757 Konisk sektion-Konjektur 758 teori för ljusets utbredning i kristaller, och Hamil-tons förutsägelser bekräftades kort efteråt af hans landsman Lloyd genom försök med arragonitkristal-ler. - Hamiltons upptäckt kan principiellt jämställas med Leverriers ryktbara matematiska påvisning af planeten Neptunus. G-I- Konisk sektion 1. Kägelsnitt, mat., kallas af skärningslinjen mellan ett plan och en kon med cirkulär bas. Alltefter planets läge i förhållande till könen blir den koniska sektionen en ellips, en parabel eller en hyperbel (se fig. 1); den förstnämnda linjen Fig. l. Fig. 2. öfvergår i ett särskildt fall till en cirkel, den sistnämnda åter till två räta linjer (se fig. 2). De koniska sektionerna uppfunnos, enligt Eratosthenes och Geminos, af Menaichmos, en af Platons lärjungar. Menaichmos lät könen vara rät och det skärande planet vinkelrätt mot en af könens sidor samt erhöll därigenom en ellips, en parabel eller en hyperbel, allteftersom könens vinkel var spetsig, rät eller trubbig. Teorien utvecklades vidare af Archimedes och särskildt af Apollonios, som åt detta ämne egnade en afhandling i åtta böcker. Han visade, att alla koniska sektioner kunna erhållas af en enda kon, införde de nu brukliga namnen ellips, parabel och hyperbel samt härledde dessa kroklinjers viktigaste egenskaper på ett särdeles uttömmande och elegant sätt. Efter den analytiska geometriens upptäckt ha de koniska sektionerna blifvit studerade från en annan synpunkt, nämligen som kroklinjer, hvilkas ekvationer äro af andra -graden, och numera definierar man sällan ellipsen, parabeln och hyper-beln som koniska sektioner, utan utgår vid definitionen från helt andra egenskaper. Jfr Ellips, Hyperbel och Parabel. d- F.) Konisk yta, mat., kallas en yta, som uppstår, om en rät linje glider utefter en gifven kurva och på samma gång alltid går genom en gifven punkt, som icke ligger i kurvans plan. Kurvan kallas den koniska ytans direktris, punkten dess spets och den rörliga linjen dess generatris. d. F.) Konistérion, grek. (af kofnis, stoft). Se Gymnasium, sp. 780. Konitsa, stad i turkiska vilajetet Janina, vid öfre Viosa, 602 m. ö. h. Omkr. 5,000 inv. Säte för en grekisk biskop och en turkisk kaimmakam. J. F. N. Konitz, kretsstad i preussiska reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen), vid preussiska östbanan. 11,014 inv. (1905), hvaraf omkr. hälften är katoliker. Gymnasium, 2 järngjuterier, ångkvarn och ångsåg, ullspinneri. I okt. 1655 eröfrades K. af svenskarna under generalmajor Henr. Horn, men utrymdes sedermera. 23 dec. 1656 besegrade här öfverste Rutger v. Aschenberg polske fältherren Czarniecki, hvarefter K. 1 jan. 1657 intogs efter 3 dagars beskjutning, men utrymdes än en gång i sept. s. å., hvarvid försvarsverken förstördes. 31 jan. 1659 bemäktigade sig svenskarna K. för tredje gången. J. F. N. L. W:son M. konj., språkv., förkortning för konjugation, konjunktion eller konjunktiv. Konjak l. Cognac (fr. eau-de-vie, esprit trois-six; eng. brandy; ty. franzbranntwein). 1. Tekn., efter franska staden Cognac uppkalladt drufbrännvin ("Franskt brännvin"), består af ur vin destillerad alkohol, utspädd med en ungefär lika volym vatten; benämning på konstgjorda spritblandningar, afsedda att efterlikna den nämnda, äkta konjakens smak och arom. Konjak håller 45--60 volymproc. alkohol. -- Konjak beredes förnämligast i Frankrike, men äfven i Spanien, Portugal och andra vinodlande länder. Äkta fransk konjak framställes ur lätta vinsorter; de hvita föredragas därvid afgjordt framför de röda. De högsta kvaliteterna tillverkas i de närmast s. om staden Cognac belägna trakterna, som af gammalt benämnas Grande och Petite Champagne; däraf den franska kvalitetsbeteckningen cognac fine champagne, som stundom försvenskas till champagne-konjak. För att lämpligen förarbetas till konjak bör vinet vara stadt i ett visst jäsningsstadium, så att dcstillatet må få den rätta doften. Genom upprepade fördestillationer afskiljas skadliga beståndsdelar, såsom vissa aldehyder, hvarefter en omsorgsfullt öfvervakad hufvuddestillation ger den egentliga produkten. Äkta konjak innehåller vinets "bouquet" i koncentrerad form och har därför en utsökt mild smak och fin doft. Denna härrör från den för vin egendomliga sammansatta eterart (fr. éther oenanthique; stundom ordagrant försvenskadt till "vinblomme-eter"), som jämte ättiketer innehålles upplöst i destillatet. All äkta konjak är urspr. färglös, men blir ljusgul därigenom, att den får ligga på ekkärl; detta är äfven orsaken till dess garfsyrehalt. (De vanliga försöken att pröfva konjaks äkthet genom tillsats af järnvitriol o. d., hvarigenom den garfsyrehaltiga konjaken färgas svart, bevisa ingenting, ty hvilken spritblandning som helst kan ju upptaga garfämne, om den får "stå och dra" på ekspån.) Betydligt gröfre och billigare än den af vin beredda konjaken är den vara, som destilleras ur bottenfällningen (drägg, vinsten, grums) vid vinets jäsning samt ur återstoden af de pressade drufskalen. Till följd af sin starka finkelhalt har sådan konjak en mera kärf, långt mindre angenäm smak. -- Den ojämförligt största delen af den konjak, som kommer i handeln, är dock en ännu mycket sämre, förfalskad produkt, som utgöres af renadt sädes- eller potatisbrännvin med tillsats af aromatiska oljor (såsom enanteter, den ur kokosolja dragna s. k. konjaksessensen o. s. v.) och färgas med brändt socker. Stundom består den af en blandning af brännvin och t. ex. vinsten, sönderstötta russin, litet vinättika och en smula god konjak, katekugarfsyra och brändt socker. En mängd dylika recept utgör tillverkningshemligheter hos vinhandlare. Jfr Alkohol, Armagnac och Brännvin. 2. Med. Konjak har förr ofta brukats som läkemedel i en mängd fall, t. o. m. åt späda barn. Denna användning har numera, särskildt som ordination af läkare, blifvit i hög grad inskränkt; många läkare nyttja hvarken konjak eller annan spirituosa som läkemedel. Se Alkohol, medicinsk användning, sp. 610. 1. (G. H-r.) 2. C. G. S. Konjektur (lat. conjectura), förmodan, gissning;