Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongo. 3. Belgiska K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
baptistmissionssällskapet med 5 stationer i nedre och
7 i öfre K., Kristna och Missionsalliansen med 7
stationer i nedre K., Balolomissionen med 7 stationer
i öfre K., Utländska kristna missionssällskapet med
2 stationer i öfre K., Westcotts själfständiga
mission med 1 station i öfre K., Svenska
missionsförbundet med 6 stationer i Belgiska K. och
2 i Franska K. Dessa stationer äro: Mukimbungu
(s. om Kongofloden), Kibunzi, Nganda,
Londe, Kinkenge och Kingoyi, alla (med undantag
af Londe, som ligger i Matadidistriktet) belägna
inom kataraktdistriktet, samt (i Franska K.) Maziya
(i Mbamu-distr.) och Musana (i Mboko-distr.).
Dessutom finnas 163 utstationer. Förbundet har
f. n. (1910) ute 52 missionärer (af dem 27 kvinnliga)
och har hittills utsändt inalles 133, af hvilka 53
aflidit till följd af klimatet. Infödda medhjälpare
(skollärare och predikanter) äro 90, antalet
skolor 175 med 5,425 lärj. (hvaraf 672
söndagsskolbarn). Skolkursen är fyraårig med
en treårig öfverbyggnad för blifvande skollärare
och predikanter. Församlingsmedlemmarna äro 1,564.
En läkarmissionär är ute, och en annan håller 1910
på att utbildas vid London university till läkare
för att sedan utsändas till K. På det litterära
området äro svenskarna dominerande. Deras
bibelöfversättning på kongospråket (utarbetad
hufvudsakligen af K. E. Laman och granskad af
fru Rut Walfridsson och J. Lundahl) är den enda,
som ansetts värdig att tryckas på Brittiska och
utländska bibelsällskapets bekostnad. Deras skol-
och sångbokslitteratur användes äfven af de
öfriga sällskapen. Nils Westlinds (d. 1895)
arbete "Grammatikaliska anmärkningar öfver
Kongospråket" har öfversatts till engelska.
F. n. (1910) är under utgifning en större svensk
kongogrammatik af K. E. Laman under medverkan af J.
V. Håkanson och fru Rut Walfridsson, hvilken
grammatik likaledes öfversättes till engelska.
Hittills ha följande arbeten utkommit på kongospråket:
Evangelierna, Apg. samt de apostoliska brefven
(af N. Westlind) 1885–92 (revid. uppl. 1897),
psaltaren (af dr. K. S. Walfridsson) 1898, hela bibeln
(G. T. öfv. och N. T. revideradt af K. E. Laman) 1905,
biblisk historia (af N. Westlind, 3:e uppl. 1897; ny
omarbetning tryckfärdig), sångbok (af N. Westlind),
1887 (13 sånger; senaste uppl. 1905, 332 sånger),
noter (med text) till sångboken (af Sven o. Anna
Baur) 1905 samt flera Abc- och läseböcker samt
läroböcker i naturlära, geografi, räkning och
franska språket. Fr. o. m. 1892 utges årligen
en almanack (utan astronomiska uppgifter)
och en månadsskrift "Minsamu Miayenge"
(Fridsbudbäraren), i omkr. 700 exemplar. Af dessa
arbeten äro Matt. och Joh:s evang., psaltaren,
geografien och sångbok med noter tryckta i Sverige,
liksom den under utg. varande grammatiken, bibeln
har tryckts i London, alla öfriga arbeten i K.,
där missionen har eget tryckeri vid Londe.
Samfärdsel, handel. Om K:s och dess bifloders
segelbarhet se sp. 736. – På nedersta K. till Matadi
gå 11 staten tillhöriga ångbåtar. Därifrån leder en
järnväg förbi fallen till Léopoldville vid Stanley
pool, hvarifrån segelfarten åter är möjlig till
Stanleyfallen, samt ofvanför dem till Nyangwe. Dessa
sträckor samt delar af bifloderna trafikeras af mer
än ett hundratal grundgående ångbåtar. Utom den
nyssnämnda, 1890–98 byggda s. k. Kongobanan (399
km.) finnes en 80 km. lång järnväg från Boma
norr ut för att förmedla samfärdseln med det bördiga
Majumbelandskapet, och denna skall fortsättas till
Franska Kongo; ett belgiskt bolag har byggt en
järnväg från Stanleyville till Ponthierville (förbi
Stanleyfallen, 127 km.) och håller på att bygga
en järnväg från Kindu till Mussumba och därifrån
möjligen till Albertville vid Tanganjika. Dessutom
är en stor bana projekterad från grufdistrikten
i Katanga till kusten vid Benguela eller till den
engelska Rhodesiabanan. Vid 1909 års början voro
inalles 738 km. järnvägar öppnade. Med utlandet står
K. i regelbunden förbindelse genom ångbåtslinjer
till flera handelsplatser i västra Europa. K. är
medlem af Världspostföreningen och har ett 30-tal
postanstalter. Telegraflinjerna hade 1909 en längd af
1,742 km. Utrikeshandeln hade 1909 ett värde af 78,29
mill. frcs, hvaraf 22,13 mill. i import och 56,16 i
export. Störst är handelsförbindelsen med Belgien
(15,5 mill. import, 52 mill. export); därefter
följa Storbritannien, portugisiska besittningarna,
Tyskland och Frankrike. De viktigaste exportvarorna
voro kautschuk, elfenben, palmkärnor och palmolja
samt kopal (se ofvan sp. 741), kakao (969,000 frcs)
och guld. Importens viktigaste artiklar voro tyger
(10 mill. frcs), matvaror (2,6 mill. frcs), metaller
(1,8 mill. frcs), maskiner (1,4 mill. frcs),
vapen och ammunition (1,2 mill. frcs), fartyg,
glasvaror etc. I hamnarna Boma och Banana
inlöpte 1908 224 oceanångare om 582,267 ton,
hufvudsakligen belgiska, brittiska, franska och
tyska, dessutom 238 kustfartyg om 16,053 ton. –
Budgeten för 1910 balanserade med 39,7 mill. frcs
i inkomster och 40,37 mill. i ord. utgifter,
hvartill kommo 33,5 mill. e. o. utgifter. Af
inkomsterna utgjorde 14,1 mill. skatter in natura af
infödingarna, 2,67 mill. andra direkta skatter och 7
mill. tullmedel. 1910 steg statsskulden till öfver
214,9 mill. frcs. – Myntväsendet är det belgiska,
ehuru vid öfre K. äfven andra värdemätare användas.
– Försvarsväsendet är ordnadt uteslutande för
upprätthållande af ordning och säkerhet, hvarför
den väpnade styrkan (force publique) står under
generalguvernören. I spetsen för densamma står
en kommendant med stab. Styrkan utgöres af: a)
24 i olika delar af landet förlagda kompanier
om c:a 500 man, af hvilkas personal en del är
förlagd i kompaniets hufvudort, under det återstoden
är fördelad i posteringar af olika styrka; b) 3
utbildningsläger, i hvilka det nyantagna manskapet
tillbringar i allmänhet ett år; c) en reservkår, som
uppbådas i trängande fall; d) en skola för infödda
räkenskaps-underofficerare, samt e) en skola för
gevärshandtverkare. Manskapet utgöres af
dels infödda frivilliga, som tjäna 2–4 år med
möjlighet af förlängning, dels utskrifna med 7 års
tjänstetid, hvarefter de i 5 år tillhöra reservkåren
och mönstras en gång om året. Årligen inställas
3,000 man af båda slagen tillsammans. Officerarna
och underofficerarna af högsta graden äro européer
(ett stort antal svenskar), hvarjämte europeiska
underofficerare efter tre års vistelse i Afrika
kunna bli officerare. Hela styrkan uppgår till
200 officerare och 14,000 man. Dessutom utskrifvas
vanligen årligen 2,500 man som en "deuxième portion"
för utförande af allmänna arbeten. – Flaggan är en
blå duk med en femuddig gul stjärna i midten (se
pl. till art. Flagga).
– Vapnet visar i blått fält en silfvertvärbjälke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
