichefen beriden, något som är ett önskemål äfven hos oss och är tillåtet, om kompanichefen själf skaffar sig häst och underhåller den. b) Vid marinen ha kompanierna ingen taktisk betydelse, utan endast administrativ och ekonomisk. Flottans sjömanskår (förutom båtsmanskompanierna, hvilka sedan 1887 äro satta på indragning och nu ha blott 2 kompanichefer) är indelad i 10 matros-, 2 ekonomi-, 2 eldar-, 2 handtverks- och l minörkompani. Kompanier med udda nummer tillhöra Karlskrona, kompanier med jämna nummer Stockholms station. Skeppsgossekåren omfattar 5 kompanier. Kustartilleriet eger 12 artilleri-, 4 min- och 2 yrkeskompanier; de med udda nummer tillhöra Vaxholms, de med jämna Karlskrona kustartilleriregemente. Kompaniindelningen är här visserligen något mera. fast än vid flottan, där den icke kan tillämpas vid tjänstgöring ombord, men äfven vid kustartilleriet måste kompaniindelningen anses föga rationell, enär den ej är grundad på krigsorganisationen. Se vidare Kustartilleri och Sjömanskåren. Jfr Lifkompani. 2 a) C. O. N. 2 b) H. W-l. Kompaniadjuta'nt, krigsv., benämnes i Sverige den underofficer, vanligen fanjunkaren, som för kompaniets expedition och närmast biträder kompanichefen vid alla inre anordningar inom kompaniet. C. O. N. Kompanichef. Se Kompani 2. Kompanifana. Se Fana. Kompanigata, öppningen mellan de bägge tältraderna i ett kompanis läger. Kompanikolonn, krigsv., kallas den formering, som uppkommer, då kompaniet uppställes i kolonn (se d. o.) på sin närmaste underafdelning, plutonen. Då flera på detta sätt uppställda kompanier uppträda gemensamt, erhålles formeringen i kompanikolonner, hvilken efter de lång- och snabbskjutande gevärens införande blifvit utgångsformeringen för infanteriet, från hvilken det vidare utvecklar sig till striden. Preussarna tillkommer äran att ha satt nämnda formering i system, och den bidrog äfven till deras framgångar 1866. C. O. N. Kompanimöte, krigsv., kallades de samlingar till öfning kompanivis, som förr egde rum vid de svenska indelta trupperna. Se Vapenöfningar. Kompaniområde kallades efter 1885 års värnpliktslags antagande hvart och ett af de områden, i allmänhet motsvarande de indelta infanterikompaniernas områden, inom hvilka redovisningen af det värnpliktiga manskapet skedde. Hvarje sådant område stod under befäl af en kompaniområdesbefälhafvare, vanligen kompanichefen. Genom 1901 års värnpliktslag upphörde kompaniområdesindelningen och efterträddes af en indelning i rullföringsområden (se d. o.). C. O. N. Kompaniområdesbefälhafvare. Se Kompaniområde. Kompanjon (fr. compagnon, af lat. con, tillsammans med, och panis, bröd, således eg. den, som