951 Konvojkommissariatet-Kooperation 952 Konvojkommissariatet (se Konvoj 1), förv., ett ämbetsverk, som intill 1867 års slut hade sig uppdragen förvaltningen af Handels- och sjöfartsfonden (se d. o.), hvars benämning före 1835 var Konvojkassan. - Redan vid midten af 1600-talet blef det bruk att vid krigstillfällen låta örlogs-fartyg konvoj era handelsfartyg vid deras resor på utrikes ort (se därom Konvoj 1). Från 1690 utskickades i Sverige årligen konvojer en tid framåt, för hvilket ändamål ett kommissariat upprättades i samband med amiralitetet i Göteborg. Kostnaden för konvoj erna bestreds till en del af dem, som begagnade sig af konvoj, i det vid tullkammaren i Göteborg erlades enligt ett plakat af 1665 en afgift af l proc. af varan och för hvarje fartyg, som förde barlast, l orts (Vs) riksdaler af lasten. - Sedan det handlande borgerskapet i riket, för handelns skyddande mot "barbareske kapare", 1723 åtagit sig en viss afgift, s. k. extra licent, å alla i svenska hamnar inkommande eller utgående varor till inrättande af en konvojkassa, med förbehåll att få genom deputerade jämte någon af amiralitetet disponera öfver dessa medel, bildades 1724 Konvojkommissariatet, som först hade sitt säte i Göteborg, men 1741 flyttades till Stockholm. Sedan 1790-97 i st. f. Konvojkommissariatet fungerat Komiterade för konvoj ärendenas bestyrande, återupplifvades Konvojkommissariatet 1797 (instr. 16 febr.) samt fortfor att vara verksamt intill 1867 års slut. Konvojkommissariatet bestod 1797 af l amiral som ordf., l kansliråd och 2 ledamöter af grosshandelssocieteten samt därjämte 3 extra ledamöter. Ledamöternas antal blef sedermera inskränkt, först till 4, sedermera till 2. Genom k. br. 14 april 1837 förklarades att, med besparing af det då ledigblifna ordförandearfvodet, presidenten i Kommerskollegium skulle tillika vara ordf. i Konvojkommissariatet. Sedermera erhöll dock detta ämbetsverk åter själfständig ordf. Efter föreningen med Norge öfvertogos äfven åtgärderna för norska handelns skyddande mot Barbareskstaterna af Konvojkommissariatet, mot ett årligt bidrag från nämnda land. Konvojkommissariatet blef därigenom ett slags unionellt ämbetsverk, och enligt k. br. 24 maj 1815 skulle ett af statsråden vid norska statsråds-afdelningen i Stockholm ega säte och stämma i detsamma. Genom k. br. 15 nov. 1867 förordnades, att Konvojkommissariatets verksamhet skulle med 1867 års slut upphöra samt att Handels- och sjöfartsfondens kontanta medel därefter skulle förvaltas af Statskontoret (se vidare Handels- och sjöfartsfonden). A.Th.S.* Konvojreglemente. Se Konvoj. Konvokatiön (eng. convocation, eg. sammankallande, af lat. convocäre, sammankalla), en representation för engelska episkopalkyrkan. Institutionen går tillbaka till 1225, då det första säkert kända valet hölls af delegerade för en kyrklig provinssynod i England; för Canterbury-provinsen inkallade ärkebiskop Langton då bredvid prelater och priorer äfven representanter för katedral- och munkkapitlen. 1258 tillkommo archidiakonerna; 1283 inkallades på Edvard I:s befallning en konvokation till London med representanter äfven för församlingsprästerskapet. Från 1295 fick så engelska kyrkan regelbundet sin särskilda kyrkliga representation, som snart delades på två efter de bägge kyrkoprovinserna (Canterbury och York). Biskoparna och abboterna bildade Upper house ("öfverhus"), öfriga prelater, kapitulares och lägre klerus Lower house ("underhus"). Konvoka-tionernas uppgift var att besluta för prästerskapet i beskattningsfrågor; men de fingo helt naturligt allmänt religiöst och politiskt inflytande. Henrik VIII inskränkte deras befogenhet och gjorde besluten beroende af kunglig stadfästelse. Under restaurationen (efter 1660) förlorade de ytterligare i betydelse (1664 uppgafs kyrkans själfbeskattnings-rätt). Indragna i striderna mellan tories och whigs i början af 1700-talet, blefvo de sedan 1717 ej sammankallade förr än 1847 (Canterbury) och 1859 (York). Sedan 1861 hållas de regelbundet med ökad betydelse. Se vidare England, sp. 595. Hj. H-t. Konvolut (af lat. convo'lvere, hoprulla), rulle, brefomslag; äfven bref, paket. Konvolvulacéer, bot., namn på fam. Convol^ vulacecz. Konvolvulin, farm. Se J al apar o t. Konvulsiön (lat. convu'lsio), kramp (se d. o.). Konvulsionärer (af fr. convulsionnaire, en som ofta får krampanfall, af lat. convu'lsio, kramp), fr. Gon-vulsionnaires de S:t Médard, benämning på medlemmarna af en religiös svärmarsekt, som 1727 uppstod bland jansenisterna. Konvulsionärerna plägade infinna sig för att bedja på Frans' af Paris graf å Medarduskyrkogården i Paris (jfr Jansenius). I synnerhet sedan 1731 inträffade det därvid i regel, att de fanatiserade bedjarna föllo i kramp. De blefvo därigenom, enligt egen utsago, botade från sjukdomar samt fingo kraft att "profetera" om kyrkans och statens undergång. 1732 lät konungen tillmura och bevaka kyrkogården, men konvulsionärerna skaffade sig jordklimpar från helgonets graf för att fortfarande framkalla de underbara verkningarna. 1733 hotades de med fängelsestraff, men rörelsen upphörde blott småningom. Äfven hos andra religiösa partier, såsom dansarna på 1300-talet, kväkarna, metodisterna o. s. v., ha liknande konvulsiviska anfall visat sig. (E. S-e.) Konvulsivisk (af lat. convu'lsio, kramp), krampaktig, som åtföljes af konvulsioner eller företer likartade symtom med krampanfall. Konz (Gon z), by i preussiska reg.-omr. Trier (Rhenprovinsen), s. om Trier, vid Saars utflöde i Mosel. öfver Saar går en väl bibehållen bro från romartiden, vid hvilken kejserlige generalen hertig Karl af Lothringen 11 aug. 1675 vann en seger öfver franske marskalken Créqui. (J. F. N.) Kooge [kåge]. Se Pol d er. Koomrah. Se H ä s t e n. Kooperation (lat. cooperätio, samarbete), samverksamhet; i mer inskränkt socialekonomisk bemärkelse en organiserad samverksamhet mellan vissa individer och sällskap för uppnående af särskilda ömsesidiga förmåner. Ett kooperativt företag är ett öppet, demokratiskt organiseradt ekonomiskt samföretag, bildadt i det syftet, att företagarprofiten skall så rättvist som möjligt fördelas bland alla dem, som bidraga till dess uppkomst, eller också anslås till allmännyttiga ändamål. I regel är kapitalet hopbragt genom medlemmarnas sammanskjutna, på låga belopp lydande andelar (däraf andels-företag etc.). Kooperationens hemland är Storbritannien. I slutet af 1700-talet, under de sociala förhålländen, som voro präglade af den industriella revolutionens genombrott, uppstodo där de första före- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.