715 Kondensat-Kondensor 716 Kondensat (se Kondensera), kondenserad ånga eller gas ise K o n d e n s a t o r och Kondensor). Kondensatiön (se Konde-nsera). 1. Fys., förtätning af gaser och ångor till vätskeform, sker genom afkylning och, om nödigt är, genom samtidigt användande af högt tryck. En nödvändig förutsättning för, att kondensation skall kunna ega rum, är att temperaturen understiger ämnets kritiska temperatur. Man har kunnat bringa till flytande form alla gaser, äfven dem, som förr ansågos inkoercibla 1. permanenta; den sist återstående var helium, hvars kondensation lyckades först i juli 1908. Vid kondensationen frigöres den värmemängd, som åtgått för ångbildningen, ångans s. k. latenta värme. Detta är vanligen rätt betydande, och därför måste t. ex. vid vätskors destillation sörjas för god afkylning därigenom, att ångornas kondensation får ske i spiralrör eller annorlunda formade kärl med väggar af stor yta och god värmeledningsförmåga, som omspolas af kallt vatten. När kondensationen icke eger rum på ytan af någon fast eller flytande kropp, utan inuti själfva ångmassan (som f. ö. kan vara blandad med någon annan gas), utföra i denna förefintliga dammpartiklar eller ioner rollen af "kärnor", kring hvilka de utfällda vätskedropparna bildas (jfr Dimma). Finnas inga kärnor närvarande, kan temperaturen sjunka högst betydligt, utan att kondensation eger rum. Särskildt vattenångas kondensation spelar såväl inom tekniken som i naturen en utomordentligt viktig roll. Nederbörden i sina olika former af dagg, regn, hagel och snö har sin orsak i kondensation genom afkylning mot marken eller i de högre, kallare luftlagren. Jfr Flytande luft. Se vidare Kokning, Kritisk temperatur och Kylappara-ter. 2. Kem., en reaktion, genom hvilken organiska molekyler eller delar däraf sammanslutas med hvarandra på det sätt, att kolatomer komma att binda hvarandra. En kondensation medför således kolkedjans förlängning i en organisk molekyl. Exempelvis kan anföras den s. k. aldolkondensationen mellan två aldehydmolekyler: CH3. CHO+CH3. CHO = CH3. CH(OH) . CH2. CHO Denna reaktion förmedlas af utspädda alkalier. Ett annat ofta användt kondensationsmedel är metalliskt natrium, som man låter inverka på organiska halogenföreningar; på detta sätt erhållas t. ex. högre kolväten ur lägre. På senare tid har metalliskt magnesium fått betydelse som ett utmärkt kondensationsmedel (se G r i g n a r d). 1. L. A. F. (G. I.) 2. P. T. C. (H. E.) Kondensationsapparat. Se Kylapparater. Kondensationselektroskop, fys. Se Elektro-sko p. Kondensationshygrometer, fys. Se H y g r o -meter, sp. 1481. Kondensationskärna, fys. Se lonisering, sp. 827. Kondensator (se Kondensera). 1. Elektrisk kondensator, fys., en anordning för uppsamling af elektricitetsmängder till större belopp, än som är möjligt på fristående ledare. Den består af två ledande ytor, kondensatorns beläggningar, skilda åt af ett tunt isolerande skikt. Hållas de båda beläggningarna på olika potential, laddas de med elektricitet af motsatta tecken till en relativt betydande mängd (jfr Elektricitet, sp. 204, där dock benämningen kondensator användes på endast den ena, den till jorden bortledda, beläggningen). De inom telegraf- och telefontekniken använda kondensatorerna af stor kapacitet tillverkas vanligen af stanniol med isolerande mellanlägg af paraffineradt papper. Kondensatorer afsedda för vetenskapligt ändamål ha som isoleringsmedel mycket ofta glimmer -- de hopsättas af på båda sidor försilfrade glimmerblad -- eller för en del noggranna mätningar helst enbart luft (frånsedt några få fasta understödspunkter). En annan mycket använd kondensatorsform utgör laddflaskan (se d. o.). -- 2. Kem. Se Brännvinsbränning, sp. 432--433, och Deflegmator. 1. G. I. Kondensera (lat. condensäre, af con, tillsammans, och de'nsus, tät), förtäta, sammanpressa, särskildt öfverföra gaser och ångor till flytande eller fast form (se Kondensation 1), vidare sammanbinda två eller flera mindre molekyler till större molekyler eller molekylkomplexer (se Kondensation 2). - Kondenserade syror, Kondenserade baser, kem., benämnas syror och baser, som innehålla flera medelst syre förenade atomer eller atomgrupper, t. ex. pyrofosforsyra, (H0)2 PO . O . PO(OH)2 och blyoxidhydrat HO Pb . 0 . Pb . O . Pb(OH). - Kondenserad mjölk. Se Mjölk. P. T. C.* Kondensor (se Kondensera), mek., apparat, i hvilken en ånga eller gas kondenseras, d. v. s. bringas i flytande form. Ofta försiggår tillståndsförändringen under atmosfärtryck, än oftare afser likväl kondenseringen att framkalla och underhålla ett vakuum eller undertryck i själfva kondensorn. Så är alltid fallet vid en kondenserande ångmaskin, i hvars kondensor ångan efter att ha afgifvit arbete i cylindern kondenseras genom afkylning med kallt vatten under högt och tillnärmelsevis konstant vakuum. I de äldsta maskinerna kondenserades ångan därigenom, att kylvattnet sprutades in i själfva cylindern (insprutningskondensor). Den skotske fysikern J. Watt var den förste, som lät kondenseringen försiggå i ett särskildt rum. Kondensorn till en ångmaskin måste alltid förses med luftpump (utom vid ejektorkondensorer), som ur densamma bortskaffar inläckande äfvensom kylvattnet åtföljande luft. Kondenseringen kan ske antingen genom direkt beröring mellan ångan och kylvattnet, d. v. s. i en blandningskondensor, eller därigenom, att kylvattnet får genomströmma ett större antal tuber, vid hvilkas utsida ångan kondenseras, d. v. s. i en ytkondensor. Blandningskondensorer indelas i parallellströms- och motströmskondensorer. I parallellströmskondensorer insläppas ångan och kylvattnet upptill, hvarvid det senare vanligen sprides med stril e. d. Kondensatet och det uppvärmda kylvattnet bilda tillsammans "varmvattnet", hvilket samlar sig nedtill i kondensorn. För bortskaffande af detsamma användes ofta kondensorns luftpump, hvilken då samtidigt evakuerar och länsar kondensorn ("kondensor med våt luftpump"). Motströmskondensorn mottar ångan nedtill, men kylvattnet upptill. Det senare fördelas under sin fallrörelse i tunna skikt medelst insatta skärmar och genomtränges af den uppåtströmmande ångan. Genom strömningssättet uppstå i kondensorn