Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konservatorium - Konserver - Konservera, bibehålla i oskadadt skick, bevara. 1. Konstt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
805
Konserver-Konservera
806
m. fl. De förnämsta konservatorierna i Berlin äro S
tern s (1850), Kullaks (Neue akademie der tonkunst,
1855-90), som hade på en gång 1,000 lärjungar,
Scharwenka-Klind-worths konservatorium (1881) samt K ö
n i e-liche hochschule fiir musik, sönderfallande i en
afdelning för kyrkomusik (1822), en för komposition
(1833; "Akademische meisterschulen"), dessa bägge
med kostnadsfri undervisning, och en för utöfvande
tonkonst (1869). En statsinstitution är, liksom den
sistnämnda högskolan, Akademie der tonkunst i München
(från 1867). Andra konser-vatorier finnas i Tyskland
(Köln, Dresden, Stuttgart, Wiirzburg, Frankfurt
a. M., Hamburg, Strass-burg, Karlsruhe, Wiesbaden,
Düsseldorf m. fl. städer), Ungern (Budapest),
Schweiz (Geneve, Basel, Bern, Zürich), Belgien
(de särdeles framstående statskonservatorierna i
Bruxelles, från 1813, och Liége, från 1827, ett
annat i Gent samt Antwerpens flamska musikskola),
Holland (Amsterdam, Haag, Rotterdam), England
(London, där de anseddaste äro Royal academyofmusic,
från 1822, och Royal college of music, från 1883,
Manchester, Birmingham, Edinburgh, Dublin), Ryssland
(Petersburg 1862, Moskva 1866, Warschau, Riga),
Finland (Helsingfors’ musikinstitut), Spanien (Madrid
1830 m. fl.), Portugal (Lissabon 1833), Grekland,
Danmark (Köpenhamn 1866), Norge (Kristiania 1865)
och Amerika, där på senare tiden mycken lifaktighet
utvecklats på detta bildningsområde. Det i Stockholm
bär först från 1867 namn af konservatorium;
dess historia är f. ö. innerligt sammanvuxen
med Musikaliska akademiens (se d. o.). 1909
öppnades i Lund Sydsvenska mu-sikkonservatoriet
med uppgift att meddela undervisning på den vokala
och instrumentala musikens alla områden samt främja
musikodlingen. Malmö musikkonservatorium inrättades
1907 af italienaren G. Tronchi och åtnjuter anslag
af Malmö stad. R. Anderssons musikskola i Stockholm,
öppnad som pianoinstitut 1886, drifves numera efter
utvidgad plan. - Om värdet af konservatorier har
mycket tvistats. Desamma kunna erbjuda företrädena af,
att en omfattande musikalisk bildning jämte of ning
i specialfack vid dem står att bekvämt förvärfva
och att samstudiet med begåfvade kamrater sporrar
samt alstrar arbetsglädje. Å andra sidan är det
faktum, att öfver-allt bland den oerhörda massan
af konservatorieelever jämförelsevis få pläga bli
någonting framstående i musikalisk väg. Måhända ger
detta faktum vid handen, att konservatorierna borde
inskränka sig till att vara elementarskolor, närmast
för statens rent praktiska behof af musikaliska
yrkesidkare, organister, musikdirektörer m. fl.,
men uppge tanken på att vara högskolor, emedan
den högre konstnärliga utbildningen (till virtuos
eller tonsättare) kräfver icke massundervisning, utan
snarare personlig ledning genom utmärkta privatlärare.
A. L. (E. F-t.)
Konse’rver (af lat. conserväre, bevara). 1. Genom
inverkan af mikroorganismer och enzymer kommer
lätt en förskämning af våra såväl ur växt- som
djurriket härstammande födoämnen till stånd. Dylika
förstörelseprocesser pläga förebyggas genom särskild
behandling af födoämnena, s. k. konservering. Flera
olika förfaringssätt äro därvidlag i bruk, såsom
användning af 1) låg temperatur, 2) uttorkning, 3)
antiseptiskt verkande ämnen och 4) upphettning och
inläggning i lufttätt tillslutet kärl (se vidare
Födoämnen, sp. 352). På något af dessa sätt
behandlade födoämnen pläga kallas konserver. För
namnet konserver har man dock föreslagit den mera
begränsade betydelsen af födoämnen, som gjorts
hållbara genom sterilisering i öfverhettad eller
strömmande vattenånga och påföljande förvaring i
hermetiskt tillslutet kärl af förtennt järnbleck eller
glas, under det preserver skulle vara kollektivnamnet
för alla födoämnen, som skyddats mot sönderdelning
enligt någon af de i l-4 omnämnda metoderna. Att ett
rikligt förtärande under längre tid af konserverade
födoämnen ej kan vara nyttigt för organismen
torde vara tämligen säkert; huruvida man åter eger
tillskrifva dylik diet sjukdomsalstrande egenskaper,
huruvida man t. ex. i den har att söka grundorsaken
till skörbjugg och beriberi - såsom man supponerat
- är en ännu outredd fråga. - Metoden med varornas
sterilisering och förvaring i hermetiska kärl uppfanns
1804 af fransmannen F. Appert (se denne) och satte
Napoleon I i stånd att med konserver proviantera sina
härmassor. Sedermera ha konserver i vidsträckt mån
anlitats för långa sjöresor, i krig, vid fältmanövrer
och för kolonialtruppers förplägning, å vetenskapliga
expeditioner samt i de vanliga hushållen. Den största
konservfabriken i vårt land är Sveriges förenade
konservfabriker i Göteborg. Ang. den högsta i
lag tillåtna blyhalten i legering för förtenning
af konservburkar och i legering för lödning
af dem se Giftstadga, sp. 1144. - 2. I dagligt
tal benämning på färgade (grå), vanligen kupiga
skyddsglasögon (se Glasögon, sp. 1300); ofta äfven
benämning på svaga presbyopglas (se P r e s-byopi).
1. E. O. H.
Konservera (lat. conserväre), bibehålla i oskadadt
skick, bevara, vidmakthålla (under 1600- och
1700-talen sades en präst konservera huset, när
han gifte sig med sin företrädares änka eller
dotter). 1. Konstt. Konservering af byggnader
och konstminnen i st. f. "restaurering" är ett
jämförelsevis modernt begrepp, framkalladt af
reaktionen mot en för långt drifven restaureringsifver
och af det växande krafvet på dokumentarisk äkthet
hos de historiska monumenten. Under det att en
restaurering i egentlig mening afser att återgifva
en byggnad eller ett föremål det utseende, som
för tillfället anses ha varit dess ursprungliga,
äfven om därvid byggnaden eller föremålet skulle
behöfva till större delen nygöras, så afser en
konservering att i möjligaste mån bibehålla dess
nuvarande bestånd så äkta och orördt som möjligt
samt att genom användande af olika medel aflägsna
eller motverka de faror, som af olika anledningar
kunna hota dess bestånd. Restaureringen förutsätter,
att den utförandes åsikter om föremålets ursprungliga
utseende äro absolut riktiga, ty genom restaureringen
utplånas ofta alla möjligheter till förnyad
pröfning. Konserveringen åter lämnar möjlighet
till förnyad pröfning när som helst. Det är därför
naturligt, att konserveringsprincipen såsom motsats
till restaurering ursprungligen framdrifvits af
forskarna på konst- och kulturhistoriens områden. Men
äfven genom rent konstnärliga fördelar har denna
riktning vunnit allt större tillslutning. Genom
dess tillämpning bevaras ju mycket af den patina och
stämning, som förlänar en gammal byggnad eller ett
antikt föremål dess charme.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
