s. å. K. upphöjdes 1901 till baron och 1907 till grefve. V. S-g. Kon (grek. konos) 1. Kägla, mat. 1. I allmänhet hvarje figur, som begränsas af en konisk yta (se d. o.). Stundom förstår man med kon just denna koniska yta. - 2. I inskränkt bemärkelse en solid figur, som begränsas af en konisk yta, hvilkens direktris är en cirkel, samt af ett med denna cirkels plan parallellt plan. Konens plana gränsyta kallas dess bas. Sammanbindningslinjen mellan konens spets och basens medelpunkt kallas axel. Sida i konen kallas sammanbindningslinjen mellan spetsen och en godtycklig punkt på basens omkrets. Konen säges vara rät eller sned, allteftersom axeln är vinkelrät mot basen eller icke. Konens höjd är den räta linje, som från spetsen drages vinkelrätt mot basen. Ett plan, som lägges genom axeln, skär konens buktiga yta utefter två sidor; vinkeln mellan dessa sidor kallas konens vinkel. Konens kubikinnehåll är lika med en tredjedel af höjden multiplicerad med basen. Den buktiga ytan af en rät kon med basradie r och höjd h är - Med stympad 1. afstympad kon förstår man den del af konen, som begränsas af basen och ett med denna parallellt plan. (I- F.) Konak, turk., härbärge, hus; i ottomanska rikets provinser kallas guvernörernas, valiernas, residens konak. Ordet har inlånats i de sydslaviska språken som benämning på konungaborgen. Konakry, hufvudstad, med omkr. 15,000 inv., i Franska Guinea (se d. o.). Konarski, Stanislaw, polsk skolman och skriftställare, f. 1700, d. 1773, vardt, efter resor till Italien, Frankrike och Tyskland, 1730 lärare i historia och retorik vid piaristordens skola i Warschau. I framgångsrik kamp mot jesuiternas undervisningsmetod grundlade han 1743 anstalten Collegium nobilium, som gaf uppslaget till den undervisningskommission, hvilken riksdagen tillsatte efter jesuitordens upphäfvande. I pedagogiska och oratoriska skrifter uppträdde K. mot det osmakliga bruket att uppblanda polskan med latin, hänvisade på Frankrikes pseudoklassiska litteratur som mönster, sökte genom öfversättningar af Corneilles m. fl:s dramer uttränga skoldramat och bidrog till skapandet af en polsk nationalteater i Warschau (1765). Viktigast bland K:s verk blef dock O skutecznym rad sposobic (Om ett verksamt sätt att hålla rådsförsamlingar; 4 bd, 1760-63), hvari han brännmärkte adelns konfederationer och "liberum veto" samt föreslog botemedel mot rikets anarkiska förhållanden. (R. N-n.) Konaxial (af lat. con, med, och a'xis, axel), med gemensam axel. Koncedera (lat. concedere), medgifva, gå in på, gifva med sig. Koncentration. Se Koncentrering. Koncentrationselement, fys. Se Galvaniskt element, sp. 668. Koncentrationsläger (eng. concentration camps 1. refugee camps), under boerkriget (se d. o.) af de engelska myndigheterna upprättade läger för fångna boer, särskildt "icke stridande" från landområden, som besatts af engelsmännen. Ursprungligen afsågos nämnda läger, enligt lord Roberts' proklamation af 22 sept. 1900, för dem af boerna, som frivilligt gåfvo sig åt engelsmännen. Dessa fångar tillförsäkrades sålunda rättighet att få kvarstanna i landet, medan krigsfångarna i egentlig mening sändes till engelska kolonier (Ceylon, Bermudasöarna, S:t Helena m. fl.) utanför Afrikas fastland. För ifrågavarande ändamål uppfördes stora tältläger, rymmande flera tusen man, vid Pretoria och Bloemfontein. Proklamationen hade emellertid icke åsyftad verkan, i det att endast ett jämförelsevis ringa antal boer nedlade vapen. De båda lägren - liksom de sedermera upprättade i eller vid Johannesburg, Standerton, Pietermaritzburg, Durban, Volksrust, Middelburg, Ermelo, Aliwal North, Winburg m. fl. - fingo i stället mottaga hufvudsakligen kvinnor och barn, tillhörande boerfamiljer, hvilkas vapenföra medlemmar voro i fält, tillfångatagits eller stupat. För de engelska myndigheterna framstod nämligen, ju längre kriget varade och ju större område af landet, som besattes af engelsmännen, nödvändigheten af att på något sätt sörja för boernas å farmerna kvarlämnade familjer. Detta blef i synnerhet fallet, sedan lord Kitchener öfvertagit befälet (29 nov. 1900) och börjat tillämpa ett krigföringssätt, som förnämligast gick ut på att uttömma boernas hjälpkällor och sålunda göra det omöjligt för dem att fortsätta kriget. Hellre än att öfverlämna kvinnorna och barnen åt närmaste boerkommando, valde man att sammanföra dem till de ofvannämnda lägren, hvilka då började benämnas koncentrationsläger, och där underhålla dem på engelska statens bekostnad. Antalet på så sätt internerade uppgick slutligen, då det var som störst (i aug. 1901), till öfver 105,000 individer, hvaraf omkr. 17,000 män, 36,000 kvinnor och 52,000 barn. Boerna och deras förespråkare ha framhållit att, då de internerade hvarken erhöllo, enligt deras mening, tillräckligt underhåll eller nöjaktig vård, hvarom den stora dödligheten, särskildt bland barnen (i aug. 1901 1,545 dödsfall bland 52,255 barn), bure vittne, vore det ett brott mot folkrätten att hålla dem i fångläger. Å andra sidan har framhållits, att engelsmännen knappast hade något annat val i betraktande af, att kriget under sitt senare skede karakteriserades af ständiga öfverfall och raids, hänförbara till det s. k. "lilla kriget", att kvinnorna och barnen, om de kvarlämnats på farmerna, omkommit af brist på födoämnen eller fallit offer för de mot boerna fientligt stämde kaffrerna, att "fångarna" icke hade det sämre än de engelske soldaterna och att de anmärkta bristerna berott därpå, att boerna afbrutit engelsmännens förbindelselinjer eller uppsnappat dessas lifsmedelstransporter, samt att den stora dödligheten bland barnen förorsakats bl. a. af brist på mjölk och af en mässlingsepidemi. En vädjan från boerhåll (1901) till de europeiska makterna ang. utverkandet af bättre behandling af de internerade hade ingen påföljd. H. J-dt. Koncentrera (fr. concentrer, af lat. con, med, och ce'ntrum, medelpunkt), förena i en medelpunkt, sammanföra, samla, sammantränga; kem., borttaga lösningsmedel från en lösning. Lösningar af salter eller icke flyktiga ämnen kunna koncentreras ("göras starkare") genom afdunstning eller, i många fall, genom frysning. Äfven blandningar af flyktiga ämnen, t. ex. alkohol eller eter, med vatten kunna till en viss grad koncentreras genom destillation.