därigenom fått äran af uppfinningen, ty först efter denna tid kom den i allmännare bruk på sjön. Jfr Asimutkompass, Deflektor, Deklination 3, Deviation 2, Galvanometer (för sinus- och tangentbussol), Induktion, Jordmagnetism, Kurs och Nakterhus. Vackra afbildningar af gamla kompasser lämnar A. Schück i "Alte schiffskompasse und kompassteile im besitz hamburger staatsanstalten" (1910). H. W-l. Kompassjustering [-ʃyste-]. Se Kompass, sp. 696. Kompasspåhåll. Se Grufkompass, sp. 393. Kompassupphängning. Se Cardansk upphängning och Kompass, sp. 694-695. Kompassväxter, bot., växter, hvilkas alla blad stå i ett och samma plan, sammanfallande med meridianplanet. Bladskifvorna träffas därför endast föga af middagssolens heta strålar, hvarigenom för stark transpiration undvikes. Kompassväxterna, dit den hos oss på ballastplatser förekommande Lactuca scariola hör, kunna därför trifvas på torra, solöppna lokaler. G. L-m. Kompastor (nlat., af lat. con, med, jämte, och pastor, herde), hjälppräst, som biträder den egentlige församlingsprästen. - I Sverige inrättades genom k. brefvet af 27 maj 1819 ett särskildt kompastorsämbete vid amiralitetet i Karlskrona. Enl. k. brefvet af 24 febr. 1826 skulle kompastorn stå i samma förhållande till amiralitetspastorn 'som en kyrkoherde till sin kontraktsprost. S. å. bestämdes antalet kompastorer till tre, men enl. ett k. bref 1840 skulle en af dessa platser stå obesatt och lönen fördelas mellan pastorn och de två återstående kompastorerna. Enl. k. brefvet af 24 maj 1864 skulle kompastorsämbetet vid de dåv. kompastorernas afgång förvandlas till bataljonspredikantsbefattning. 1865-74 fanns endast l kompastor; denne stod i rang mellan amiralitetspastorn och bataljonspredikanterna. Fr. o. m. 1875 upphörde faktiskt kompastorsämbetet. J. P. Kompatibel (fr. compatible, af compatir, tåla, fördraga, sämjas), förenlig, som kan förenas (på en hand). Se Inkompatibilitet. Kompatriot (fr. compatriote, af lat. con, gemensamt med, och patria, fädernesland), landsman. Kompendiarisk. Se Kompendium. Kompendium (lat. compendium), kort sammanfattning, utdrag af hufvudinnehållet i en vetenskap; kortfattad lärobok, handbok. - Kompendiös eller kompendiarisk, afkortad, kort, sammanträngd, bekväm, lätthandterlig. Kompendiös. Se Kompendium. Kompensation (af lat. compensare, motväga, utjämna). 1. Utjämning, kvittning, ersättning, skadestånd. - 2. Med.) en patologisk förändring, som verkar i motsatt riktning mot ett föregående lidande och till en del motväger dettas menliga inverkan på organismen. Ett valvelfel i hjärtat kan kompenseras genom hypertrofi af hjärtmuskeln. Vid krökning af ryggraden på ett ställe uppstår en kompensatorisk krökning åt motsatt håll på ett annat ställe, o. s. v. - 3. Fys. Om ett fel vid en viss mätningsmetod eller apparat har tendens att vilja gå i viss riktning, kan man stundom vidtaga en anordning, som åstadkommer en effekt i lika grad, men i motsatt riktning, hvarigenom felet upphäfves ("kompenseras"). Sålunda upphäfver man genom kompensationspendeln (se Pendel) eller kompensationsoron (se Ur) verkan af temperaturen, som tenderar att öka hastigheten vid lägre och sakta densamma vid högre temperaturer (hvarvid urverket drager sig före, resp. efter). Inom många mätningsmetoder, t. ex. elektriska, användes kompensation af felkällorna genom lämpligt anordnande af mätningarna. Äfven vid gasanalyser användes en (af Otto Pettersson fullkomnad) kompensationsmetod, hvarvid en viss gasvolyms utvidgning eller sammandragning genom ändringar i tryck, temperatur eller fuktighet motväges genom alldeles likartade ändringar hos en annan gasmassa, som hålles innesluten i kompensatorn. (Se Volymetrisk gasanalys.) 2. F. B.* 3. K.S-n. Kompensationsapparat, fys. Se Elektriska mätningar, sp. 304. Kompensationsoro. Se Ur. Kompensationspendel, fys. Se Pendel. Kompensationsströmmar. Se Haf, sp. 990. Kompensator (se Kompensera), apparat, som åstadkommer kompensation (se d. o.). 1. Fys. Babinets kompensator, en apparat för undersökning af polariseradt ljus, består af två kilformiga kvartsplattor, som kunna förskjutas i förhållande till hvarandra och tillsammans bilda en planparallell skifva (se Polarisation). - 2. Elektrot. Om Feussnerska kompensatorn se Elektriska mätningar, sp. 304. - 3. Se Kompass, sp. 696. 1. D. S-t. Kompensera (lat. compensare), afväga det ena mot det andra, utjämna, kvitta, ersätta, godtgöra. - Kompenseradt hjärtfel. Se Hjärtsjukdomar, sp. 869. - Kompenserade deviationsmagneter. Se Jordmagnetism, sp. 153. - Kompenserande hypertrofi. Se Hjärtsjukdomar, sp. 868. - Om kompensering af kompass se d. o., sp. 696. Kompert, Leopold, österrikisk skriftställare, f. 1822 i Böhmen, d. 1886 i Wien, af judisk börd, sedan 1857 tjänsteman vid kreditanstalten i Wien, författade en rad af psykologiskt och poetiskt värdefulla skildringar ur de bömiske judarnas lif på landsbygden, Geschichten aus dem Ghetto (1848, 3:e uppl. 1886; 2:a saml. 1860, 2 bd), Böhmische juden (1851), Am pflug (1855), Geschichten einer gasse (2 bd, 1865), Zwischen ruinen (3 bd, 1875), Franzi und Heini (2 bd, 1880) och Verstreute geschichten (1883). K:s "Gesammelte schriften" utgåfvos i 8 bd 1882-83. Flera af hans noveller ha öfversatts till skilda europeiska språk. Kompetens (fr. compétence, af lat. con, tillika med, och pe'tere, sträfva fram till, söka vinna), rättighet att täfla om en anställning, befogenhet, behörighet; erkänd duglighet, skicklighet att af göra eller verkställa en sak; en domstols behörighet, en ämbetsmans makt och de lagligt fastställda gränserna därför. - Kompete'nt, behörig, berättigad, befogad; duglig, hemma uti, som eger nödiga förutsättningar. Motsats: Inkompetens och Inkompete'nt. - Kompetitor, medsökande. Kompetenskonflikt, jur., emellan olika domstolar säges föreligga, då domstolarna äro af olika mening om, hvar laga forum för ett mål är. Konflikten säges vara positiv, då två eller flera domstolar