887 Konsulskassan-Konsumtionsbudget fonden, men därefter som direkt statsanslag under tredje hufvudtiteln, utgjorde från 1865 160,000 kr., det norska 120,000 kr., hvartill från 1882 kom ett extra norskt anslag af växlande storlek (16,000 å 20,000 kr.) till oförutsedda utgifter, för hvilka i Sverige besparingar kunde användas. Kassans inkomst af konsulatafgifter varierade efter konsulatväsendets anordning, sjöfartens omfattning och kon-sulatafgifternas storlek samt beräknades t. ex. 1903 till omkr. 109,000 kr. af svenska och 213,000 af norska fartyg. Med 1904, då konsulatafgifterna för svenska fartyg bortföllo och för norska indrogos till norska statsverket, bortföll kassans inkomst af sådana, i samband hvarmed statsbidragen höjdes och bestämdes till samma belopp för hvartdera riket (1904 371,500 kr. för hvartdera jämte 12,500 för hvartdera i expeditionsafgifter). Af behållningar i kassan utbetalades 1870 70,000 kr., 1875 140,000 kr. och 1881 105,000 till svenska och norska statsverken, dem emellan fördelade efter dåv. bidragsproportion 4:3. Med den ekonomiska uppgörelsen 1906 efter unionsupplösningen upphörde kassan och träffades särskildt aftal om återstående tillgångar och förpliktelser. S. C. Konsulskassan. Se Konsulsfonden. Konsult (lat. consufllum), beslut. Jfr C o n-sul t a. Konsultation (se Konsultera), rådplägning; rådfrågning; öfverläggning mellan två eller flera läkare ang. ett svårare sjukdomsfalls behandling. Konsultativ (se Konsultera), rådplägande, rådgif vande. Konsultativa kallas i Sverige (uttrycket begagnas dock icke officiellt) de tre ledamöter af statsrådet, som icke äro departementschefer. (De kallas äfven statsråd utan portfölj.) Enl. R. F. § 6 böra minst två af dessa ha förvaltat civil beställning. Se vidare Statsråd. Konsultera (lat. consullärej, rådslå, öfverlägga; rådfråga. Jfr Konsultation. Konsulterande ingenjör, ingenjör, hvilken yrkesmässigt bistår allmänheten och industrien som sakkunnig och opartisk rådgifvare i tekniska angelägenheter. Hans uppgifter äro af mycket omfattande art. Inom alla grenar af tekniken utöfvas konsulterande verksamhet, som kan omfatta icke blott afgifvande af enstaka upplysningar och råd, utan äfven uppgörande af fullständiga förslag och planer för nyanläggningar eller ombyggnader, program för samt kontroll af leveranser och entreprenader, arbetsledning vid större företag m. m. 1910 bildades Svenska konsulterande ingenjörers förening, som består af "svenska medborgare med teoretisk och praktisk ingenjörsutbildning, som egna sig åt själfständigt utöfvande af konsulterande ingenjörsverksamhet såsom hufvudsaklig sysselsättning" och som "vid sidan häraf icke utöfva sådan verksamhet eller intaga sådan ställning, som kan menligt inverka på deras opartiskhet". Föreningens säte är Stockholm. G. H-r. Konsument. Se Konsumera. Konsumera (lat. consumere), förbruka, förtära. Motsats: producera. - Konsum e'n t, förbrukare (af en vara). Motsats: pro"ducent. Konsumtion (lat. consu'mtio), förbrukning. Motsats: produktion. Om konsumtionsföreningar se Kooperation. Konsumtionsbudget 1. H u s h å 11 s b u d g e t, en af vederbörande hushåll afgifven redogörelse för dettas inkomster, deras natur, källor och storlek, samt för dettas utgifter till olika slag af konsumtionsföremål. - I litteraturen förekomma andra benämningar, såsom familjebudgeter (räkenskaper gällande i regel familjer i den vedertagna bemärkelsen), arbetarbudgeter (härrörande oftast från lönearbetares hushåll och därigenom egande sin särskilda betydelse) och hushållsräkningar. Syftet med dessa budgeter är, i allmänhet taladt, utrönandet icke blott af vederbörande hushålls, utan ock af de sålunda representerade samhällsklassernas lefnads-sätt, kvantiteten, kvaliteten och ändamålsenligheten hos deras konsumtion. De ge ledning vid bedömande af reallönens storlek under skilda perioder och å olika orter samt af den fria inkomstens och sparkraftens gestaltning med nominallönens stegring, af inkomsternas och konsumtionens skiftningar med växlingarna i familjernas storlek o. s. v. De kunna ock ge ledning vid bedömande af vederbörande klassers belastning med tullar och skatter. Genom dem kan man draga sina slutsatser om konsumtionens elasticitet och dess utvidgningsförmåga, antingen i allmänhet eller ock beträffande vissa grupper af förnödenheter, och för öfrigt äro de i åtskilliga andra afseenden belysande för konsumtionens teori. Redan på 1670-talet anställde sir William Petty beräkningar rörande arbetarnas lefnadskostnader i England och på Irland. I slutet af 1700-talet, då härskande ekonomiska och sociala förhållanden af synnerligt ogynnsam karaktär gåfvo anledning till en liflig diskussion om löner, priser och fattigvårds-lagstiftning, verkställdes motsvarande undersökningar af prästmannen David Davics och sir Frederick Morton Eden. 1829-55 utförde fransmannen Le Play de märkliga efterforskningar, hvilkas resultat föreligga i verket "Les ouvriers éuropéens". Här meddelas 36 ytterst detaljerade hushållsbudgeter från olika europeiska länder, hvaribland Sverige (Dannemora). Till detta verk slöt sig det af Le Play och hans medarbetare utgifna "Les ouvriers des deux niondes". På uppdrag af den belgiska statistiska centralkommissionen företog Édouard Duc-pétiaux motsvarande undersökningar och utgaf 1855 en redogörelse, omfattande 199 belgiska arbetarfamiljer. Dessa budgeter såväl som Le Plays blefvo föremål för en grundlig och sinnrik bearbetning af chefen för Sachsens statistiska byrå Ernst Engel, hvilken sammanställde dem med konsumtionsförhållandena bland sachsiska arbetarfamiljer. - Under de sistförflutna 30-35 åren ha i olika länder företagits flera dylika budgetsundersökningar efter skilda metoder, antingen af enskilda personer, af privata institutioner eller af offentliga verk, såsom, bl. a., af G. Schnapper-Arndt (1878-80) i fem bysamhällen i Taunus' bergstrakter; af Carl Landolt (1890) i Basel, af Charles Booth (1890-1900) i London, med resultat, som ingå i "The life and labour of the people in London"; af B. Seebohm Rowntree (omkr. 1900) i York, af Förenta staternas arbetsbyrå, med resultat, som särskildt föreligga i publikationer af 1890, 1891 och 1903 (den sistnämnda omfattar uppgifter från 25,440 familjer); af statens statistiska byrå i Danmark (resultatet, 50 bearbetade arbetarbudgeter för 1897 och 201 Ord, som saknas under K, torde sökas under C.