tillägga en hvar sig själf behörighet i fråga om ett och samma mål; den är negativ, då två eller flera domstolar, af hvilka en i verkligheten är behörig, förklara en hvar sig själf obehörig. Hvad angår konflikter af förra slaget märkes, att 25 :e kap. 21 :a § Eättegångsb. i 1734 års lag förbjöd domstol att döma, då saken redan var instämd till annan domstol; och detta förbud afsåg ej blott dömande, utan äfven saks upptagande till handläggning. I enlighet med denna princip (som, fastän stadgandet icke längre förekommer i Rättegångsb., ej dess mindre fortfarande gäller) bör i fall, då ett mål efter hvartannat anhängiggöres vid två domstolar, den domstol, till hvilken det sist instämmes, på grund af målets anhängighet vid annan domstol ex officio vägra att upptaga detsamma, och detta bör ske, äfven om domstolen skulle anse sig själf behörig och den andra domstolen obehörig. Skulle domstolen af obekantskap med förhållandet eller af försummelse underlåta att af visa målet och till följd häraf laga kraft egande dom af två domstolar komma att föreligga, -kan rättelse vinnas därigenom, att resning sökes hos Högsta domstolen. - Den negativa kompetenskonflikten blir akut först i det fall, att det beslut, hvarigenom den rätta domstolen visat målet från sig, vinner laga kraft. I sådant fall kan rättelse vinnas därigenom, att Högsta domstolen beviljar resning mot detta beslut. En mera praktisk utväg består däri, att Högsta domstolen, i stället för att bevilja resning, omedelbart föreskrifver, att målet skall upptagas vid den behöriga domstolen; och praxis lämnar jämväl exempel på detta tillvägagångssätt. Kompetenskonflikter kunna uppstå icke blott emellan ett lands domstolar inbördes, utan äfven emellan domstol å ena samt administrativ myndighet å andra sidan. Jämväl dessa sistnämnda konflikter kunna vara af antingen positiv eller negativ natur. Ifrågavarande konflikter äro icke att befara beträffande mål, hvilkas rent civilprocessuella eller rent administrativa karaktär är otvetydig, men möjligheten af konflikt ligger närmare, då det ifrågakommer att draga gränsen emellan de civilprocessuella målen och de mål, som höra till den administrativa rättskipningens, förvaltningsjurisdiktionens gebit. I vårt land saknas alla stadganden ang. lösningen af dessa konflikter. Dylika stadganden synas så mycket mera af behofvet påkallade, som man måste beträffande förhållandet emellan domstolar och administrativa myndigheter i princip fastslå, att de äro af hvarandra oberoende hvar inom sin sfär; förhållandet är ett sidoordnadt förhållande, ej ett förhållande af öfver- och underordning. Behofvet af lagstadganden i ämnet måste ock anses ökadt därigenom, att vårt land numera i Regeringsrätten erhållit ett högsta, själfständigt organ för den administrativa rättskipningen. I det betänkande "om inrättande af en administrativ högsta domstol eller regeringsrätt" (Stockholm 1907), som ligger till grund för den lag, hvarigenom Eegeringsrätten tillskapades, har ock uppmärksamheten riktats på förevarande ämne och önskvärdheten af en särskild konfliktdomstol framhållits. Emellertid har någon lagstiftning i ämnet ej kommit till stånd. E. K. Kompetenslagen (af 1904 kallas den "lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap", som, till fullföljande af de 1904 ratificerade Haagkonventionerna, kungjordes s. å. 8 juli. Benämningen grundar sig därpå, att lagen väsentligen afser att reglera förhållandet mellan svensk och utländsk rätts tillämplighet eller kompetens med afseende på de i rubriken antydda förhållandena. I den mån Sverige erhåller nya lagar till reglering af. andra privata rättsförhållanden, kunna alltså äfven dessa betecknas som kompetenslagar, om och i den mån de utgöra fristående lagar; däremot betecknas t. ex. 14 kap. i 1880 års växellag icke som kompetenslag, ehuru det afhandlar "förhållandet till utländsk lag". Kompetenslagen af 1904 innehåller fem kapitel, af hvilka det första handlar om äktenskaps ingående och motsvaras af konventionen för lösande af konflikter mellan lagar i fråga om äktenskap, det andra om återgång af äktenskap, det tredje om skillnad i äktenskap och motsvaras af konventionen för lösande af konflikter mellan lagar och jurisdiktioner i fråga om skillnad i äktenskap och ständig skillnad till säng och säte, det fjärde om förmynderskap för minderåriga och motsvaras af konventionen angående samma ämne; det femte innehåller vissa särskilda bestämmelser. Dessutom kompletteras 1904 års kompetenslag af särskilda förordningar ang. äktenskapscertifikat m. m. Se vidare Reuterskiöld, "Om äktenskap, äktenskapsskillnad och förmynderskap enligt svensk-internationell rätt" (1909). Rid. Kompetent. Se Kompetens. Kompetitor. Se Kompetens. Kompilation, Kompilator. Se Kompilera. Kompilera (af lat. compilare, plundra), åstadkomma en litterär produkt genom att sammanföra hvad andra skrifvit i ett visst ämne. - Kompilation, en på sådant sätt tillkommen litterär produkt utan själfständiga synpunkter eller undersökningar. - Kompilator, en som kompilerar. Jfr Plagiera. Komplanation (af lat. complanare, göra jämn), mat., kallas bestämmandet af ytinnehållet af en gifven solid figurs gränsyta. Är denna gränsyta buktig och dess ekvation gifven, så sker komplanationen i allmänhet medelst dubbel integration. I enklare fall, t. ex. i fråga om cylindriska, koniska och sfäriska ytor, kan den dock utföras genom användande af vissa speciella metoder. Komplement (af lat. complere, fylla). 1. Mat. Den vinkel eller båge, som utfyller en annan vinkel eller båge till 90°. Så är t. ex. 30°, eller en tredjedels rät vinkel, komplement till 60°, eller två E tredjedels rät vinkel, och i vidstående fig. bågen BD komplement till bågen A B. - Aritmetiskt komplement till ett gifvet tal kallas ett tal, som, lagdt till det gifna, åstadkommer till resultat 0. Siffrorna i komplementet erhåller man genom att i det gifna talet subtrahera den sista siffran från 10 och de öfriga siffrorna från 9, hvarjämte efteråt sättes en subtrahend, bestående af en etta med så många nollor, som det gifna talet innehåller siffror. Så är t. ex. 735-1,000 det aritmetiska komplementet till 265. Genom användande af det aritmetiska komplementet förvandlas omedelbart