939 Konungens stab-Konung Oskar l:s minne 940 vät natur. En gång tjänstgjorde nämnden äfven som konungens rådgifvare, då nämligen Erik till dess besvarande framställde frågan, huruvida de gods, som danskar egde i Sverige vid Nordiska sjuårskrigets begynnelse, kunde af konungen anammas, hvilket nämnden tillstyrkte. Hvad svenska adelns gods angår, hvilka af Gustaf I i massa gjorts till hans och kronans egendom, blefvo vid pass 400 underkastade nämndens väl behöfliga räfst och gemenligen återställda till sina rätta egare. Mot hertig Johans anhängare förfor nämnden med yttersta stränghet. På en enda dag dömdes 30 af dem till döden, öfver krigsbefälhafvarnas åtgärder dömde man lika flinkt som i de klaraste brottmål, och fogdarnas oärlighet var ett ämne, som ofta kom på tal. Visst är, att nämnden, äfven om den ej blandat sig i politiken, haft fullt upp att göra som rättvisans skipare. Då mot slutet af Eriks regering de bekanta rannsaknin-garna (på Svartsjö) höllos med medlemmar af högadeln, som man önskade kunna öfverbevisa om förrädiska stämplingar, hade konung Eriks domstol längesedan råkat i stadgadt vanrykte, och dess domar egde icke längre ens skenet af rättvisa. På Svartsjö fällde nämnden domen öfver sig själf. Då Johan III ville (1569) inför sitt folk rättfärdiga broderns af-sättning, angaf han som en af orsakerna därtill, att Erik "gjort sig en nämnd, på det att ingen skulle undkomma hans giller och snaror". Samtidens uppfattning jäfvas ej af historiens vittnesbörd. - Konung Erik XIV:s nämnds dombok utgaf s 1884 genom K. Silfverstolpe af k. Samf. f. utg. af handskr. rör. Skandis hist. uti "Historiska handlingar", d. 13. C. S-e. (Fr. W.) Konungens stab, krigsv., utgöres af de officerare, som på kommandoväg äro anställda som adjutanter hos konungen, numera vanligen tolf, af hvilka en i sänder är i tjänstgöring. Vid uppryckning i öfver-stegraden placeras de som öfveradjutanter och träda ur tjänstgöring. Som chef för staben tjänstgör en generalsperson. c- °- N Konungens vapen (jfr Kiksvapnet), her., består af en genom ett utböjdt guldkors fyrdelad sköld med hjärtsköld, l:a och 4:e fälten blå med tre kronor af guld, ställda två och en, 2:a och 3:e fälten Ord, som saknas under K, torde sökas under C. alå med tre ginbalkvis gående strömmar belagda med ett krönt gyllene lejon med röd utsträckt tunga. Ejärtskölden (den regerande konungens stamvapen) klufven, l:a fältet bandvis tredeladt i blått, silfver och rödt, däröfver en vase af guld, 2:a fältet blått med en i silfvervatten stående bro i ett helt och två halfva spann och med två krenelerade torn, äfven af silfver, öfver bron en gyllene örn samt öfver denna karlavagnens stjärnbild, äfven af guld. Sköldhållare: två tillbakaseende guldlejon med klufna svansar, krönta med kungliga kronor samt med röda utsträckta tungor. Skölden täckes af en kunglig krona, och under densamma hänga de kungl. svenska riddarordnar-nas insignier. Det hela omges af en hermelinfodrad purpurmantel under kunglig krona. Omkring vapnet står den regerande konungens valspråk. Se H. Hilde-brands afhandling om "Det svenska riksvapnet" i Antiqvarisk tidskrift för Sverige", del VII (1883). B. S. A.L-t. Konungens värfvade husarregemente. Se K r o n-prinsens husarregemente. Konung Erik XIV:s nämnd. Se Konungens nämnd. Konung Karls land. Se Kung Karls land. Konung Oskar l :s minne, en i Stockholm af änkedrottning Josefina af Sverige och Norge stiftad välgörenhetsanstalt med ändamål att "åt mindre bemedlade fruntimmer af ståndsklassen, utan afseende på trosbekännelse, ersätta saknaden af ett godt och fridfullt hem", l dec. 1873 lade änkedrottningen grundstenen till den byggnad (se fig.), som hon med storartad frikostighet lät uppföra för stiftelsen och uti hvilken hon personligen välkomnade de första pensionärerna, l april 1876, endast några månader före sin död. Sedermera fullbordades och betryggades hennes verk i öfverensstämmelse med de särskilda föreskrifter, som hon på sin dödsbädd utfärdade (5 juni s. å.). Stiftelsens stadgar erhöllo K. M:ts stadfästelse 16 febr. 1877. Anstalten emottager 45 pensionärer och lämnar åt hvar och en af dem kost, bostad, möbler, sängkläder, sänglinne, värme, belysning samt, vid sjukdomsfall, läkarvård, medikament och skötsel. Inträdessökanden skall vara ogift eller änka och ha fyllt femtio år; hon bör därjämte styrka en oförvitlig vandel och att hon icke "är behäftad med sådan sjukdom, som erfordrar särskild skötsel och vård eller verkar störande på samlefnåden inom anstalten. Pensions-afgiftcn är 450 kr. för år, men sökanden kan äfven vinna inträde mot nedsatt afgift eller å friplats. Under 1909 uppgingo stiftelsens inkomster till 36,770 kr. och utgifterna till 35,187 kr. Dess samtliga tillgångar, inberäknadt ett af stiftarinnan doneradt grundkapital, stort 350,000 kr., voro bokförda till ett värde af 676,000 kr. Vården af stiftelsens alla