baptistmissionssällskapet med 5 stationer i nedre och 7 i öfre K., Kristna och Missionsalliansen med 7 stationer i nedre K., Balolomissionen med 7 stationer i öfre K., Utländska kristna missionssällskapet med 2 stationer i öfre K., Westcotts själfständiga mission med 1 station i öfre K., Svenska missionsförbundet med 6 stationer i Belgiska K. och 2 i Franska K. Dessa stationer äro: Mukimbungu (s. om Kongofloden), Kibunzi, Nganda, Londe, Kinkenge och Kingoyi, alla (med undantag af Londe, som ligger i Matadidistriktet) belägna inom kataraktdistriktet, samt (i Franska K.) Maziya (i Mbamu-distr.) och Musana (i Mboko-distr.). Dessutom finnas 163 utstationer. Förbundet har f. n. (1910) ute 52 missionärer (af dem 27 kvinnliga) och har hittills utsändt inalles 133, af hvilka 53 aflidit till följd af klimatet. Infödda medhjälpare (skollärare och predikanter) äro 90, antalet skolor 175 med 5,425 lärj. (hvaraf 672 söndagsskolbarn). Skolkursen är fyraårig med en treårig öfverbyggnad för blifvande skollärare och predikanter. Församlingsmedlemmarna äro 1,564. En läkarmissionär är ute, och en annan håller 1910 på att utbildas vid London university till läkare för att sedan utsändas till K. På det litterära området äro svenskarna dominerande. Deras bibelöfversättning på kongospråket (utarbetad hufvudsakligen af K. E. Laman och granskad af fru Rut Walfridsson och J. Lundahl) är den enda, som ansetts värdig att tryckas på Brittiska och utländska bibelsällskapets bekostnad. Deras skol- och sångbokslitteratur användes äfven af de öfriga sällskapen. Nils Westlinds (d. 1895) arbete "Grammatikaliska anmärkningar öfver Kongospråket" har öfversatts till engelska. F. n. (1910) är under utgifning en större svensk kongogrammatik af K. E. Laman under medverkan af J. V. Håkanson och fru Rut Walfridsson, hvilken grammatik likaledes öfversättes till engelska. Hittills ha följande arbeten utkommit på kongospråket: Evangelierna, Apg. samt de apostoliska brefven (af N. Westlind) 1885--92 (revid. uppl. 1897), psaltaren (af dr. K. S. Walfridsson) 1898, hela bibeln (G. T. öfv. och N. T. revideradt af K. E. Laman) 1905, biblisk historia (af N. Westlind, 3:e uppl. 1897; ny omarbetning tryckfärdig), sångbok (af N. Westlind), 1887 (13 sånger; senaste uppl. 1905, 332 sånger), noter (med text) till sångboken (af Sven o. Anna Baur) 1905 samt flera Abc- och läseböcker samt läroböcker i naturlära, geografi, räkning och franska språket. Fr. o. m. 1892 utges årligen en almanack (utan astronomiska uppgifter) och en månadsskrift "Minsamu Miayenge" (Fridsbudbäraren), i omkr. 700 exemplar. Af dessa arbeten äro Matt. och Joh:s evang., psaltaren, geografien och sångbok med noter tryckta i Sverige, liksom den under utg. varande grammatiken, bibeln har tryckts i London, alla öfriga arbeten i K., där missionen har eget tryckeri vid Londe. Samfärdsel, handel. Om K:s och dess bifloders segelbarhet se sp. 736. -- På nedersta K. till Matadi gå 11 staten tillhöriga ångbåtar. Därifrån leder en järnväg förbi fallen till Léopoldville vid Stanley pool, hvarifrån segelfarten åter är möjlig till Stanleyfallen, samt ofvanför dem till Nyangwe. Dessa sträckor samt delar af bifloderna trafikeras af mer än ett hundratal grundgående ångbåtar. Utom den nyssnämnda, 1890--98 byggda s. k. Kongobanan (399 km.) finnes en 80 km. lång järnväg från Boma norr ut för att förmedla samfärdseln med det bördiga Majumbelandskapet, och denna skall fortsättas till Franska Kongo; ett belgiskt bolag har byggt en järnväg från Stanleyville till Ponthierville (förbi Stanleyfallen, 127 km.) och håller på att bygga en järnväg från Kindu till Mussumba och därifrån möjligen till Albertville vid Tanganjika. Dessutom är en stor bana projekterad från grufdistrikten i Katanga till kusten vid Benguela eller till den engelska Rhodesiabanan. Vid 1909 års början voro inalles 738 km. järnvägar öppnade. Med utlandet står K. i regelbunden förbindelse genom ångbåtslinjer till flera handelsplatser i västra Europa. K. är medlem af Världspostföreningen och har ett 30-tal postanstalter. Telegraflinjerna hade 1909 en längd af 1,742 km. Utrikeshandeln hade 1909 ett värde af 78,29 mill. frcs, hvaraf 22,13 mill. i import och 56,16 i export. Störst är handelsförbindelsen med Belgien (15,5 mill. import, 52 mill. export); därefter följa Storbritannien, portugisiska besittningarna, Tyskland och Frankrike. De viktigaste exportvarorna voro kautschuk, elfenben, palmkärnor och palmolja samt kopal (se ofvan sp. 741), kakao (969,000 frcs) och guld. Importens viktigaste artiklar voro tyger (10 mill. frcs), matvaror (2,6 mill. frcs), metaller (1,8 mill. frcs), maskiner (1,4 mill. frcs), vapen och ammunition (1,2 mill. frcs), fartyg, glasvaror etc. I hamnarna Boma och Banana inlöpte 1908 224 oceanångare om 582,267 ton, hufvudsakligen belgiska, brittiska, franska och tyska, dessutom 238 kustfartyg om 16,053 ton. -- Budgeten för 1910 balanserade med 39,7 mill. frcs i inkomster och 40,37 mill. i ord. utgifter, hvartill kommo 33,5 mill. e. o. utgifter. Af inkomsterna utgjorde 14,1 mill. skatter in natura af infödingarna, 2,67 mill. andra direkta skatter och 7 mill. tullmedel. 1910 steg statsskulden till öfver 214,9 mill. frcs. -- Myntväsendet är det belgiska, ehuru vid öfre K. äfven andra värdemätare användas. -- Försvarsväsendet är ordnadt uteslutande för upprätthållande af ordning och säkerhet, hvarför den väpnade styrkan (force publique) står under generalguvernören. I spetsen för densamma står en kommendant med stab. Styrkan utgöres af: a) 24 i olika delar af landet förlagda kompanier om c:a 500 man, af hvilkas personal en del är förlagd i kompaniets hufvudort, under det återstoden är fördelad i posteringar af olika styrka; b) 3 utbildningsläger, i hvilka det nyantagna manskapet tillbringar i allmänhet ett år; c) en reservkår, som uppbådas i trängande fall; d) en skola för infödda räkenskaps-underofficerare, samt e) en skola för gevärshandtverkare. Manskapet utgöres af dels infödda frivilliga, som tjäna 2--4 år med möjlighet af förlängning, dels utskrifna med 7 års tjänstetid, hvarefter de i 5 år tillhöra reservkåren och mönstras en gång om året. Årligen inställas 3,000 man af båda slagen tillsammans. Officerarna och underofficerarna af högsta graden äro européer (ett stort antal svenskar), hvarjämte europeiska underofficerare efter tre års vistelse i Afrika kunna bli officerare. Hela styrkan uppgår till 200 officerare och 14,000 man. Dessutom utskrifvas vanligen årligen 2,500 man som en "deuxième portion" för utförande af allmänna arbeten. -- Flaggan är en blå duk med en femuddig gul stjärna i midten (se pl. till art. Flagga). -- Vapnet visar i blått fält en silfvertvärbjälke