Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongsvinger - Kongsvinergruppen.Se Gränsfäsnngarna. - Kongsvold, fjällstuga. Se Fjeldstuer. - Kongsåra. Se Kungsåra. - Kongsäter. Se Kungsäter. - Kongsör. Se Kungsör. - Kong-tse. Se Kong-fu-tse. - Kongälf. Se Kungälf. - Konia. 1. Turkiskt vilajet - Konia. 2. Hufvudstad i nämnda vilajet - Kondie, bot. Se Conidium. - Konidiebärare - Koniecpolski, gammal polsk adelssläkt som utslocknade 1719. - Koniecpolski. 1. Stanislaw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eldspjäser, hvarjämte å de 1-1,5 km. bakom densamma liggande
Vardeaasen och Gulbækaasen anlades befästningar,
som hvardera bestyckades med
2 st. 12 cm. kanoner i pivotlavettage med stålsköldar,
3 st. 8,4 cm. kanoner och 2 kulsprutor samt
försågos med infanterilinjer, håltraverser,
logementstunnlar, kaponjärer för sidoförsvar och
taggtrådshinder; å Vardeaasens norra sluttning
lades dessutom en öppen infanteriskans med plats
för 2 kanoner. K., som låg 30 km. fågelvägen och
40 km. utefter landsväg och järnbana från gränsen,
hörde egentligen ej till de s. k. gränsfästningarna,
hvarför i Karlstadskonventionen mellan Sverige och
Norge 26 okt. 1905 bestämdes, att K:s befästningsgrupp
icke skulle få utvidgas, vare sig med afseende på
anläggningar, bestyckning eller besättning,
till hvilken senare dock icke skulle räknas till
årliga öfningar inkalladt manskap. I följd af dessa
bestämmelser få nya befästningar icke heller anläggas
inom ett afstånd af 10 km. från Kongsvingers gamla
fästning. K:s fästning har genom sin befintlighet
spelat en viss roll under gränskrigen mellan
Sverige och Norge, men har aldrig varit utsatt för
direkt anfall. Armfelts framryckning i april
1808 fullföljdes sålunda blott till Lier, som
visserligen hölls besatt till i slutet af maj,
men af brist på artilleri kunde K. ej beskjutas;
och Gahns anfall mot Lier 2 aug. 1814 tillbakaslogs.
I den skogrika trakten mellan K. och gränsen finnas
många platser, bekanta från krigsåren 1808 och 1814.
O. A. Ö. L. W:son M.
Kongsvingergruppen. Se Gränsfästningarna.
Kongsvold, fjällstuga. Se F j eldstuer.
Kongsåra. Se Kungsåra.
Kongsäter. Se Kungsäter.
Kongsör. Se K u n g s ö r.
Kong-tse. Se K o n g - f u -1 s e.
Kongälf. Se Ku n gäl f.
Konia [ka-], Konija, Konije. 1. Turkiskt
vilajet i Mindre Asien, begränsadt af vilajeten
Adana, Angora, Chodavendikiar och Aidin samt
Medelhafvet. Omkr. 102,100 kvkm. Omkr. 1,1
mill. inv. Det indelas i sandjaken Adalia, Burdur,
Isparta, Konia och Nigde. – 2. Hufvudstad i nämnda
vilajet, forntidens Ikonion, lat. Iconium, ligger,
1,027 m. ö. h., vid Anatoliska järnvägens slutpunkt
och början af Bagdadbanan, i en af bergbäckar rikt
vattnad och med den yppigaste växtlighet klädd trakt,
som sålunda bildar en oas i det f. ö. nakna och
ödsliga landskapet. Omkr. 45,000 inv. Staden har
ett stort antal präktiga moskéer och grafmonument,
som med afseende på pelarformerna och kapitälens och
portbyggnadernas ornamentik påminner om bysantinska
stilen. De äro uppförda af tegel, men smyckade
med polykroma väggbeklädnader af fajans. Vackraste
exemplet på dekorativ utrustning är Kara-taimoskén
(1251), hvars med präktig fajansmosaik prydda
kupolhvalf ger en klar bild af den islamitiska
konstslöjdens tekniska och konstnärliga alster
på 1200-talet. Härlig är den af vridna pelare
flankerade porten af hvit marmor. Den ännu väl
bevarade moskén Ala-eddin (1219–20) eger jämte 54
grekiska marmorpelare, som uppbära det platta taket,
en synnerligen präktig predikstol af elfenben; en
bönenisch af fajans har flyttats till nya museet
i Konstantinopel. Den till Indsché-moskén hörande
mycket smärta, med fajans klädda minareten
förstördes af blixten för några år sedan. Af Ala-eddins
palats kvarstår endast en kvadermur, genombruten af en
marmorportal med inskrifter från 1220–21. Selimmoskén
är byggd af Selim I (1512–50) efter mönstret af
Aja Sofia i Konstantinopel. Till höger om densamma
ligger Mewlanadervischernas kloster, i hvilket ordens
stiftare Djelal-eddin Rumi hvilar i en dyrbar sarkofag
under en karakteristisk kupol med stalaktitornament
på insidan. Dessutom finnas många små koranskolor
(mesdjider) af arkitektoniskt intresse, ty K. är ett
hufvudsäte för islamitisk-teologisk lärdom och besökes
af flera tusen lärjungar, samt ett hundratal andra
historiskt och arkitektoniskt intressanta grafmoskéer
(türbé) från medeltiden, alla försedda med kupoler,
men utan minareter. – Redan i sagan om Perseus och
gorgonerna nämnes Ikonion i Frygien. Det låg vid
härvägen mellan Antiokia i Pisidien och Derbe samt
betraktades på den romerska republikens sista tid som
Lykaoniens, senare som Pisidiens hufvudstad. Ehuru
ej stor, hörde staden enligt Plinius till de mera
betydande orterna i trakten och var bebodd äfven af
judar; bekant är Paulus’ och Barnabas’ vistelse där
(Apg. 14). Under Trajanus stod den i hög blomstring
och blef under Hadrianus romersk koloni (Colonia Aelia
Hadriana l. Claudia). Stor historisk betydelse vann
den först genom seldschukerna, som under Suleiman
(d. 1086) intogo dessa trakter och gjorde Ikonion
till hufvudstad i ett rike Ikonium l. Rūm, som
omfattade största delen af Mindre Asien och stod
på höjden af blomstring under Ala-eddin Kai Khobad
(1219–36), som under sin ungdom vistats 11 år i
Bysans och gjort sig förtrogen med västerländsk
kultur. Han omgaf staden med en väldig mur, öfver
hvilken 108 torn höjde sig, af hvilket allt nu är
föga att se. Han byggde ett palats åt sig och i
staden ett antal beundransvärda moskéer, medreser,
bad, grafmonument och på samma sätt i hela sitt
rike. Ala-eddins hof var ett hem för vetenskap och
skaldekonst, i synnerhet persisk; arabisk skrift
trädde i stället för kufisk. Handelsförbindelser
knötos med Venezia och Genua. Men redan under
Ala-eddins son begynte nedgången, och 1307 stryptes
den siste seldschukfursten, och osmanerna kommo i
stället. Under de tre första korstågen egde strider
rum mellan seldschukerna och korsfararna; i det tredje
segrade Fredrik Barbarossa efter förlustrika strider
(18–26 maj 1190) utanför stadens murar, och hans
son hertig Fredrik intog staden, men ej borgen. Vid
K. besegrade Ibrahim pascha af Egypten 21 dec. 1832
den med öfverlägsna stridskrafter mot honom sände
storvesiren Reschid pascha. (J. F. N.)
Konidie, bot. Se C o n i d i u m.
Konidiebärare, bot., från svampars mycelium utgående
hyfer, som afsnöra konidier.
Koniecpolski [kåniets-], gammal polsk adelssläkt,
som utslocknade 1719. 1. S t a n i s X a w K.,
f. 1591, d. 1646, kronhetman och kastellan af Krakau,
utmärkte sig vid belägringen af Smolensk 1611 och
i slaget vid Cecora (1620), där han föll i turkisk
fångenskap, som räckte i 3 år. Befälhafvare i kriget
med Gustaf II Adolf 1627, eröfrade han Puck (Putzig),
tillfogade fienden ett dubbelt nederlag vid Libiszow,
och 1629 slog han Gustaf Adolf vid Trzciana. Äfven
i kosackfejderna utmärkte han sig. Jämte Rafal
Leszczynski, Jakob Sobieski och Jerzy Ossolinski
deltog han i de fredsförhandlingar,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
