Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsumtionsbudget - Konsumtionsföreningar. Se Kooperation. - Konsumtionsskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konsumtionsföreningar-Konsumtionsskatt
890
sådana från landskommuner, föreligger i publikationen
"Danske arbejderfamiliers forbrug", I o. II,
1900-01); af yrkesinspektionsverken i vissa
tyska stater och af statistiska kontor i tyska
stater och städer (det förnämsta resultatet
föreligger i det af Kai-scrl. statistisches amt
1909 utgifna "Erhcbungen von wirtschaftsrechnungen
minderbemittelter fami-lien im Deutschen reich",
som meddelar 852 bearbetade budgeter); i Sverige
på föranstaltande af Lorénska stiftelsen samt af
Stockholms stads statistiska kontor, hvarifrån
150 hushållsräkningar blifvit offentliggjorda och
vederbörligen behandlade i "Statistisk undersökning
rörande lefnadskostnaderna i Stockholm åren
1907-08". - Vid sina ofvan omnämnda bearbetningar
och sammanställningar kom Engel till följande
slutsatser rörande konsumtionsutvecklingen, hvilka
man plägar beteckna som Engcls lag: 1) Ju större
inkomsten är, desto lägre varder den procentsats
af utgifterna, hvilken går till näringsmedel. 2)
Utgiftsprocenten till kläder är ungefär densamma vid
växlande inkomster. 3) Den procent af utgifterna,
som åtgår till bostad samt bränsle och lyse, är
oföräuderligen densamma vid skilda inkomster. 4) I
den mån inkomsten stiger, växa de relativa utgifterna
till "öfriga ändamål". - Den första af dessa satser
har i det stora hela bekräftats af de sedermera
verkställda undersökningarna. Likaledes den sista;
i all synnerhet stiga utgifterna till uppfostran
och betjäning samt utbetalningarna i understöds-
och besparingssyfte. F. ö. torde man kunna säga, att
med växande inkomster sjunker utgifts-procenten för
bostad, tills en viss gränsinkomst nås, hvarefter
den förblir vid ungefär samma höjd eller också
stiger. Däremot stiger i regel utgifts-procenten
för kläder och dricksvaror samt för förströelser och
kommunikationsmedel i allmänhet, tills en viss dylik
gränsinkomst nås, hvarefter den blir stationär eller
sjunker. De relativa utgifterna till bränsle och lyse
förete en ganska jämn nedgångstendens.
För förberedandet och insamlingen af dylika
budgeter ges två hufvudmetoder, den intensiva och
den exlensua. Mellan dem äro dock variationer till
finnandes. Den förra utgöres af ett intimt studium
af vissa hushåll under en längre eller kortare
period. Inom hvarje hushåll företages i regel en
inventering vid iakttagelseperiodens början och
slut, noggrant upptecknas inkomsterna, deras källor
etc. samt utgifterna, med angifvande af varuslag,
kvantiteter, priser o. s. v. - allt mot bakgrunden
af en mer eller mindre utförlig lefnadsbeskrifning
af hushållets medlemmar. Denna metods förnämste
representant är Le Play. En metod, som närmar sig
den intensiva, förordades af Engel. Den består i
utdelandet af hushållsböcker, försedda med anvisningar
o. d. I dessa böcker införa under en viss period
hushållsmedlemmarna själfva så omsorgsfullt som
möjligt inkomster och utgifter, med uppgift om de
inköpta föremålens art, kvantitet, priser etc. Denna
metod har följts af bl. a. de statistiska byråerna
och kontoren i Danmark, Tyskland och Stockholm. Den
extensiva metoden, som särskildt odlats af Förenta
staternas arbetsbyrå, består uti hopbringande - helst
genom utskickade agenter med lämpliga blanketter -
af så exakta uppgifter som möjligt från ett så stort
antal hushåll som möjligt rörande deras inkomster
och utgifter för olika grupper af konsumtionsändamål.
Båda metoderna ha sina starka och svaga sidor. Bäst
är nog, att de få komplettera hvarandra. För
bearbetningen af det sålunda, efter den ena eller
andra metoden insamlade materialet till social
konsumtionsstatistik gäller det att finna en väg,
på hvilken de säkraste jämförelsemåtten för olika
hushålls olika utgifter kunna nås. Ducpétiaux utvalde
fördenskull typiska familjer och ställde dem mot
hvarandra. Sedermera har man lärt sig att förvandla
hushållen till konsumtionsenhetcr alltefter deras
medlemmars antal, kön och ålder. Förgångsmannen
härvidlag var Engel. I anslutning till de af
Quetelet utförda antropometriska beräkningarna
konstruerade Engel en regelbundet stigande skala af
konsumtionsenheter eller quets (efter Quetelet). Denna
skala började med l quet för hvarje nyfödd mänsklig
individ och steg med 0,i för hvarje år upp till ett
maximum af 3,5 quets för mannen, fullvuxen vid 25
år, och till ett maximum af 3 quets för kvinnan,
fullvuxen vid 20 års ålder. En annan metod är att
sätta enhetstalet 0,i för både manliga och kvinnliga
individer i åldern O-3 år och sedermera följa för
hvartdera könet en åldersperiod efter åldersperiod
stigande skala till l,o för mannen och 0,s för kvinnan
vid 19 år och där-utöfver.
För bedömande af vederbörande hushålls faktiska
lefnadsvillkor är det ofta nog nödvändigt att
ställa dessa budgeter i belysning af den beräknade
fysiologiska näringsbalansen: de kvantiteter
af ägghvita, fett och kolhydrat, förvandlade
till värmeenheter eller kalorier, hvilka anses
behöfliga för lifsuppe-hället, arbetsförmågan och
utvecklingskraften hos fullvuxna och barn. Med
denna - af fysiologerna skiljaktigt angifna -
kalorisiffra mätes kalorivärdet pr konsumtionsenhet
i de föreliggande budgeterna. (Jfr Födoämnen.)
Litt.: De i texten nämnda arbetena jämte Engel,
"Lebenskosten belgischer arbeiterfamilien friiher und
jetzt" (i "Bulletin de l’Institut international de
statistique", bd IX, 1895), C. Landolt, "Methode
und technik der haushaltungsstatistik" (1894),
B. Seebohm Rowntree, "Poverty, a study of town life"
(1902j, R. C. Chapin, "The standard of living among
workingmen’s families in New York city" (1909),
"Enquéte sur le régime alimentaire de 1065 ouvriers
beiges" (publ. af "Institut de sociologie Solvay"
1910), U. von Feilitzen, "Tjänare, statare och
torpare" (1890-92), E. 0. Hultgren och E. Landergren,
"Untersuchung iiber die ernährung bei frei gewählter
kost" (i "Hygiea", 1889) och "Untersuchung iiber die
ernährung schwedischer arbeiter bei frei gewählter
kost" (1891), Leffler, "Zur kentniss von den lebens-
und lohnverhältnissen indu-strieller arbeiterinnen in
Stockholm" (1897), P. Mombert, "Das nahrungswesen"
(i "Handbuch der hygiene", 1904). Se f. ö. Bauer,
"Konsumtion (nach sozialklassen)" i "Handwörterbuch
der staats-wissenschaften", 3:e uppl. (1908
ff.). E. H. T.
Konsumtionsföreningar. Se Kooperation.
Konsumtionsskatt 1. Förbrukningsskatt, finansv.,
skatt, hvars erläggande är beroende af den
skattskyldiges förbrukning. Konsumtionsskatten är
antingen allmän, då hvarje persons förbrukning i
sin helhet är föremål för skatten, eller speciell,
då den utgår på grund af förbrukning af ett
särskildt slag. Den senare formen är den vanligen
förekommande. Man kan indela detta sistnämnda slag
af konsum-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
