Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konon - Konopischt, by och slott. Se Beneschau. - Konopnicka, Marya - Konoskop - Konossement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han dock räddades genom sina medfältherrars seger
vid Arginusiska öarna. Då den attiska flottan
öfverrumplades af Lysandros vid Aigospotamoi
(405), lyckades K. rädda åtta skepp och sökte
med dessa en tillflykt hos Euagoras, Cyperns
härskare. Där kvarstannade han i åtta år och inledde
underhandlingar med det persiska hofvet. På den
persiske satrapen Farnabazos’ rekommendation erhöll
han 396 storkonungens uppdrag att vid kusterna af
Cilicien uppsätta och inöfva en flotta, afsedd
att användas mot spartanerna. Han angrep och
slog den spartanska flottan under Peisandros
vid Knidos (394). Därmed var Spartas öfvermakt
på hafvet bruten och första steget taget till
genomförande af den plan, som länge föresväfvat
K., återupprättandet af Atens sjöherravälde. Han
seglade omkring till de grekiska städerna på Asiens
kust och Arkipelagens öar, öfverallt förjagande de
spartanska besättningarna och återupprättande den
demokratiska författningen. Därefter styrdes kosan mot
Peloponnesos, hvars kuster härjades, och slutligen
till Aten, där K. hälsades af sina medborgares
jubel och med tillhjälp af persiska penningar
skyndsamt iståndsatte de raserade fästningsverken. Då
spartanerna, uppskrämda af dessa framgångar, genom
sitt ombud Antalkidas tillbjödo perserkonungen
en för Grekland skymflig och ofördelaktig fred,
afsände atenarna K. för att bevaka sina intresson,
men denne blef af den persiske ståthållaren Tiribazos
tillfångatagen i Sardes under förevändning, att han
motverkat konungens intressen. Han synes ha undkommit
och ånyo sökt en fristad hos sin vän Euagoras på
Cypern. Hans lefnadslopp är tecknadt af Cornelius
Nepos. A. M. A.
Konopischt [ka-], by och slott. Se
Beneschau.
Konopnicka [kånåpni’tska], Marya, polsk
författarinna, f. 1846, d. i okt. 1910, dotter till
en ämbetsman Wasilowski i Suwalki, gift 1862 med
Jaroslawow Konopnicki, med hvilken hon vistades i
Tyskland 1863-64, uppsökte 1875 för hälsans vårdande
Karpaterna, som väckte hennes poetiska hänförelse
(diktcykeln W górach, På bergen) och på samma gång
stärkte hennes kärlek till det polska landtlifvet
Ursprungligen påverkad af Slowacki, arbetade hon
sig fram till enkel, kraftig klarhet med mästerlig
behandling af den poetiska formen och fick genom
sina många diktsamlingar samma betydelse i den polska
poesien som hennes ungdomsväninna Orzeszko på prosa,
särskildt i fråga om den polska kvinnans sociala
ställning. På de första diktsamlingarna "W. górach"
och Obrazki (Miniatyrbilder) följde 1883 en ny serie
Poezye, hvaribland den lilla sköna cykeln Wieczorne
piésni (Aftonvisor) och de landtliga idyllerna Na
fujarce (På flöjten) och Z lak i pol (Från ängar och
fält). Den tredje serien (1887) innehåller Fresky i
Fragmenty (med bibliska och historiska motiv) samt
öfversättningar af Vrchlický; den fjärde (1896)
blandade dikter. Sedermera ha utkommit Damnata
(1900) och täcka visor för barn. En frukt
af en studieresa till Grekland och Italien
voro diktsamlingarna Hellenica och Italia samt
Drnbiazyi z podroznej teki (1901-03) med utmärkta
stämningsbilder från Södern. Hennes största poetiska
alster är den väldiga hjältedikten Pan Balcer w
Brasylii på ottave rime (publicerad i "Biblioteka
Warszawska", 1892-1909), en gripande skildring af
polska emigranters lidanden i Brasilien och lyckliga
hemkomst, full af religiös-patriotiskt patos i folklig
stil och rik på vackra naturmålningar af oceanen och
urskogen. Äfven i novellform visade K. vackra prof
på sin fina konstnärlighet, buren af religiös värme
och social medkänsla för de fattige: Na drodze
(På vägen, 1893), Nowele (1897), Ludzie i rzeczy
(Människor och ting, 1898). Dessutom skref hon
åtskilliga litterära studier, såsom öfver Mickiewicz
och Sienkiewicz’ "Korsriddarna", präglade af fint
förstående och glödande hänförelse. Hennes 1880
utgifna dramatiska försök Z preszlosci (Från det
förflutna, skildrande en frimodig bondkvinnas
olycksöde) väckte mycken ovilja i klerikala och
konservativa kretsar. Efter 1884 redigerade hon
kvinnotidskriften "Swit" i Warschau. Vid hennes
25-åriga författarjubileum 1902 begynte utgifningen
af en samlad upplaga af hennes skrifter; genom
nationalsubskription inköptes en landtgård åt henne,
och hon hedrades med en festskrift "Hold Maryi
Konopnickiej". I "Stockholms dagblad" 1910, n:r
81, finnas några stycken af K:s dikter öfversatta.
A-d J.
Konoskop (af grek. kōnos, kägla, och skopei’n,
se), fys., ett polarisationsmikroskop, som är
anordnadt för objektets undersökning i konvergent
ljus. Ljusstrålarnas konvergens åstadkommes
genom särskilda linser eller linssystem.
D. S-t.
Konossement (fr. connoissement, connaissement,
it. conoscimento, af lat. cogno’scere, lära känna),
sjör., ett af fartygsbefälhafvare eller annan å
hans vägnar utgifvet erkännande om mottagandet
af varor, som med fartyget skola befordras till
annan ort, med förbindelse för befälhafvaren att i
bestämmelseorten till den angifne lastemottagaren
aflämna varorna. Konossementet kan ställas till viss
man eller till innehafvaren. Är det ställdt till viss
man, må det genom endossement öfverlåtas, såsom vore
det ställdt till order, därest icke genom förbehåll i
texten öfverlåtelse blifvit förbjuden. Det är alltså
formellt likställdt med växel. - Konossementet aflöser
befraktningsaftalet (certepartiet) och grundlägger
ett nytt rättsförhållande mellan befälhafvaren
och rederiet å ena sidan, lastemottagaren å den
andra; dock må i konossementet hänvisning ske
till certepartiet. Konossementets uppgift är att
förmedla omsättningen af varor, medan de ännu äro
under transport; det skall träda i varans ställe,
det skall kunna säljas och belånas så som själfva
varan. I förhållande till den enligt konossementet
behörige lastemottagaren ansvarar befälhafvaren för
riktigheten af konossementets uppgifter om varans
mängd och beskaffenhet; han kan icke, om varan
befinnes icke vara sådan, som konossementet anger,
invända, att den vid inlastningen var sådan, som den
aflämnas - han ansvarar "non quia recepit, sed quia
scripsit" ("icke för hvad han mottagit, utan för hvad
han skrifvit"). Det är väsentligen häri konossementet
skiljer sig från fraktsedeln. Endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
