805 Konserver-Konservera 806 m. fl. De förnämsta konservatorierna i Berlin äro S tern s (1850), Kullaks (Neue akademie der tonkunst, 1855-90), som hade på en gång 1,000 lärjungar, Scharwenka-Klind-worths konservatorium (1881) samt K ö n i e-liche hochschule fiir musik, sönderfallande i en afdelning för kyrkomusik (1822), en för komposition (1833; "Akademische meisterschulen"), dessa bägge med kostnadsfri undervisning, och en för utöfvande tonkonst (1869). En statsinstitution är, liksom den sistnämnda högskolan, Akademie der tonkunst i München (från 1867). Andra konser-vatorier finnas i Tyskland (Köln, Dresden, Stuttgart, Wiirzburg, Frankfurt a. M., Hamburg, Strass-burg, Karlsruhe, Wiesbaden, Düsseldorf m. fl. städer), Ungern (Budapest), Schweiz (Geneve, Basel, Bern, Zürich), Belgien (de särdeles framstående statskonservatorierna i Bruxelles, från 1813, och Liége, från 1827, ett annat i Gent samt Antwerpens flamska musikskola), Holland (Amsterdam, Haag, Rotterdam), England (London, där de anseddaste äro Royal academyofmusic, från 1822, och Royal college of music, från 1883, Manchester, Birmingham, Edinburgh, Dublin), Ryssland (Petersburg 1862, Moskva 1866, Warschau, Riga), Finland (Helsingfors' musikinstitut), Spanien (Madrid 1830 m. fl.), Portugal (Lissabon 1833), Grekland, Danmark (Köpenhamn 1866), Norge (Kristiania 1865) och Amerika, där på senare tiden mycken lifaktighet utvecklats på detta bildningsområde. Det i Stockholm bär först från 1867 namn af konservatorium; dess historia är f. ö. innerligt sammanvuxen med Musikaliska akademiens (se d. o.). 1909 öppnades i Lund Sydsvenska mu-sikkonservatoriet med uppgift att meddela undervisning på den vokala och instrumentala musikens alla områden samt främja musikodlingen. Malmö musikkonservatorium inrättades 1907 af italienaren G. Tronchi och åtnjuter anslag af Malmö stad. R. Anderssons musikskola i Stockholm, öppnad som pianoinstitut 1886, drifves numera efter utvidgad plan. - Om värdet af konservatorier har mycket tvistats. Desamma kunna erbjuda företrädena af, att en omfattande musikalisk bildning jämte of ning i specialfack vid dem står att bekvämt förvärfva och att samstudiet med begåfvade kamrater sporrar samt alstrar arbetsglädje. Å andra sidan är det faktum, att öfver-allt bland den oerhörda massan af konservatorieelever jämförelsevis få pläga bli någonting framstående i musikalisk väg. Måhända ger detta faktum vid handen, att konservatorierna borde inskränka sig till att vara elementarskolor, närmast för statens rent praktiska behof af musikaliska yrkesidkare, organister, musikdirektörer m. fl., men uppge tanken på att vara högskolor, emedan den högre konstnärliga utbildningen (till virtuos eller tonsättare) kräfver icke massundervisning, utan snarare personlig ledning genom utmärkta privatlärare. A. L. (E. F-t.) Konse'rver (af lat. conserväre, bevara). 1. Genom inverkan af mikroorganismer och enzymer kommer lätt en förskämning af våra såväl ur växt- som djurriket härstammande födoämnen till stånd. Dylika förstörelseprocesser pläga förebyggas genom särskild behandling af födoämnena, s. k. konservering. Flera olika förfaringssätt äro därvidlag i bruk, såsom användning af 1) låg temperatur, 2) uttorkning, 3) antiseptiskt verkande ämnen och 4) upphettning och inläggning i lufttätt tillslutet kärl (se vidare Födoämnen, sp. 352). På något af dessa sätt behandlade födoämnen pläga kallas konserver. För namnet konserver har man dock föreslagit den mera begränsade betydelsen af födoämnen, som gjorts hållbara genom sterilisering i öfverhettad eller strömmande vattenånga och påföljande förvaring i hermetiskt tillslutet kärl af förtennt järnbleck eller glas, under det preserver skulle vara kollektivnamnet för alla födoämnen, som skyddats mot sönderdelning enligt någon af de i l-4 omnämnda metoderna. Att ett rikligt förtärande under längre tid af konserverade födoämnen ej kan vara nyttigt för organismen torde vara tämligen säkert; huruvida man åter eger tillskrifva dylik diet sjukdomsalstrande egenskaper, huruvida man t. ex. i den har att söka grundorsaken till skörbjugg och beriberi - såsom man supponerat - är en ännu outredd fråga. - Metoden med varornas sterilisering och förvaring i hermetiska kärl uppfanns 1804 af fransmannen F. Appert (se denne) och satte Napoleon I i stånd att med konserver proviantera sina härmassor. Sedermera ha konserver i vidsträckt mån anlitats för långa sjöresor, i krig, vid fältmanövrer och för kolonialtruppers förplägning, å vetenskapliga expeditioner samt i de vanliga hushållen. Den största konservfabriken i vårt land är Sveriges förenade konservfabriker i Göteborg. Ang. den högsta i lag tillåtna blyhalten i legering för förtenning af konservburkar och i legering för lödning af dem se Giftstadga, sp. 1144. - 2. I dagligt tal benämning på färgade (grå), vanligen kupiga skyddsglasögon (se Glasögon, sp. 1300); ofta äfven benämning på svaga presbyopglas (se P r e s-byopi). 1. E. O. H. Konservera (lat. conserväre), bibehålla i oskadadt skick, bevara, vidmakthålla (under 1600- och 1700-talen sades en präst konservera huset, när han gifte sig med sin företrädares änka eller dotter). 1. Konstt. Konservering af byggnader och konstminnen i st. f. "restaurering" är ett jämförelsevis modernt begrepp, framkalladt af reaktionen mot en för långt drifven restaureringsifver och af det växande krafvet på dokumentarisk äkthet hos de historiska monumenten. Under det att en restaurering i egentlig mening afser att återgifva en byggnad eller ett föremål det utseende, som för tillfället anses ha varit dess ursprungliga, äfven om därvid byggnaden eller föremålet skulle behöfva till större delen nygöras, så afser en konservering att i möjligaste mån bibehålla dess nuvarande bestånd så äkta och orördt som möjligt samt att genom användande af olika medel aflägsna eller motverka de faror, som af olika anledningar kunna hota dess bestånd. Restaureringen förutsätter, att den utförandes åsikter om föremålets ursprungliga utseende äro absolut riktiga, ty genom restaureringen utplånas ofta alla möjligheter till förnyad pröfning. Konserveringen åter lämnar möjlighet till förnyad pröfning när som helst. Det är därför naturligt, att konserveringsprincipen såsom motsats till restaurering ursprungligen framdrifvits af forskarna på konst- och kulturhistoriens områden. Men äfven genom rent konstnärliga fördelar har denna riktning vunnit allt större tillslutning. Genom dess tillämpning bevaras ju mycket af den patina och stämning, som förlänar en gammal byggnad eller ett antikt föremål dess charme. Ord, som saknas under K, torde sökas under C.