723 Koner-Konferens och utveckling ur hudens papillarlager ofta kallas, p a p i 11 o m e t, är en vårtformig, å ytan vanligen ojämn och knottrig, än stjälkad, än på bred bas sittande utväxt af mycket olika form och storlek. Under mikroskopet visar sig detsamma bestå af en än ansenligare, än svagare bindväfsstomme, hvaruti mer eller mindre rikliga blodkärl förlöpa och som täckes af ett vanligen betydligt epidermis- eller öfvcrhudslager. E. ö-n.* Koner [kåner], Max, tysk målare, f. 1854 i Berlin, d. 1900, studerade därstädes vid konstakademien, där han blef lärare 1890. Han målade många porträtt af kejsar Vilhelm II (ett i Berlins nationalgalleri), d:r Curtius (sammastädes), Ludwig Pietsch, ministern Miquel m. fl. Monografi af M. Jordan (1901). G-g N. Ko'nevits kloster, hörande till Pyhäjärvi socken i finska Karelen, är beläget på en ö i Ladoga, 5 km. från fasta landet, ön, i bredd 3 och i omkrets 15 km., är oländig och ofruktbar. Klostret skall ha blifvit anlagdt 1393 af Arseni från Novgorod (d. 1444). Under Johan III:s krig med Ryssland ödelades klostret 1577 och förblef öde till freden i Täysina, 1595. Då kriget förnyades under Karl IX, flydde klostrets invånare för andra gången till Novgorod, hvarefter det var öfvergifvet i 106 år. 1716 återupprättades det, men var föga betydande intill 1760, då det af kejsarinnan Elisabet emottog dyrbara skänker. Klosterbyggnaden är belägen på sydvästra stranden af ön och uppförd af sten, med två våningar. Under senare tider har klostrets anseende varit i nedgående. M. G. S. Kone'wka, Paul, tysk silhuett-tecknare, f. 1840 i Greifswald, d. 1871 i Berlin, studerade skulptur och målning, men fann sitt bästa område i silhuetten. Från att ha klippt utmärkta sådana öfvergick han till att teckna dem för trägravyr. 1864 utkom hans komposition Promenad utanför stadsporten, ur "Faust", humoristiskt och friskt uppfattad. Därnäst kommo 12 blad till Faust och 1868 bilder till Shaksperes En midsommarnattsdröm, senare barnböckerna Svarte Peter och Skuggbilder samt Falstaff och hans kamrater. Flera bland de nämnda verken äro utgifna äfven i svenska upplagor. C. R. N. (G-g N.) Konfederation (af lat. confoederäre, förena genom förbund), förbund, förening; statsförening, inom hvilken de olika staterna bibehålla sin suveränitet, till skillnad från förbundsstat (se d. o.), som i Amerika kallas Union (jfr d. o. och Federation, Förbund samt Statsförbund). - Konfedererade, förbundna; deltagare i en konfederation; under inbördeskriget i Nord-Amerika 1861-65 namn på sydstaterna, med anledning af deras beslut att under full skilsmässa från nordstaterna sinsemellan bilda en "konfederation". - I Polens historia betecknas med namnet konfederationer de föreningar, som under senare hälften af 1600-talet och i synnerhet under 1700-talet tidt och ofta ingingos af medlemmar af adeln i ett eller annat politiskt syfte och af hvilka flera blefvo af stor betydelse för det polska rikets öden. Om en sådan förening omfattade adeln i hela landet, kallades den generalkonfederation och fick statsärendenas af görande i sin hand; konungen själf ställde sig stundom i spetsen för densamma. Utmärkande för dessa konfederationer var, att deltagarna handlade å sina personliga vägnar och att besluten blefvo gällande på grund af vanlig, enkel röstöfvervikt. Genom dessa omständigheter möjliggjordes ett hastigt och bestämdt resultat af öfverläggningarna, hvaremot riksdagarnas verksamhet förlamades genom instruktioner, som bundo landskapsombuden, och genom användning af det ryktbara "liberum veto". Märkligast äro generalkonfederationen i Radom (1767) samt konfederationerna i Bar (1768) och Targowica (1792). (S. B.) Konfedererade. Se Konfederation. Konfe kt 1. K o n f i t y r e r, äfven K o n f e k-t y r e r (it. confeftto, fr. confitures, af lat. confi'-cere, laga till), sockerbagerivaror, smärre om hvarandra blandade konditoriprodukter, i hvilka socker, mandelmassa, mandlar, syltade frukter, fruktsaft, stärkelsemjöl och färgämnen ingå som hufvudbe-ståndsdelar. Konfektion (af lat. confi'cere, göra färdig), uppsättning 1. lager af färdigsydda kläder; handeln med sådana. Konfektyrer. Se Konfekt. Konferens (se Konferera), öfverläggning, rådplägning; ett sammanträde, vanligen mellan utsedda deputerade, för rådplägning öfver någon gemensam angelägenhet; sammanfattningen af alla de i ett sådant sammanträde deltagande. Diplomater sammanträda till konferenser i och för politiska frågors behandling (jfr Kongress). Dessutom förekomma internationella konferenser af olika blag, för förvaltnings-, vetenskapliga, humanitära och andra frågors behandling (se t. ex. Arbetarskydds-konferens, Haagkonferensen, Fredsrörelsen, Internationella hälsovårdskonferenser, Järnvägskonferenser, Metersystemet, Polarexpeditioner, Telegrafväsen). Lärare sammanträda till konferenser (klasskonferens, ämneskonferens) för att uppgöra undervisnings-plan eller rådslå om frågor, som röra skolan. "Brödra-unitetens äldstes konferens" kallas inom den herrn-hutiska brödraförsamlingen den af tio medlemmar bestående kyrkliga öfverstyrelsen. Den engelska och amerikanska metodistförsamlingens högsta myndighet utgöres likaledes af en årligen sammanträdande generalkonferens. -I Amerika betecknar ordet sammanslutning mellan församlingar af samma bekännelse, t. ex. Minnesotakonferensen, en under-afdelning af A u gu s t an asy n o d e n (se d. o.). Svensk-lutherska prästkonferensen är ett möte, af hvilket svenska kyrkans präster äfvensom evangeliska präster af annan nationalitet ega att bli medlemmar och som åsyftar att bereda svensk-lutherska prästerskapet tillfälle till sammanslutning och tankeutbyte rörande kyrkliga angelägenheter. Konferensen sammanträdde första gången i Stockholm sept. 1881 och sammanträder i regel hvart tredje år, hvilket af konferensen själf bestämmes. Om Evangeliska kyrkokonferen- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.