- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
741-742

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongo. 3. Belgiska K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glesnar den till parklandskap. Tätast är den kring Aruvimi och Rubi; dock är den ingenstädes jämförlig med de brasilianska urskogarna. De mest karakteristiska träden i dessa skogsområden äro det gigantiska ullträdet (Ceiba pentandrum), apebrödsträdet (se fig. 4), palmer af olika slag (olje-, solfjäders-, vin- och vilda dadelpalmer) m. fl. På savannområdet (campine) växa en mängd styfva, höga gräs samt buskar. Kongos flora räknar f. n. öfver 3,500 arter fanerogamer; de artrikaste familjerna äro Leguminosæ, Rubiaceæ och Orchidaceæ. De viktigaste kulturväxterna äro majs, sockerrör, kaffe, maniok, jordnötter, bönor, spansk peppar, bananer, batater, mango- och melonträd, ananas, citroner och oranger. Den viktigaste exportvaran lämna dock <igm>Fig. 5. Kautschukväxter i Kongo.

kautschukväxterna (se fig. 5). I det nedre Kongoområdet var kautschuk en handelsvara redan före Kongostatens bildande, vid öfre Kongo började tappningen af kautschuk 1889. Största mängden kommer från Ekvators-distriktet, därefter följa distrikten Lualaba-Kassai, Bangala och Province orientale; äfven från Uëlle och Aruvimi komma stora kvantiteter, men mindre från kustområdet, där den viktigaste kautschukväxten, lianen Landolphia, börjar bli sällsynt. Exporten steg 1897 till 8 mill. frcs och 1909 till 42,5 mill. frcs; den går nästan uteslutande på Antwerpen. Äfven harts (kopal), palmnötter och palmolja äro viktiga exportvaror (1909 resp. 0,87, 1,8 och 1 mill. frcs). -- Djurvärlden uppvisar elefanter, lejon, leoparder, hyenor, schakaler, giraffer, noshörningar, flodhästar, bufflar, antiloper, apor (bl. a. gorillor och schimpanser), krokodiler, giftiga ormar, flamingos, pelikaner, många papegojarter, praktfulla insekter, termiter o. a. Många djurformer bli allt sällsyntare på grund af hänsynslöst utrotande. Detta gäller särskildt elefanterna, hvilka numera äro skyddade genom lagbestämmelser. Elfenbensexporten (1909 omkr. 6,6 mill. frcs) är dock fortfarande betydlig, och K. lämnar mera af denna än någon annan del af Afrika. -- På mineral är K. icke synnerligen rikt, och värdefulla malmer förekomma hufvudsakligen blott i gränstrakterna. Katangaterritoriet i s. ö. (sydligaste delen af Province orientale) är dock rikt på järn och koppar. Dessutom exporteras guld (2,28 mill. frcs 1909), hvarjämte bly, tenn, svafvel och stenkol ha anträffats. Befolkningen utgöres af bantunegrer (se fig. 6 samt färgplanschen Afrikanska folk, fig. 13), delade på många stammar: vid Kongos öfre lopp varua, längre ned de vilde manjema, hvilka åt araberna

illustration placeholder Fig. 6. Kongonegrer som bärare.

gjorde tjänst som slafjägare, waregga, liksom befolkningen vid Aruvimi, bosoko m. fl., kannibaler, vid K:s mellersta lopp mongo (balolo), gombe, bokote (wangota), bangala, bateke m. fl., nedanför Stanley pool bakvende, basundi, majombe och kakongo på norra sidan samt bakongo och musorongo på södra, vid Sankuru och Kassai lunda, bakuba, basonge (baluba, basjilange), basenge m. fl. De äro i allmänhet icke krigiska; undantag göra dock de intelligenta bangala (balombo) vid K. ofvanför Ubangis mynning. Längst i n. bo njam-njam. Alla idka jordbruk, fiske, jakt och bearbeta med skicklighet trä, lera, växtfibrer, sten, järn, mässing, koppar och elfenben till husgerådssaker, prydnader och vapen. Många drifva med oförneklig skicklighet varuhandel. Européerna finna bland dem med lätthet tillräckligt med arbetskrafter för sina företag. Någon statsbildning finnes ingenstädes, hvilket väsentligen har underlättat landets ockuperande. Insprängda bland dessa bantufolk bo, som man förmodar, rester af en ursprunglig befolkning, de dvärglike batua (vuatua), vid K:s biflod Lomami och Sankurus biflod Lubilasch, och acka (se d. o.). Befolkningens storlek beräknas olika, från 9 till 20 mill. Antalet européer i jan. 1909 var 2,938, af hvilka 1,722 voro belgier, 190 svenskar, 181 italienare, 143 portugiser, 119 holländare, 118 engelsmän, 63 tyskar, 48 norrmän och 29 danskar (se H. Jenssen-Tusch, "Skandinaver i Congo. Svenske, norske og danske mænds og kvinders virksomhed i den uafhængige Congostat", Köpenhamn, 720 s., 1902--03; tryckt i endast ett mindre antal exemplar). Missionsväsen. Missionen arbetar med omkr. 600 missionärer på 138 olika ställen. Vid nedre K. upprättades 1888 ett katolskt apostoliskt vikariat; därtill ha sedermera kommit ytterligare två jämte tre apostoliska prefekturer. I K. verka följande protestantiska missionssällskap: Amerikanska baptistmissionsföreningen med 8 stationer i nedre och 2 i öfre K., Amerikanska presbyterianska Kongomissionen med 2 stationer i öfre K., Engelska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 23 01:41:18 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free