bildningsläran, hvilken tillsammans med ordfogningsläran l. syntaxen ingår i den grammatiska formationsläran (bildningsläran), som har att redogöra för de särskilda språkformernas bildningssätt i motsats till flexionsläran (böjningsläran), som redogör för paradigmens bildning. - Jfr i det hela Ad. Noreen, "Vårt språk", VII, 20 ff., 39 ff. Ad. N-n. Kompositör. Se Komposition 3. Kompost (it. compo'sta, af lat. compo'situm, sammansatt, blandning), landtbr. Se Kompostgödsel. - Kompostera, upplägga i kompost. Kompostera. Se Kompost. Kompostgödsel (se Kompost) l. Blandningsgödsel, landtbr., kallas gödsel, beredd af affall af allehanda slag, sammanblandade med ämnen, som skola verka upplösande på deras innehåll af växtnäring. Vanligen komposteras sopor, ogräs, själfdöda djur och andra växt- och djurämnen med aska och kalk samt stundom hästgödsel och latrin, som skola inleda en upplösande jäsning i komposten, och blandas lagervis med dy- eller mull- jord, som skall hålla massan fuktig och kvarhålla frigjorda gasformiga eller i vatten lösta ämnen. Komposten fuktas med gödselvatten, för att dess halt af växtnäring må ökas och jäsningen befordras. Sedan denna aftagit, omstickes komposten, hvarvid, då så behöfves, oupplösta ämnen ånyo blandas med upplösande. Kompost bildar efter att ha legat i hög två eller flera år en näringsrik och särskildt i trädgårdar för många ändamål värdefull jord, kompostjord. Kompostberedning användes förr mycket mer allmänt än i senare tid, då de lätt tillgängliga konstgödselmedlen till stor del fylla gödselbehofvet. Stundom komposteras svårlösliga konstgödselmedel för att bli snabbare verkande. H. J. Dft. Kompostjord. Se Kompostgödsel. Kompott (fr. compote, af lat. comporsitus, sammansatt), ett slags fruktmos, bestående af t. ex. äpplen eller päron, som äro kokta med vatten och socker så, att deras form är någorlunda bibehållen. Kompound [kåmpau'nd; eng. compound, sammansatt], Kompounddynamo. Se Elektriska maskiner, sp. 262. - Kompoundfett. Se Smörjfett. - Kompoundmaskin. Se Ångmaskin. - Kompoundolja. Se Konsistensfett. - Kompoundplåt, plåt, bestående af två sammansvetsade plåtar, den ena af mjukt järn, den andra af hårdt och i allmänhet härdadt stål. Kompoundplåt användes dels som pansar för krigsändamål, dels vid konstruktionen af kassahvalf o. d. På senare tider har kompoundplåten inom krigstekniken ersatts med cementerad plåt, hvilket senare slag också allt allmännare användes för kassahvalf. G. D. Kompoundering (se Kompound), elektrot., en dynamomaskins förseende med kompoundlindning. Se Elektriska maskiner, sp. 262. Kompress (fr. compresse, af lat. compressus, sammantryckt), med., ett oftast flerdubbelt samman-viket stycke gastyg, som doppas i vatten eller lösning af något medikamentöst ämne och lägges på huden, vanligen i ändamål att verka afkylande eller lindrigt sammandragande. I vissa fall, såsom vid en del ögonsjukdomar, begagnas ljumma eller varma kompresser. På färska sår lägger man numera ej gärna kompresser; de passa ej väl tillsammans med den antiseptiska behandlingen. Friska, hopsydda sår täckas numera af torra, sterila gaskompresser. Rsr. (J.Å.) Kompressibel (af fr. compressible), sammantryckbar. - Kompressibilitet, sammantryckbarhet (se d. o.). Kompression (lat. compre'ssio), sammantryckning, sammanpressning, särskildt om gaser och ångor. Fys. När en gas eller en ånga undergår kompression (komprimeras), kunna dess tryck och temperatur förändras på otaliga sätt, allteftersom det under kompressionen bildade värmet afledes i större eller mindre grad. Bland tillståndsförändringarna äro de adiabatiska och isotermiska kompressionssätten af särskild betydelse för mekaniska värmeläran och i verkningssättet hos exempelvis luftkompressorn, kylmaskinen, ångmaskinen, förbränningsmaskinen m. fl. ingår kompression af gas (luft) eller ånga mer eller mindre öfverensstämmande med ofvannämnda förfaringssätt. Kännetecknande för adiabatisk kompression är frånvaron af värmeafledning, hvaremot vid isotermisk kompression värme bortledes i så hög grad, att temperaturen förblir konstant. I en ångmaskin kvarhålles och komprimeras en del af afloppsångan närapå adiabatiskt till visst tryck för vinnande af bättre ekonomi och stötfri gång. Tillnärmelsevis isotermisk kompression förekommer t. ex. i luftkompressorer med mycket god kylning. - Kompressionselddon. Se Elddon. - Kompressionskula, en sådan gevärskula, hvars utträngande i räfflorna och däraf följande styrning orsakas af kulans sammantryckning af krutgasen i längdriktningen. - Kompressionsmaskin. Se Ismaskin. - Kompressionsmätare. Se Manometer. - Kompressionspump. Se Luftpump. - Kompressionsvärme, det genom sammantryckning af en gasmassa alstrade värmet. E. R-r. H. W. W.* Kompressiv (fr. compressif), sammantryckande. Kompressor. Se Luftkompressor. Kompressorium (af lat. compressare, kraftigt sammantrycka), plur. kompressorier, med., ett instrument, hvarmed man åstadkommer ett tryck på en kroppsdel, vanligen för att sammanpressa någon rörformig kanal, oftast en pulsåder, såsom vid behandling af pulsådersvulster (se Aneurysm). Kompressorier användas någon gång äfven vid andra tillfällen. Rsr.* Komprimera (lat. compri'mere), sammantrycka, hoppressa, sammantränga, förtäta; undertrycka. Subst. Kompression (se d. o.). Komprimerad luft, fys. Se Flytande luft. Kompromettera (fr. compromettre, af lat. compromi'ttere, ömsesidigt lofva), blottställa, framställa i en dålig dager, göra misstänkt (för delaktighet i förseelse, brott eller brottslighet). Kompromiss (af lat. compromi'ttere, ömsesidigt lofva), öfverenskommelse mellan tvistande parter i annan ordning än den i allmänhet gällande; äfven den nämnd, åt hvilken sådant uppdrag lämnas; en (ofta politisk) saks afgörande genom ömsesidiga eftergifter (se t. ex. Medling); öfverenskommelse mellan deltagare i en sporttäflan att dela priset för att bespara sig en afgörande sluttäfling. - Om den i svensk riksdagshistoria bekanta kompromissen se närmast följande art. Om kompromissen af 1850 se Nord-Amerikas förenta stater (Historia) och om kompromissen i