Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konunga- och höfdingastyrelsen - Konungarike - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa - Konungarnas tillbedjan - Knungasagorna. Se Snorre Sturlasson. - Konungastyrelsen. Se Konunga- och höfdingastyrelsen. - Konungens allmänna hospitalsfond. - Konungens befallningshafvande. Se Kunglig majestäts befallningshafvande. - Konungens drots. Se Drots, sp. 882. - Konungens drätsel - Konungens eget värfvade regemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
935
Konungarike-Konungens eget värfvade regemente
936
stenafragmentet"), härstammande från förra hälften
af 1400-talet, rentvåddes bägge dessa män från
misstanken för ett slikt bedrägeri, och skriftens
äkthet bestyrktes. Redan af språkformen i fragmentet
är man berättigad att sluta till originalets
tillkomst i en betydligt äldre tid, än nämnda fragment
tillhör. Genom K. F. Söderwalls undersökningar ha
grunder framlagts för, att urskriftens affattningstid
med all sannolikhet bör förläggas till tiden
1335-50. Ang. Konungastyrelsens författare har man
haft många gissningar. Bl. a. har man tänkt på biskop
Brynjulf Algotsson i Skara (författare till "Biskop
Brynjulf s stadga"), domprosten i Uppsala Andreas
And (hvilken länge idkade studier vid universitetet
i Paris), vidare på författaren af parafrasen
öfver Moseböckerna samt Karl Ulfsson (Sparre)
till Tofta (hvilken i rimkrönikan berömmes som en
lärd man) m. fl. H. Schttck (i "Samlaren", 1908)
anser, som det tyckes på goda grunder, författaren
vara den lärde Linköpingsdekanen, kansleren och
riksrådet P h i-lippus Ragvaldi, artium magister
och decre-talium doctor, samt affattningstiden
1328-32. Författaren - han må nu ha varit en klerk
(som man på goda grunder förmodat) eller en lekman -
har till närmaste förebild haft .ZEgidius Romanus
(se .Egidius a Columnis), hvars skrift "De regi-mine
principum" (förf. omkr. 1280) han i sin plan följt
nästan stycke för stycke och från hvilken han gjort
betydliga, ehuru endast sällan ordagranna, lån. För
öfrigt citeras åtskilliga af bibelns böcker, såsom
Ordspråksboken, Predikarboken, Vishetens bok, Jesu
Syraks bok m. fl. Däremot är det troligt, att citaten
från Aristoteles’ arbeten härflyta från ^Egidius’
skrift. - Kon unga- och höfdingastyrelsen, som i
språkligt, särskildt lexikaliskt, hänseende är en
grufva af oskattbart värde, utgafs, såsom nämndt,
första gången 1634, af J. Bureus ("En nyttigh bok om
konnunga styrilse och höfdinga"). Den var dock färdig
till utgifning flera år förut, och Gustaf II Adolf,
som skattade den mycket högt, var t. o. m. betänkt på
att anbefalla den till skolbruk. En 1650 utgifven,
ny upplaga var endast ett aftryck af Bureus’. 1669
följde en af J. Schefferus ombesörjd edition ("Konunga
ok höfdinga styrilse"), försedd med latinsk öfv.,
och 1878 utgaf R. Geete en normaliserad upplaga ("Um
styrilsi kununga ok höffinga"). Vadstenafragmentet
är särskildt utgif-vet af G. E. Klernming (1868)
och S. E l Bigren (s. å.). För språkliga och
litteraturhistoriska uppsatser om Konungastyrelsen
se Geete, "Fornsv. bibliografi", 1903, s. 133.
It. G
Konungarike, land, hvars regent bär
konungatitel. Vanligen är ett sådant en suverän
stat. Men äfven delstaterna i en förbundsstat, hvilka
sakna suveränitet, kunna vara konungariken (inom Tyska
riket Preussen, Sachsen, Bajern och Württemberg),
och på grund af äldre historiska förhållanden kallas
stundom länder, som inom en helstat ha blott en
provinsiell ställning, konungariken, t. ex. Böhmen,
Norge under föreningen med Danmark. S. B.
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
grundad genom k. förordn. 5 juni 1909, har till
ändamål att utlämna lån åt hypoteksföreningar af
fastighetsegare i rikets städer och därmed jämförliga
samhällen. Som grundfond för kassan har staten
genom Riksgäldskontoret till kassan öfverlämnat 30
mill. kronor i statens SVs procents obligationer. För
anskaffande af erforderliga medel eger kassan att
mot räntebärande obligationer upptaga lån att
återbetalas genom årlig amortering eller efter
uppsägning utan fastställd amortering. Beloppet af
kassans utelöpande obligationer får icke uppgå till
mera än tio gånger det belopp, som kassans grundfond
och reservfond tillhopa utgöra. Obligationerna skola
registreras i Riksgäldskontoret. Kassan utlämnar till
hypoteksföreningarna lån att återbetalas antingen
genom viss årlig amortering eller utan amortering
efter förloppet af viss tid, minst 10 och högst 20 år.
Kassan förvaltas af en styrelse, bestående af 5
led., af hvilka konungen utser 4, hvaribland en
till ordf., samt fullmäktige i Riksgäldskontoret l,
som skall vara vice ordf. Revision verkställes
af 3 revisorer, af hvilka konungen utser 2,
fullmäktige i Riksgäldskontoret 1. Konungen prof
var styrelsens förvaltning och beslutar, sedan
fullmäktige i Riksgäldskontoret af gett yttrande,
ang. ansvarsfrihet. Dessutom skall kassans förvaltning
underkastas granskning af hypoteksföreningarna,
för hvilket ändamål ombud för dessa sammanträda
årligen före maj månads utgång. De anmärkningar,
som ombuden kunna framställa, skola bifogas de
öfver kassans förvaltning afgifna styrelse- och
revisionsberättelserna.
Normerna för hypotekskassans verksamhet äro, förutom
ofvannämnda k. förordn. 5 juni 1909 ang. Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, dels k. förordn. 5 juni
1909 ang. grunderna för stads-hypoteksföreningars
bildande och verksamhet, dels det af K. M:t 18
jan. 1910 fastställda reglementet för kassan.
Hypotekskassan, som trädde i verksamhet i dec,
1909, har under jan. 1910 i Paris träffat
aftal om ett 3J/2 procents obligationslån
å nominellt 84 mill. frcs. F. n. (dec. 1910)
äro 21 hypoteksföreningar anslutna till kassan.
V. Moll.
Konungarnas tillbedjan plägar man inom konsthistorien
kalla en framställning af Heliga tre konungar (se
d. o.).
Konungasagorna. Se Snorre Sturlasson.
Konungastyrelsen. Se Konunga- och höfdingastyrelsen.
Konungens allmänna hospitalsfond grundlades 1796
af Stockholms stads borgerskap och magistrat till
glädjebetygelse öfver konung Gustaf IV Adolfs
ingångna myndighetsår. Meningen var att i mån af
fondens tillväxt uppföra ett hospital för sjuka och
ålderstigna soldater af Stockholms garnison samt
för sjuka och fattiga personer af stadens öfriga
befolkning. Hospitalet kom dock icke till stånd, utan
fonden utdelar i stället årliga pensioner (ä 24-60
kr.) åt i krig sårade eller genom långvarig tjänst
till hälsa och kroppskrafter försvagade soldater
af såväl värfvade som indelta trupper. Fondens
kapital uppgår till något öfver 343,000 kr.
C. O. N.*
Konungens befallningshafvande. Se Kunglig majestäts
befallningshafvande.
Konungens drots. Se Drots, sp. 882.
Konungens drätsel, medeltida benämning för den svenska
statens finansväsen. Se Drätsel.
Konungens eget värfvade regemente, ett
infanteriregemente, som uppsattes efter Karl XII:s
död af några tre- och. fem-männingsregementen
och sedermera fullständigades genom värfning inom
landet. Regementet, deladt på 2 bataljoner om 400
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
