865 Konstitutionsvatten-Konstnärsförbundet tionsutskottet, soiu det åligger att ofördröjligen inkomma med motiveradt och bestämdt utlåtande öfver frågans stridighet mot eller enlighet med grundlagen. Proposition kan sedermera ej vägras på det, som utskottet förklarat icke vara stridande mot grundlagen, men om utskottet gillar talmannens uppfattning, blir hans propositionsvägran bestående. Detta konstitutionsutskottets utlåtande har bindande kraft endast för det fall, som påkallat utskottets yttrande, och för den kammare, som icke låtit bero vid talmannens propositionsvägran. Jfr V. E. Svedelius, "Om statsrådets ansvarighet" (1856), och H. L. Eydin, "Svenska riksdagen" II: 2 (1879). H. L. R. (S. B.) Konstitutionsvatten, kem. Se K rist all va t-t e n. Konstitutiv (se Konstituera), väsentlig, väsentligt bestämmande; som bestämmer något som objektiv verklighet. Så ha enligt Kant kategorierna konstitutiv betydelse, men idéerna blott regulativ. - Konstitutiv dom, jur. Se Fastställelse-t al an. Konstitutoriäl (se Konstituera), den handling, hvarigenom en person tillsättes att förvalta ett ämbete eller en tjänst, utan att därå erhålla fullmakt. Jfr Fullmakt. Konstjäst. Se Jäst, sp. 475. Konstladt drag (Artificiellt drag). Se Drag 1. Konstledning, grufv. Se Vattenkonst 2. Konstlås. Se Lås. Konstmuseum. Se M u se u m. Konstmästare. Se Bergsstaten. Konstnärernas förening, Svenska. Se S v e n-ska konstnärernas förening. Konstnärernas pensions- och sjukhjälpsförening, Svenska. Se Svenska konstnärernas understöds- och sjukhjälpsförening. Konstnärernas understöds- och sjukhjälpsförening, Svenska. Se Svenska konstnärernas understöds- och sjukhjälps-förening. Konstnärlig eganderätt. Se Eganderätt 2. Konstnärsförbundet, en förening af svenska konstnärer, framgick ur "oppositionen" mot konstakademiens organisation och läroverk i 1880-talets midt. Akademiens tröghet i att anordna utställningar (se Konstakademien) föranledde den svenska konstnärskolonien i Paris att planera en egen utställning i Stockholm. Frågan dryftades och af-gjordes våren 1884, och det bestämdes, att utställningen skulle ega rum följande vår. I nov. 1884 beslöt konstakademien att till hösten året därpå bringa till stånd en jubileumsutställning till firande af akademiens 150-åriga tillvaro. Det var vid denna tidpunkt en del slitningar inom den stockholmska konstvärlden. Ernst Josephson offentliggjorde i "Dagens nyheter" 29 nov. och 10 dec. två uppseendeväckande uppsatser "Om den konstnärliga uppfostran i Stockholm", och när han vid jultiden från Stockholm återkom till Paris, öfverenskommo konstnärerna där att uppsätta en skrif velse till akademien. I denna skrifvelse hemställdes "om åtgärders vidtagande för nedsättande af en kommitté af svenska konstnärer, vald till hälften af akademien och till hälften af undertecknade i ändamål att utarbeta förslag till omorganisation af akademien". Några önskningsmål i fråga om reformer nämndes förslagsvis i skrifvelsen. Denna undertecknades af 86 svenska konstnärer i Paris, London, Dusseldorf, Stockholm m. fl. platser. Bland undertecknarna voro både gamla och unga, tillhörande de mest olika grupper. Skrifvelsen inlämnades till akademien 27 mars 1885. I april öppnades parissvenskarnas utställning "Från Seinens strand" i Blanchs konstsalong. Den omfattade 100 nummer af 18 utställare - bland dem voro K. Bergh, Birger, Ekström, Fallstedt, Gegcrfelt, Hagborg, Hasselberg, Josephson, Kreuger, K. Larsson, Liljefors, Nordström, Pauli, Salmson, Thegerström och österlind. Akademien lämnade 30 maj ett afböjande svar på skrifvelsen och hänvisade petitionärerna till K. M:t. En stor del af dessa hade förbundit sig att, ifall akademien lämnade deras begäran utan af-seende, de skulle uppsäga all gemenskap med akademien och ej af denna mottaga några utmärkelser. De kunde följaktligen ej deltaga i den akademiska jubileumsutställningen, men beslöto att samtidigt med denna anordna egen utställning. Så skedde. "Opponenternas utställning", som öppnades 15 sept. i Blanchs lokal, räknade 155 konstverk af 50 utställare. Sommaren 1886 deltogo konstnärerna af båda lägren i den skandinaviska utställning, som egde rum i Göteborg, anordnad af sällskapet Valand. Då kom underrättelse, att K. M:t, efter akademiens hörande, afslagit petitionen ang. kommitténs tillsättande. De i Göteborg samlade opponenterna, som redan i årets början öfverenskoininit om att sammansluta sig i en förening, bildade 16 aug. Konstnärsförbundet. Som sitt syftemål hade förbundet uppställt "att motarbeta alla otidsenligheter, som kunna skada, och befrämja alla reformer, som kunna anses gagna vår inhemska konst och konstindustri". Anordnandet af årliga utställningar betecknade förbundet som sin närmast liggande uppgift, och redan 8 okt. stod den första utställning, som bar Konstnärsförbundets namn, färdig i Stockholm. Den omfattade 150 nummer af 59 utställare. Förbundet hade två samverkande styrelser - en i Stockholm och en i Paris (den sistnämnda upphörde att fungera omkr. 1892). Som dess program kan man anse den af 7 kommitterade utarbetade lilla broschyren "Hvad bör staten göra för konsten?" (1887), som föreslog förenkling och besparing i akademiens läroverks organisation, hvarigenom större summor skulle kunna anslås till inköp af konstverk. Utställningar anordnades 1887 i Göteborg och 1888 i Stockholm, hvarefter Konstnärsförbundet tog initiativet till, att svenska konsten blef representerad på 1889 års världsutställning i Paris - det skedde utan allt stöd från statens sida. Resultatet blef en lysande framgång. De följande åren medförde skarpa brytningar inom konstnärsvärlden. Akademiens nya reglemente af 1887 tillfredsställde föga reformvännerna, som i huf-vudsak stredo för konstnärernas bestämmanderätt i konstnärliga frågor. Frågan om sättet, på hvilket allmänna årliga utställningar skulle kunna anordnas, var den mest brännande, och som ett önskemål hägrade på den tiden en sammanslutning af konstnärerna från olika partier till en enda förening, som kunde taga hand om dessa utställningar. Medel till åstadkommandet af en utställningsbyeenad hade alltsedan 1882 på initiativ af Konstnärsklubben samlats genom konstlotterier, af hvilka Konstnärsförbundet anordnat ett. Närmast för att omhändertaga byggnadsfrågan Tryckt den 6/ia 10 Ord, som saknas under K, torde sökas under C. 14 b. 28