Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstitutionsutskottet - Konstitutionsvatten, kem. Se Kristallvatten - Konstitutiv - Konstitutional - Konstjäst. Se Jäst, sp. 475. - Konstldt drag (Artificiellt drag). Se Drag 1. - Konstledning, grufv. Se Vattenkonst 2. - Konstlås. Se Lås. - Konstmuseum. Se Museum. - Konstmästare. Se Bergsstaten. - Konstnärernas förening, Svenska. se Svenska konstnärernas förening. - Konstnärernas pensions- och sjukhjälpsförening, Svenska. Svenska konstnärernas understöds- och sjukhjälpsförening - Konstnärlig eganderätt. Se Eganderätt 2. - Konstnärsförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Konstitutionsvatten-Konstnärsförbundet
tionsutskottet, soiu det åligger att ofördröjligen
inkomma med motiveradt och bestämdt utlåtande
öfver frågans stridighet mot eller enlighet
med grundlagen. Proposition kan sedermera ej
vägras på det, som utskottet förklarat icke vara
stridande mot grundlagen, men om utskottet gillar
talmannens uppfattning, blir hans propositionsvägran
bestående. Detta konstitutionsutskottets utlåtande
har bindande kraft endast för det fall, som påkallat
utskottets yttrande, och för den kammare, som icke
låtit bero vid talmannens propositionsvägran. Jfr
V. E. Svedelius, "Om statsrådets ansvarighet" (1856),
och H. L. Eydin, "Svenska riksdagen" II: 2 (1879).
H. L. R. (S. B.)
Konstitutionsvatten, kem. Se K rist all va t-t e n.
Konstitutiv (se Konstituera), väsentlig, väsentligt
bestämmande; som bestämmer något som objektiv
verklighet. Så ha enligt Kant kategorierna konstitutiv
betydelse, men idéerna blott regulativ. - Konstitutiv
dom, jur. Se Fastställelse-t al an.
Konstitutoriäl (se Konstituera), den handling,
hvarigenom en person tillsättes att förvalta ett
ämbete eller en tjänst, utan att därå erhålla
fullmakt. Jfr Fullmakt.
Konstjäst. Se Jäst, sp. 475.
Konstladt drag (Artificiellt drag). Se Drag 1.
Konstledning, grufv. Se Vattenkonst 2.
Konstlås. Se Lås.
Konstmuseum. Se M u se u m.
Konstmästare. Se Bergsstaten.
Konstnärernas förening, Svenska. Se S v e n-ska
konstnärernas förening.
Konstnärernas pensions- och sjukhjälpsförening,
Svenska. Se Svenska konstnärernas understöds- och
sjukhjälpsförening.
Konstnärernas understöds- och sjukhjälpsförening,
Svenska. Se Svenska konstnärernas understöds- och
sjukhjälps-förening.
Konstnärlig eganderätt. Se Eganderätt 2.
Konstnärsförbundet, en förening af svenska
konstnärer, framgick ur "oppositionen" mot
konstakademiens organisation och läroverk i
1880-talets midt. Akademiens tröghet i att anordna
utställningar (se Konstakademien) föranledde den
svenska konstnärskolonien i Paris att planera en
egen utställning i Stockholm. Frågan dryftades
och af-gjordes våren 1884, och det bestämdes,
att utställningen skulle ega rum följande vår. I
nov. 1884 beslöt konstakademien att till hösten
året därpå bringa till stånd en jubileumsutställning
till firande af akademiens 150-åriga tillvaro. Det
var vid denna tidpunkt en del slitningar inom
den stockholmska konstvärlden. Ernst Josephson
offentliggjorde i "Dagens nyheter" 29 nov. och
10 dec. två uppseendeväckande uppsatser "Om den
konstnärliga uppfostran i Stockholm", och när han
vid jultiden från Stockholm återkom till Paris,
öfverenskommo konstnärerna där att uppsätta en skrif
velse till akademien. I denna skrifvelse hemställdes
"om åtgärders vidtagande för nedsättande af en
kommitté af svenska konstnärer, vald till hälften
af akademien och till hälften af undertecknade i
ändamål att utarbeta förslag till omorganisation af
akademien". Några önskningsmål i
fråga om reformer nämndes förslagsvis i
skrifvelsen. Denna undertecknades af 86
svenska konstnärer i Paris, London, Dusseldorf,
Stockholm m. fl. platser. Bland undertecknarna
voro både gamla och unga, tillhörande de mest olika
grupper. Skrifvelsen inlämnades till akademien 27 mars
1885. I april öppnades parissvenskarnas utställning
"Från Seinens strand" i Blanchs konstsalong. Den
omfattade 100 nummer af 18 utställare - bland
dem voro K. Bergh, Birger, Ekström, Fallstedt,
Gegcrfelt, Hagborg, Hasselberg, Josephson, Kreuger,
K. Larsson, Liljefors, Nordström, Pauli, Salmson,
Thegerström och österlind. Akademien lämnade 30 maj
ett afböjande svar på skrifvelsen och hänvisade
petitionärerna till K. M:t. En stor del af dessa
hade förbundit sig att, ifall akademien lämnade
deras begäran utan af-seende, de skulle uppsäga all
gemenskap med akademien och ej af denna mottaga några
utmärkelser. De kunde följaktligen ej deltaga i den
akademiska jubileumsutställningen, men beslöto att
samtidigt med denna anordna egen utställning. Så
skedde. "Opponenternas utställning", som öppnades
15 sept. i Blanchs lokal, räknade 155 konstverk af
50 utställare. Sommaren 1886 deltogo konstnärerna af
båda lägren i den skandinaviska utställning, som egde
rum i Göteborg, anordnad af sällskapet Valand. Då kom
underrättelse, att K. M:t, efter akademiens hörande,
afslagit petitionen ang. kommitténs tillsättande. De
i Göteborg samlade opponenterna, som redan i årets
början öfverenskoininit om att sammansluta sig i en
förening, bildade 16 aug. Konstnärsförbundet. Som sitt
syftemål hade förbundet uppställt "att motarbeta alla
otidsenligheter, som kunna skada, och befrämja alla
reformer, som kunna anses gagna vår inhemska konst och
konstindustri". Anordnandet af årliga utställningar
betecknade förbundet som sin närmast liggande uppgift,
och redan 8 okt. stod den första utställning, som bar
Konstnärsförbundets namn, färdig i Stockholm. Den
omfattade 150 nummer af 59 utställare. Förbundet
hade två samverkande styrelser - en i Stockholm
och en i Paris (den sistnämnda upphörde att fungera
omkr. 1892). Som dess program kan man anse den af
7 kommitterade utarbetade lilla broschyren "Hvad
bör staten göra för konsten?" (1887), som föreslog
förenkling och besparing i akademiens läroverks
organisation, hvarigenom större summor skulle
kunna anslås till inköp af konstverk. Utställningar
anordnades 1887 i Göteborg och 1888 i Stockholm,
hvarefter Konstnärsförbundet tog initiativet till,
att svenska konsten blef representerad på 1889 års
världsutställning i Paris - det skedde utan allt
stöd från statens sida. Resultatet blef en lysande
framgång. De följande åren medförde skarpa brytningar
inom konstnärsvärlden. Akademiens nya reglemente
af 1887 tillfredsställde föga reformvännerna, som i
huf-vudsak stredo för konstnärernas bestämmanderätt
i konstnärliga frågor. Frågan om sättet, på hvilket
allmänna årliga utställningar skulle kunna anordnas,
var den mest brännande, och som ett önskemål hägrade
på den tiden en sammanslutning af konstnärerna från
olika partier till en enda förening, som kunde taga
hand om dessa utställningar. Medel till åstadkommandet
af en utställningsbyeenad hade alltsedan 1882
på initiativ af Konstnärsklubben samlats genom
konstlotterier, af hvilka Konstnärsförbundet anordnat
ett. Närmast för att omhändertaga byggnadsfrågan
Tryckt den 6/ia 10 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.
14 b. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
