Koncentrering l. Koncentration (se Koncentrera), sammanträngning, sammanslutning. Inom krigsv, förstås med koncentrering vanligen en armés tätare sammanslutning för upptagande af krigsrörelser. Denna sammanslutning går ofta under benämningen strategisk uppmarsch, men i svenska arméns reglementen skiljes mellan denna, den första samlingen, och den andra, koncentreringen, som är inledning till själfva krigsrörelserna. Att den senare kan komma att verkställas med öfverhoppande af den första uppmarschen är gifvet. C. O. N. Koncentrisk (se Koncentrera), med gemensam medelpunkt. 1. Bot. Se Kärlsträng. - 2. Mat. Koncentriska kallas kroklinjer, hvilkas medelpunkter sammanfalla. Mots. Excentrisk. Koncept (lat. conce'ptum, af conci'pere, upptaga i sig, affatta), förberedande affattning af ett skriftligt arbete, utkast; utarbetning, som ännu ej är renskrifven; "kladd". Däraf uttrycket förlora 1. tappa koncepten, komma af sig, bli förvirrad, rådlös. Konceptakel (lat. concepta'culum, förvaringsrum), bot. Se Fucaceæ. Konception (lat. conce'ptio, af conci'pere, upptaga i sig), aflelse, befruktning; fattande och alstring af idéer, produktivt fantasi- och tankearbete; föreställning, begrepp; affattande af en skrift. Se vidare Conceptio och jfr Koncipiera. Konceptism (sp. concepti'smo), den förkonstlade, med spetsfundigheter och stilistiska ordlekar späckade stil, som skapades af spanske författaren Alonso de Ledesma (1552-1623). Den var nära besläktad med kultismen l. gongorismen (Gongora 1561-1627) och hade sina motsvarigheter i den italienska marinismens "concetti" (Marini 1569- 1625) och i den engelska euphuismen (Lyly 1554 -1606). Ad. H-n. Konceptualism, teol. Se Nominalism. Koncert [uttalas äfven kånsär]. Se Konsert. Koncession (lat. conce'ssio, af concédere, medgifva, tillstädja), offentlig myndighets medgifvande, i synnerhet af regeringen meddeladt tillstånd att sätta i gång och drifva företag af sådan betydelse för det allmänna eller med så pass ingripande verkningar på andras rättsområden, att det (för den allmänna säkerheten eller för andra samhällsintressens skull) befunnits nödvändigt att förbjuda företagen, med mindre ifrågavarande tillstånd vunnits. Enligt svensk rätt kräfves koncession ("består koncessionstvång") för järnvägsanläggningar (se Järnväg, sp. 433), för vissa elektriska starkströmsanläggningar (se Elektriska anläggningar, sp. 233), för elektriska anläggningar för telegrafering eller telefonering utan tråd (lag 31 aug. 1907) samt för eftersökande och bearbetande af stenkolsfyndigheter (se Gruflagstiftning, sp. 395). Med koncession likartadt är det K. M:ts tillstånd, som erfordras för byggande i kungsådra (se Kungsådra), äfvensom K. M:ts tillåtelse till drifvande af bankrörelse ("oktroj", se Enskild bank och Oktroj). Då fråga är om näringar, som icke på grund af sin natur förutsätta ett starkt begränsadt antal utöfvare, men dock ej få utan särskildt af offentlig myndighet meddeladt tillstånd idkas - såsom gårdfarihandel, bergsbruk, tillverkning af sprängämnen, pantlånerörelse, yrkesmässig automobiltrafik -, begagnas icke hos oss (men väl i främmande länder) ordet koncession om tillståndet till näringens idkande. - Koncessionera, meddela koncession åt. C. G. Bj. Koncessionssystem, jur., sådan rättslig ordning beträffande vissa slags företag, att deras drifvande gjorts beroende af särskildt beviljad koncession. En dylik ordning innebär i regel en inskränkning i förut rådande större handlingsfrihet på ifrågavarande område, men kan också innefatta ett begränsadt medgifvande af företag, som förut varit förbjudna. C. G. Bj. Koncessiv (af lat. concedere, medgifva), medgifvande. Koncessivsats l. Koncessiv bisats (af lat. concedere, medgifva) är en sådan bisats (subordinerad sats), som innehåller ett medgifvande, t. ex. oaktadt våren kom sent, är skörden god. Sådana satser inledas genom koncessiva konjunktioner: ehuru, fastän, oaktadt, äfven om, om också. Satser inledda genom de båda sist nämnda konjunktionerna äro konditionalt-koncessiva, t. ex. äfven om han nu kommer, är saken förlorad. I hufvudsatsen kan genom dock, likväl, i alla fall o. d. hänvisas på bisatsen. Står hufvudsatsen efteråt, kan den inledas med så. Lll. Koncessiv konjunktion. Se _{Koncessivsats}. Konchylier, Konchyliologi. Se Konkylier. Koncilium. Se Konsilium. Koncinnitet (af lat. conci'nnus, prydlig, väl afpassad), ret., ett muntligt eller skriftligt föredrags egenskap att vara måttfullt och harmoniskt fördeladt på samma gång som formskönt och sinnrikt. Termen användes i Sverige ännu under 1800-talets förra hälft. Koncipiera, Koncipera (lat. conci'pere), upptaga i sig, undfå; befruktas, bli hafvande; fatta med inbillningskraften eller tanken; framalstra; författa. Jfr Konception. Koncis (lat. concisus, af contidere, afskära), kortfattad, sammanträngd, kort, men innehållsrik. Jfr Koncentrera. - Subst. Koncision 1. Koncishet. Koncishet, Koncision. Se Koncis. Kondakov [kandakå'f], Nikodim, rysk konsthistoriker, f. 1846, professor i konsthistoria 1877 vid universitetet i Odessa, 1888 i Petersburg, där han samtidigt hade anställning äfven vid Eremitagets konstsamlingar och inom arkeologiska kommissionen, professor vid ryska arkeologiska institutet i Konstantinopel 1894, har studerat hufvudsakligen den bysantinska konsten. Han har utgifvit Istorija vizant. iskusstva i ikonografii po miniaturam gretjeskich rukopisej (Bysantinska konstens och ikonografiens historia på grundval af grekiska handskrifter, 1877, fr. öfv. 1886), Vizant. tserkvi i pamjatniki Konstantinopolja (Konstantinopels bysant. kyrkor och andra minnesmärken, 1886), Istorija i pamjatniki vizantijskoj emali (Bysant. emaljer, 1892) samt (i förening med I. Tolstoi) det populära samlingsverket Russkija drevnosti o pamjatnikach iskusstva (Gammalrysk konst, Petersb. 1889 ff.). Lll. Kondemnation. Se Kondemnera. Kondemnera (lat. condemnare, fördöma, domfälla), döma till beslag, taga i beslag, förklara förbruten; utdöma, förklara (ett fartyg) sjöodugligt l. icke värdt att vidare repareras; förklara ett i krig taget fientligt handelsfartyg för god pris (se d. o.). - Subst. Kondemnation.