703 Komplottanter-Kompositionen vid riksdagen 1771-72 704 bestraffas. I fråga om statsförbrytelser ha emellertid strafflagarna sedan gammalt med stränga straff belagt äfven en blott stärapling såsom sådan. Så är t. ex. förhållandet i svensk lag. I nyare strafflagar förekommer en sådan straffbestämmelse ang. komplott äfven i fråga om andra svåra brott. Så t. ex. i norsk strafflag äfven i fråga om allmänfarliga förbrytelser samt rån. I angelsaxisk rätt går man sedan gammalt vida längre och bestraffar som komplott (eng. conspiracy) öfverenskommelser att begå olagliga eller t. o. m. blott orättrådiga handlingar (unlawful acts), alltså äfven sådana, som icke äro i sig brottsliga, en straffbestämmelse, som länge utgjort ett starkt hinder mot utvecklingen af de engelske arbetarnas koalitionsrätt. - Slutligen är att märka, att den omständigheten, att ett brott föröfvats af flera, som gemensamt öfverenskommit att begå dylika gärningar, i åtskilliga strafflagar föranleder ett väsentligt strängare straff i fråga om vissa förbrytelser, såsom stöld, rån, hemfrids-brott o. d. N. S-g. Komplottanter, deltagare i en komplott (se d. o.). Komplute'nsiska bibeln. Se Complutensi-ska bibeln. Komponent (af lat. compönere, sammansätta). 1. Astron. Se D u b b e l s t j ä r n o r, sp. 975. - 2. Mek. Se Krafternas parallellogram. Komponera (lat. compönere), sammansätta, t. ex. ett mönster, ett musikstycke. Se Komposition 3. Komponist. Se Komposition 3. Komposa'nt (af fr. composer, sammansätta), mek. Se Krafternas parallellogram. Kompo'sita. Se K o m p o's i t u m. Kompositakapitäl (af lat. compofsitus, sammansatt), "sammansatt kapital", 1. Romerskt kapital kallas en af romarna uppfunnen kapitalform, som visar det Joniska kapitalets voluter med tillhörande echinus lagda öfver eller liksom uppstigande ur det korintiska kapitalets bladkransar. Se Kapital, sp. _854-855. Komposition (lat. composVtio), sammansättning, enskilda delars sammanbindande till ett helt, ordnande ; öfverenskommelse (se t. ex. Kompositionen vid riksdagen 1771-72). 1. Gramm., sammansättning, sammansatt ord. Se Kompositum. 2. Konstt.j anordningen och byggnaden af ett konstverk. Kompositionen är det konstnärliga ska-pandets början och slut, sammanfattningen af alla dess syften och medel. Intet konstverk och ingen konstart kunna därför undvara den: dikten, musiken, arkitekturen, bildhuggarkonsten och måleriet kräfva i lika grad en fast och harmonisk byggnad. Kompositionen är intet utvärtes och tekniskt, den måste intimt höra samman med konstskapelsens anda och stil, bestämmas af dessa och på dem återverka bestämmande. Det genom sitt innehåll betydande måste också i formellt hänseende framträda som väsentligt, det underordnade får ej göra sig obe-fogadt gällande. Hvarje konstart och inom denna hvarje stil ha sina speciella kraf och regler i fråga om kompositionen, hvarför ett närmare ingående på kompositionens problem här ej är möjligt. Till undvikande af ett vanligt missförstånd i fråga om kom- positionen i måleriet må erinras om, att denna ej ensamt rör sig med form- och linjekombinationer, utan äfven med ljus, skugga och färger. 3. Mus., tonsättningskonst, eller uppfinningen och den såväl estetiskt som tekniskt konstnärliga utarbetningen af ett tonstycke; äfven tonstycket själft, tonsättning, tondikt. Själfva uppfinningen kan icke läras, utan är en medfödd förmåga. Vid utarbetningen åter har adepten att tillegna sig vissa lagar och regler, som innefattas ikompositions-läran, hvilken åter sönderfaller i en mera gram-matisk del, innehållande läran om musikens element (melodi, rytm, harmoni, kontrapunkt) och deras korrekta användning, samt en mera estetisk del, undervisande om elementens bearbetning till högre konständamål, om form och stil (bl. a. läran om tematiskt arbete, satsens byggnad, sonatform o. s. v.) äfvensom instrumentationslära. Fullständiga kompositionsläror äro utgifna af Reicha, Fetis, Marx, Lobe, Richter, Jadassohn, Bussler, Riemann, Prout, d'Indy m. fl. - Att uppfinna och sammansätta ett tonstycke kallas att komponera; den, som idkar denna sysselsättning, kallas kompositör (fr. compositeur; ty. komponist), fem. kompositris, eller tonsättare (i högre stil tondiktare). 4. Tekn., dels en i färgerier som betmedel använd lösning af tennklorid, dels förr bruklig benämning på en legering af olika metaller, t. ex. tenn och koppar, antimon och vismut. 2. A. L. R. 3. A. L.* 4. P. T. C.» Kompositer 1. Kompositéer, bot., namn på fam. Compositce. Kompositfartyg (af lat. compofsitus, sammansatt), eng. composite vessel, fr. navire composite, ty. compositschiff, skpsb., ett fartyg af blandad trä-och järnbyggnad; köl, stafvar och bordläggning äro vanligen af trä, men spant, däcksbalkar och kölsvin m. m. af järn. Kompositfartyg användes förr mycket till te-transport från Kina, innan denna fraktfart öf-vertogs af ångfartyg. De förekomma numera sällan. Jfr Diagonalförbindning. C. K. S. Kompositionen vid riksdagen 1771-72, en i början af riksdagen på konung Gustaf III.-s uppmaning och i hans närvaro ingången öfverenskommelse mellan de ledande männen af både hatt- och mösspartiet i syfte att göra slut på den bittra partikampen, öfverenskommelsen, som 27 juni 1771 skriftligen af-fattades, innehöll i hufvudsak, att statsförfattningen skulle lämnas orörd och 1751 års konungaförsäkran oförändrad bibehållas; att fred och vänskap med alla främmande makter skulle vårdas och inga förbindelser ingås, som kunde väcka kallsinnighet hos någon annan makt; att inga förföljelser skulle anställas och inga undersökningar sträcka sig längre tillbaka än till slutet af sista riksdagen; att två af de 1769 "licentierade" riksråden genast skulle kallas att intaga redan ledigvarande platser i rådet och några af mössornas kandidater genom dåvarande rådsherrars frivilliga af sked vid riksdagens slut insättas i rådet. Hvartdera partiet förbehöll sig frihet att arbeta på att vinna öfverhand vid riksdagen, men man lofvade, att det parti, som i ett stånd segrade vid elektorsvalen, skulle ur motpartiet välja en tredjedel af hvarje utskotts ledamöter. Enligt det muntliga aftalet skulle äfven korruptionen afskaffas, men denna punkt ansågs ej böra införas i den skrift^ liga uppsatsen. Kompositionen blef snart öfverträdd Ord, som saknas under K, torde sökas under C.