803 Konsertmästare-Konservatorium 804' Från 1908 har den anordnat konserter med svenskt program i Karlsruhe, Dortmund, Bielefeld, Altona och Berlin. I nära samband med Konsertföreningen står den af dess styrelse 1908 grundlagda samt med donation af tyske violinfabrikanten Beyer och violinisten professor H. Marteau stödda Franz-Ber-wald-stiftelsen, som har till uppgift att i tryck utge svenska tonsättares verk, främst Berwalds, och bringa dem till utförande i in- och utlandet, hvarjämte föreningen förvaltar Marteaufon-d e n, som tillkommit för att i utlandet sprida kännedom om svensk musik. Konsertföreningens ekonomi har alltifrån början erhållit oundgängligt stöd genom årliga tillskott af musikintresserade personer. Föreningen har med nit och omsikt verkat för sitt mål och därvid uppmärksammat såväl våra mera betydande eller lefvande inhemska tonsättare som ock de berömdaste representanterna för klassiciteten, romantiken och modernismen inom utlandets tonkonst. - Ett annat slags konsertförening var den 1874-93 verkande Koncertforeningen i Köpenhamn, hvilken hade till ändamål att utföra större vokalverk med kör och orkester af helst nyare in- och utländska tonsättare samt dirigerades af 0. Mailing (jämte Horneman och Lange-MUl-ler). E. F-t. Konsertmästare (fr. violon solo, eng. leader), den medlem (ledande förste violinist) af ett kapell, som utför solopartierna och vid kapellmästarens frånvaro öfvertager dirigeringen. A. L.* Konsertstycke, mus.} ensatsig konsert (se d. o. 2 b), som i formen närmar sig fri fantasi. Konservatism. Se Konservativ. Konservativ (af lat. conservare, bevara, vidmakthålla), eg. tjänande till att bevara, böjd för att bevara. Inom politiken betecknar man (sedan början af 1800-talet) som konservativt ett af de hufvudpartier, som pläga täfla om inflytande i det moderna samhället. Som den politiska utvecklingen är mycket olika hos olika folk eller hos samma folk på olika tid, så anger detta namn icke närmare ett bestämdt program, utan endast en riktning eller syftning i förhållande till andra partier. Med konservativ menas sålunda i allmänhet den, som yrkar upprätthållandet af det bestående i statsinrättningar, lagar eller sedvänjor; detta kan innebära, att man gillar endast en långsam, gradvis verkställd fortbildning af förhandenvarande statsformer och motsätter sig alla plötsliga, mer genomgripande eller omstörtande ändringar, allt planlöst eller ensidigt experimenterande på statslifvets område, men ordet kan äfven beteckna ett ängsligt och hårdnackadt fasthållande vid utlefvade former utan hänsyn till tidens oafvisliga kraf på framåtskridande. Jfr Frikonservativa, Högern, Liberal, Radikal, Reaktionär och Socialist. -- Konservatism, egenskapen att vara konservativ; de konservatives politiska system. (S. B.) Konservativ behandling, med., åtgärder, genom hvilka man af ser att undvika en operation, amputa-tion e. d. efter lokal skada eller sjukdom. Dessa åtgärder äro först och främst af antiseptisk, resp. aseptisk, natur, för att dymedelst förebygga inflammation och varbildning. Men dessutom kunna hit räknas kyla, stillhet, höjdt läge, lindning o. s. v. Allmänbehandling kan också spela en roll för * att genomföra ett konservativt tillvägagångssätt. J- Å. Konservativt kejsarsnitt. Se Kejsarsnitt. Konservator (af lat. conserväre, bevara), eg. vårdare; i Sverige titel på dels sådana vid naturalie-samlingar anställda tjänstemän, som ha till åliggande, att preparera naturföremål (såsom att skelettera och uppstoppa djur, injiciera konserveringsvätskor, m. m.) äfvensom att utöfva närmaste tillsyn öfver deras konservering (i utlandet är motsvarande titel preparator), dels vid konstmuseum anställd tjänsteman, som eger att biträda intendenten i frågor af konstnärlig-teknisk art, vid besiktning af konstverk och förslag till restaureringsarbeten samt öfvervaka verkställandet af sådana, ombesörja rengöring af konstföremål såväl som mottagandet och afsändandet af dylika m. m. Svenska tandläkarsällskapet väljer bland sina ledamöter en konservator med uppdrag att vårda sällskapets samlingar af äldre instrument, tandpreparat, afgjutningar, kranier m. m. I Frankrike och Belgien samt delvis i Nederländerna är konservator (fr. conservateur) titel på dels bibliotekarier (biblioteksföreståndare), dels museiintendenter (vid såväl naturhistoriska som konstmuseer). Konservatorium kallas en större musikskola, hvars-elever för ringa eller ingen kostnad erhålla undervisning och utbildning i musikens alla olika grenar. Namnet kominer af det italienska ordet conservatorio-(af lat. conserväre, vårda) i betydelsen "skyddshem", "hittebarnshus", emedan de första konserva* torierna voro sådana inrättningar, där barnen bl. a. fingo musikundervisning. Detta var förhållandet med det äldsta, 1537 i Neapel stiftade Conservatorio Santa Maria di Loreto, som 1808 sammanslogs med Neapels tre andra konservatorier till ett enda. Eleverna där äro delvis interner, d. v. s. ha bostad och kost inom anstalten, och 70 friplatser finnas. De äldsta konservatorierna i Venezia kallades ospedali ("hospital"). I nyare tid har Italien fått flera konservatorier, det förnämsta i Milano-(stiftadt 1807). Det mest berömda bland alla konservatorier är det i Paris, som inrättades 1784 under namn af École royale de chant et de der c l a m a t i o n för utbildning af operasångare, utvidgades 1793 till Institut national de m u s i q u e och 1795 erhöll namnet Conserva-t o i r e. Dess direktörer ha 'varit Sarrette, Perne, Cherubini, Auber, Thomas, Dubois och Fauré. Undervisningsgången regleras af en comité des études af de förnämste professorerna, och åt utmärkta lärjungar utdelas pris, det största (grand prix de Rome) ett resestipendium för treårig vistelse uti Italien. Detta konservatorium har filialer (succursales] i de större provinsstäderna. En betydande musikskola i Paris är äfven den af Niedermeyer 1853 organiserade École de musique classique et r e l i g i e u s e; denna har dock numera of vcrglänsts af Schola cantorum, som stiftades 1896 af Vincent d'Indy m. fl. och lägger an på att utbilda konstnärer, ej virtuoser. Äfven i många andra franska städer finnas större musikskolor. Det äldsta kon-servatoriet i Tyskland och Österrike är det i Prag (1811), som meddelar ej blott musikalisk, utan äfven allmän bildning. Därnäst kommer Konservatorium der g e s e 11 s c h a f t der musik-f r e u n d e i Wien (1817). Af Mendelssohn stiftades det länge synnerligen berömda konservatoriet i Leipzig (1843), hvars första lärare voro, jämte Mendelssohn, Schumann, David, Hauptmann, Richter Ord, som saknas under K, torde sökas under C.