Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konkurs - Konkursauktion. Se Auktion, sp.419. - Konkursbo - Konkursförbrytelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Konkursauktion-Konkursförbrytelse
780
genärer eller gäldenär, andra rättsverkningar än eii
exekution i visst gods. Gäldcnären förlorar icke i
och med konkursen eganderätt till de föremål, hvilka
ingå i hans förmögenhet, ehuru denna undandrages hans
förvaltning och, så långt det behöfs, realiseras till
hans borgenärers förnöjande. Borgenärerna förlora icke
sin fordringsrätt, såvidt de icke njuta betalning
ur tillgångarna; för återstoden kunna de framdeles
söka gäldenären; och ha de alldeles icke deltagit
i konkursen, är deras fordringsrätt oförändrad. För
gäldenärcn medför konkursen vissa inskränkningar i
personlig frihet och medborgerliga rättigheter. Under
den första tiden af konkurs-utredningen må han icke
fritt välja vistelseort, han eger icke för den
till konkurs afträdda egendomen utöfva kommunal
rösträtt, och, så länge han icke visar sig vara
från borgenärernas kraf fri, är han icke valbar
till riksdagsman, stadsfullmäktig, landstingsman,
ordförande eller vice ordförande i kommunalstämma,
kommunalfullmäktig eller nämndeman. Är han tjänsteman,
ankommer det på öfver-ordnad myndighet att bestämma,
huruvida han bör för viss tid afstängas från tjänstens
utöfning. I konkurs försatt präst är ej behörig
att utöfva prästerlig tjänst samt får ej aflägga
predikoprof eller komma under omröstning till vinnande
af prästerlig befordran. Befinnes konkursgäldenären
ha varit bedräglig, oredlig eller vårdslös,
är han underkastad ansvar. - Enligt den finska
lagstiftningen, som beträffande konkursförfarandcts
inledande öfverensstämmer med den svenska, skola alla
fordringsanspråk emot en i konkurs försatt gäldenär,
sedan de å inställelsedagen blifvit skriftligen
anmälda hos den domstol, där konkursmålet är
anhängiggjordt, samt fordringsegarna med ed bekräftat
sin goda tro och att gäldenärens förbindelse, hvarpå
fordringsanspråket grundar sig, före konkursens början
tillkommit, pröfvas af domstolen, som därefter genom
konkursdomen fastställer de särskilda fordringsegarnas
rätt och företräde framför hvarandra till betalning
ur konkursmassans tillgångar. Med afkunnandet
af konkursdomen anses konkursen afslutad, ehuru
realisationen af konkursboet, som sker genom af
fordringsegarna utsedda förtroendemän utan kontroll
af domstolen, äfven därefter kan fortgå.
För de hit hänvisade orden Bonoru’m c ess i
o och Cession se Konkurslagstiftning, och
för Bouppteckning och Efterbevak-ning se
Konkursutredning. I.Afz. A.Nmn.*
Konkursauktion. Se Auktion, sp. 419.
Konkursbo (Kon ku rsm assa), en konkurs-gäldenärs
bo. Dit höra alla de förmögenhetsrättigheter,
som i det ögonblick, då gäldenär själf ingaf
konkursansökan eller på borgenärs ansökan offentlig
stämning utfärdades, tillhörde gäldenären, samt de,
som under ^ konkursen tillfalla honom. Men äfven
sådant, som då redan frångått honom, kan till
konkursboet återvinnas (Konkursl. § 36), såvida
afhändandet finnes ha varit för gäldenärens ekonomi
skadligt eller egnadt att bereda någon borgenär en
fördel på de öfriges bekostnad. Konkursen har i detta
afscende återverkande kraft. Huru långt tillbaka i
tiden denna återverkan sträcker sig, är beroende af
rättshandlingens beskaffenhet. Gåfva kan återkallas,
om den gifvits inom tre månader före konkursens
början; betalning, som inom 30
dagar före samma tidpunkt lämnats för icke förfallen
gäld eller medelst användande af icke vanliga
betalningsmedel, kan återkräfvas, likasom pant,
hvilken lämnats för skuld, vid hvars tillkomst
sådan säkerhet icke varit betingad; och lös sak,
som utmätts och försålts, kan återfordras, om panten
lämnats eller utmätningen egt rum inom nyss nämnda
tid. Har slutligen under samma tid gäldenär ingått
aftal, hvarigenom han iklädt sig förbindelse eller
afhändt sig egendom, borgenärerna till förfång, kan
aftalet häfvas, där mcdkontrahenten insett eller bort
kunna inse, att aftalet var menligt för borgenärerna.
!. Afz-Konkursförbrytelse, jur. l äldre tid måste en
gäldenär, som icke kunde göra rätt för sig mot sin
borgenär, i stället öfverlämna sig i dennes våld
för att genom sitt arbete lämna ersättning eller
underkastades i allt fall mot hans person riktade
exekutiva tvångsåtgärder af mer eller mindre skymf-lig
natur. Där obeståndet hade sin grund i olycksfall,
medgafs emellertid som särskild förmån åt pälde-närcn
rätt att genom afträdande af all sin egendom till
borgenärerna vinna befrielse från dylika personliga
exekutionspåföljdcr (det s. k. beneficium ccssionis
bonorum); hvarjämte i så fall stundom äfven beviljades
honom andra särskilda förmåner, såsom befrielse från
framtida ansvar för gälden o. d. I verkligheten
kom genom denna anordning ett extra rättsligt
tvång att hvila på alla sådana gäldenärer, hvilkas
obestånd icke hade sin grund i en ren olycka. Genom
nyare lagstiftning ha emellertid dessa olikheter i
behandlingen af konkursgäldenärcr försvunnit. Hvarje
konkursgäldenär åtnjuter sålunda numera i Sverige
(fr. o. m. k. förordn. 26 aug. 1773) frihet från
personliga exekutionspåföljder. Och icke ens den,
som genom olycka bragts på obestånd, åtnjuter numera
(fr. o. m. tillkomsten af 1818 års konkurslag) någon
befrielse från framtida ansvar för gälden. I stället
för att bevilja särskilda undantagsförmåner åt vissa
koukursgäldenärer, som icke kunde anses ha förskyllt
sitt obestånd, tillgriper man i nutiden i stället
straff gentemot sådana, som genom sitt förfarande
i samband med en konkurs åsidosatt sina borgenärers
intressen. Dylika straffbestämmelser återfinnas än i
de särskilda ländernas konkurs- eller handelslagar,
än åter i deras allmänna strafflagar. I sistnämnda
fall ha de stundom sammanförts med bcdrägeribrotten
(så i dansk lag), i andra fall åter inrymts i ett
själfständigt kapitel i strafflagen (så i svensk lag),
medan åter en tredje grupp af strafflagar (däribland
den nya norska) sammanfört dessa brott till en
gemensam brottsgrupp med andra straffbara förfaranden,
hvarvid en person genom att förfoga öfver en honom
själf tillhörig sak eller förmögenhetsrättighet
åsidosätter en borgenärs förmögenhetsintresse
(t. ex. åtgärder med en sak, i hvilken annan har
panträtt eller åtgärder, hvarigenom man utanför
konkurs afhänder sig eller förstör egendom för att
hindra den att användas till täckande af en borgenärs
fordran); dvlika förfaranden äro i svensk lag endast
undantagsvis bestraffade (se Straff!. 22: 13 samt 22:
2 p. 3). I vissa länder (t. ex. Frankrike) äro dessa
straffbestämmelser, liksom reglerna ang. konkurs öfver
hufvud tillämpliga endast på köpmän. Lagarna skilja
vanligen mellan två straff barhetsgrader, bedrägligt
förfarande i konkurs och andra för borgenärerna men-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
