han dock räddades genom sina medfältherrars seger vid Arginusiska öarna. Då den attiska flottan öfverrumplades af Lysandros vid Aigospotamoi (405), lyckades K. rädda åtta skepp och sökte med dessa en tillflykt hos Euagoras, Cyperns härskare. Där kvarstannade han i åtta år och inledde underhandlingar med det persiska hofvet. På den persiske satrapen Farnabazos' rekommendation erhöll han 396 storkonungens uppdrag att vid kusterna af Cilicien uppsätta och inöfva en flotta, afsedd att användas mot spartanerna. Han angrep och slog den spartanska flottan under Peisandros vid Knidos (394). Därmed var Spartas öfvermakt på hafvet bruten och första steget taget till genomförande af den plan, som länge föresväfvat K., återupprättandet af Atens sjöherravälde. Han seglade omkring till de grekiska städerna på Asiens kust och Arkipelagens öar, öfverallt förjagande de spartanska besättningarna och återupprättande den demokratiska författningen. Därefter styrdes kosan mot Peloponnesos, hvars kuster härjades, och slutligen till Aten, där K. hälsades af sina medborgares jubel och med tillhjälp af persiska penningar skyndsamt iståndsatte de raserade fästningsverken. Då spartanerna, uppskrämda af dessa framgångar, genom sitt ombud Antalkidas tillbjödo perserkonungen en för Grekland skymflig och ofördelaktig fred, afsände atenarna K. för att bevaka sina intresson, men denne blef af den persiske ståthållaren Tiribazos tillfångatagen i Sardes under förevändning, att han motverkat konungens intressen. Han synes ha undkommit och ånyo sökt en fristad hos sin vän Euagoras på Cypern. Hans lefnadslopp är tecknadt af Cornelius Nepos. A. M. A. Konopischt [ka-], by och slott. Se Beneschau. Konopnicka [kånåpni'tska], Marya, polsk författarinna, f. 1846, d. i okt. 1910, dotter till en ämbetsman Wasilowski i Suwalki, gift 1862 med Jaroslawow Konopnicki, med hvilken hon vistades i Tyskland 1863-64, uppsökte 1875 för hälsans vårdande Karpaterna, som väckte hennes poetiska hänförelse (diktcykeln W górach, På bergen) och på samma gång stärkte hennes kärlek till det polska landtlifvet Ursprungligen påverkad af Slowacki, arbetade hon sig fram till enkel, kraftig klarhet med mästerlig behandling af den poetiska formen och fick genom sina många diktsamlingar samma betydelse i den polska poesien som hennes ungdomsväninna Orzeszko på prosa, särskildt i fråga om den polska kvinnans sociala ställning. På de första diktsamlingarna "W. górach" och Obrazki (Miniatyrbilder) följde 1883 en ny serie Poezye, hvaribland den lilla sköna cykeln Wieczorne piésni (Aftonvisor) och de landtliga idyllerna Na fujarce (På flöjten) och Z lak i pol (Från ängar och fält). Den tredje serien (1887) innehåller Fresky i Fragmenty (med bibliska och historiska motiv) samt öfversättningar af Vrchlický; den fjärde (1896) blandade dikter. Sedermera ha utkommit Damnata (1900) och täcka visor för barn. En frukt af en studieresa till Grekland och Italien voro diktsamlingarna Hellenica och Italia samt Drnbiazyi z podroznej teki (1901-03) med utmärkta stämningsbilder från Södern. Hennes största poetiska alster är den väldiga hjältedikten Pan Balcer w Brasylii på ottave rime (publicerad i "Biblioteka Warszawska", 1892-1909), en gripande skildring af polska emigranters lidanden i Brasilien och lyckliga hemkomst, full af religiös-patriotiskt patos i folklig stil och rik på vackra naturmålningar af oceanen och urskogen. Äfven i novellform visade K. vackra prof på sin fina konstnärlighet, buren af religiös värme och social medkänsla för de fattige: Na drodze (På vägen, 1893), Nowele (1897), Ludzie i rzeczy (Människor och ting, 1898). Dessutom skref hon åtskilliga litterära studier, såsom öfver Mickiewicz och Sienkiewicz' "Korsriddarna", präglade af fint förstående och glödande hänförelse. Hennes 1880 utgifna dramatiska försök Z preszlosci (Från det förflutna, skildrande en frimodig bondkvinnas olycksöde) väckte mycken ovilja i klerikala och konservativa kretsar. Efter 1884 redigerade hon kvinnotidskriften "Swit" i Warschau. Vid hennes 25-åriga författarjubileum 1902 begynte utgifningen af en samlad upplaga af hennes skrifter; genom nationalsubskription inköptes en landtgård åt henne, och hon hedrades med en festskrift "Hold Maryi Konopnickiej". I "Stockholms dagblad" 1910, n:r 81, finnas några stycken af K:s dikter öfversatta. A-d J. Konoskop (af grek. kōnos, kägla, och skopei’n, se), fys., ett polarisationsmikroskop, som är anordnadt för objektets undersökning i konvergent ljus. Ljusstrålarnas konvergens åstadkommes genom särskilda linser eller linssystem. D. S-t. Konossement (fr. connoissement, connaissement, it. conoscimento, af lat. cogno'scere, lära känna), sjör., ett af fartygsbefälhafvare eller annan å hans vägnar utgifvet erkännande om mottagandet af varor, som med fartyget skola befordras till annan ort, med förbindelse för befälhafvaren att i bestämmelseorten till den angifne lastemottagaren aflämna varorna. Konossementet kan ställas till viss man eller till innehafvaren. Är det ställdt till viss man, må det genom endossement öfverlåtas, såsom vore det ställdt till order, därest icke genom förbehåll i texten öfverlåtelse blifvit förbjuden. Det är alltså formellt likställdt med växel. - Konossementet aflöser befraktningsaftalet (certepartiet) och grundlägger ett nytt rättsförhållande mellan befälhafvaren och rederiet å ena sidan, lastemottagaren å den andra; dock må i konossementet hänvisning ske till certepartiet. Konossementets uppgift är att förmedla omsättningen af varor, medan de ännu äro under transport; det skall träda i varans ställe, det skall kunna säljas och belånas så som själfva varan. I förhållande till den enligt konossementet behörige lastemottagaren ansvarar befälhafvaren för riktigheten af konossementets uppgifter om varans mängd och beskaffenhet; han kan icke, om varan befinnes icke vara sådan, som konossementet anger, invända, att den vid inlastningen var sådan, som den aflämnas - han ansvarar "non quia recepit, sed quia scripsit" ("icke för hvad han mottagit, utan för hvad han skrifvit"). Det är väsentligen häri konossementet skiljer sig från fraktsedeln. Endast