Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oskar I:s minne - Konung Oskar II:s jubileumsfond - Konung Oskar II:s land. Se Grahamland, sp. 96. - Konung Oskar II:s vandringsbibliotek. Se Vandringsbibliotek. - Konung Oskars land. Se Frans Josefs land. - Konung Salomos sigill. Se Pentagram. - Konungsbalk. Se Konungabak. - Konungsboken. Se Grågås. - Konungsefne. Se Kongsemne. - Konungsfreden, namn på de s. k. Antalkidiska freden386 f. kr. Se Antalkids. - Konungsfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Konung Oskar II :s jubileumsfond-Konungsfrid
942
angelägenheter är anförtrodd åt en styrelse, bestående
af ordf., utnämnd af konungen, och fyra led., hvilka,
vid inträffad ledighet bland dem, komplettera sig
själfva. - Välgörenhetsanstalten är fritt och vackert
belägen inom egendomarna 23 Björngårdsgatan och 39 B
Högbergsgatan, med en tomtareal af öfver 6,800 kvm.,
till större delen trädgård och parkanläggning. Om
en byst af drottning Josefina se d. o., sp. 180.
J- M-r.
Konung Oskar II :s jubileumsfond. Under denna
fond ha sammanförts, till gemensam förvaltning,
dels de medel, 2,218,170 kr., som bland svenska
folket insamlades till hugfästande af konung Oskar
II:s 25-års regeringsjubileum 18 sept. 1897 och
hvilka medel af honom bestämdes skola användas
till tuberkulosens bekämpande, dels de anslag
af penningar, jordområden och byggnadsvirke,
som K. M:t och riksdagen till förverkligande i
utsträckt omfattning af det med fonden afsedda
ändamålet beviljat, dels ock bidrag af en eller
annan art, som ytterligare kunna inflyta. Fondens
ändamål är, enligt konung Oskar II :s beslut 2
okt. 1897, tuberkulosens bekämpande genom inrättande
af s. k. folksanatorier. För att dessa skola komma
landets i ekonomiskt afseende mindre lyckligt lottade
befolkning till godo, skola af platserna vid hvarje
sanatorium minst 30 proc. upplåtas för en afgift
ej väsentligen öfverstigande lägsta dagafgiften i
allmän sal vid rikets allmänna sjukhus samt minst 40
proc. för en afgift ej öfverstigande 2J/2 gånger
den förstnämnda. Jämlikt de för förvaltningen
af Konung Oskar II :s jubileumsfond 23 maj 1899
fastställda stadgarna är fonden med tillhörande
sanatorier ställd under förvaltning af ett antal
hufvudmän, minst 60, högst 80, och en öfverstyrelse,
med säte i Stockholm, öfverstyrelsen består sedan
1904, från hvilken tid årligt statsbidrag utgått
för upprätthållande af verksamheten vid fondens
sanatorier, af 6 ledamöter, af hvilka ordf. utses
af konungen, 4 led. af hufvud-männen och l led. af
K. M:t. Till jubileumsfonden har öfverlämnats ett
antal donationer, hvilka förvaltas som särskilda
fonder och hvaraf årliga afkastnin-garna användas till
hjälp och understöd åt mindre bemedlade patienter
vid sanatorierna, nämligen 1902 "Geskel och Ida
Salomans minnesfond" 30,000 kr., 1904 och 1905
"Fru Lilly Bunsows understödsfond" 15,000 kr.,
1906 "John Hilmer Flodqvists donation" 5,000 kr.,
"Vilhelm Schelins donation" 10,000 kr. och "Emil
Ekeroths donation" 10,080 kr., 1907 "Konung Oskar II:s
och drottning Sofias guldbröllopsfond" 37,509 kr.,
1908 de medel, som vid konung Oskars II:s frånfälle
ställdes till änkedrottning Sofias förfogande för att
främja något af den aflidne monarken med särskildt
intresse omfattadt ändamål och hvilka medel förvaltas
under namn af "Konung Oskar II:s frisängsfond"
40,177 kr., vidare s. å. "Henströms donation"
20,000 kr. och "Fru Maria Grönvalls, född Larsson,
donation" 3,000 kr. samt 1909 "Vice häradshöfding
P. L. E. Eurenius’ donation" 20,000 kr. Fondens
utgifter och inkomster balanserade 1909 med 282,331
kr. 27 öre. Se vidare Jubileumsfondssanatorier.
^. B-ek.
Konung Oskar II:s land. Se Graham land, sp. 96.
Konung Oskar II :s vandringsbibliotek. Se V a
n-dringsbibliotek.
Konung Oskars land. SeFransJosefsland.
Konung Salomos sigill. Se Pentagram.
Konungsbalk. Se Konungabal k.
Konungsboken. Se Gr å gås.
Konungs djur, jaktv. Se H ö g d j u r.
Konungsefne. Se Kongsemne.
Konungsfreden, namn på den s. k. Antalkidiska freden
386 f. Kr. Se A n t a l k i d a s.
Konungsfrid är i den äldre svenska rätten den af
konungen särskildt hägnade frid, hvars brytande
medför hemfallande under konungens straff. Under
landskapslagarnas tidehvarf förekommer denna
konungsfrid vid sidan af den af folket uppburna
folkliga friden och de genom kyrkan införda kyrkliga
friderna (se Frid). Frågan om konungsfridens ålder
och uppkomst sammanhänger tydligen med de svårutredda
frågorna om konungens ställning till rättskipning
och lagstiftning i äldsta tider. Till följd af den
ganska allmänna åsikten, att konunga-dömet hos
svenskarna först jämförelsevis sent för-värfvat
verklig rätt att deltaga i rättskipnings- och
lagstiftningsarbetet, brukar man förlägga uppkomsten
af en konungsfrid till tämligen sen tid och anse,
att den fått sin första egentliga utbildning genom
folkungarnas edsöreslagstiftning. Enligt Guta-sagans
uppgift stadgades emellertid redan i det fördrag,
som omkr. 1000 afslöts mellan sveakonungen och
gotlänningarna, att konungen skulle ge dem skydd och
hjälp och att hans sändebud skulle på gutatinget,
när de där uppburo den årliga skatten, lysa frid öfver
gutar, som färdades i konungens länder, och öfver de
män, som därifrån förö till Gottland. Från 1100-talets
senare del äro vittnesbörd bevarade, som visa, att
konungen tagit dels köpmän, dels äfven klerker och
munkar i sitt skydd, och i urkunder från denna tid
ställer konungen sina skyddslingar under "sin frid"
eller "konungsfrid" (pax regla}. Len del stadganden
i landskapslagarna, innehållande kvarlefvor af den
gamla "rodarätten", som gällde för bönderna i ledung,
omtalas, att konungsfrid rådde ombord på skeppen under
ledungsfärd, och denna frid är säkerligen af gammalt
ursprung. Konungsfriden utvidgades sedermera under
1200-talets senare hälft genom Birger Jarls och Magnus
Ladulås’ fridslagar eller edsöreslagstiftning (se E
d so re). Genom dessa lagar betecknades en hel del
förbrytelser som fridsbrott, och konungens ställning
som den brutna fridens väktare framträdde bl. a. däri,
att den brottslige för att lösa sig ur fredlöshet
hade att till konungen erlägga 40 marker som dennes
ensak. En af dessa fridslagar, Skeningestadgan från
omkr. 1285, påbjöd vidare en särskild konungsfrid för
den tid konungen vistades i ett landskap samt för
tiden närmast före och efter konungens därvaro. I
samma stadga förekomma därjämte bestämmelser om
stränga straff, härflytande ur konungens straffmakt,
för brott riktade mot de personer, som erhållit
konungens skyddsbref. Ställda under särskildt skydd
och berättigade att erhålla skyddsbref voro änkor
och faderlösa barn samt gamla män, som tjänat ut
i konungens eller stormäns tjänst. Men äfven andra
personer kunde genom att åt sig utverka skyddsbref
ställa sig under konungens skydd. Dessa bestämmelser
innebära säkerligen närmast en reglering och
utbildning af konungens skyddsmakt, som förut synes
ha utöfvats under mera godtyckliga förutsättningar
och fått sitt uttryck i arbiträra straff.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
